AVFC - laget utan målspruta
Hendrie x 3. Dublin x 2. Leonhardsen x 2. Vassell x 2. De La Cruz x 1. Moore x 1. Mellberg x 1. Angel x 1. Allbäck x 1.
Kryptiskt? Hursomhelst: ovanstående redovisar våra målskyttar samt antalet mål de producerat. Nio unika målskyttar på fjorton mål. Är detta bra eller dåligt? Jag anser – både och!
Bra – därför att vi inte är helt beroende av en enda lirare. Fotboll är ett lagspel och det ultimata är att alla spelare ska kunna göra mål under en match. Ju fler potentiella målgörare desto större chans är att det faktiskt blir mål.
Dåligt – därför att vi inte har någon oroande spjutspets. En utpräglad måltjuv är ett störande element för motståndarnas defensiv. En "Owen" missar sällan målchanser samt skapar farligheter av ingenting.
Med eller utan målkung så avancerar Aston Villa; fem matcher i rad utan förlust med 8-3 i målskillnad. Men är denna positiva trend tillfällig? Ja - det kommer vi (med besked) bli varse i och med de två närmast kommande matcherna i Premier League. 30:e november möter vi Arsenal borta och den 7:e december möter vi Newcastle på Villa Park. Sex poäng? Noll poäng? Ett poäng? Utgången av dessa fajter är otroligt ovissa. Framförallt "svenskmötet" mot Arsenal. Extra kul blir (klyscha) matchen i matchen mellan Ljungberg och Mellberg. Minst en av dem kommer att inkassera en ostskiva. Pubertalt spekulerande. Jag vet. Men det blir hett på planen.
Framtiden ser onekligen spännande ut. Hoppas vi rubbar Arsenal i helgen. Sedan hånar vi Shearer veckan därpå. Sedan är vi fan med i leken på allvar.
Aston Villa FC – kollektivets Owen.
