Falkens Funderingar 29 oktober 2019: Den viktiga oviktiga cupen
Jag har tappat räkningen.
Worthington's Cup, Littlewood's Cup, Carling Cup, The League Cup, Carabao Cup etc..
I början av mitt fotbollsintresse kände jag att "ligacupen" var av intresse. Det var ändå de fyra divisionerna som möttes i en regelrätt kraftmätning som slutade på Wembley. I brist på europeiska cuperna där England maximalt skickade sex lag i direktutslagning och inte i gruppspel, så var ändå ligacupen en cup som gav en möjlighet till trofé. Av den anledningen var vinsten av ligacupen 1987 mot Liverpool på Wembley en härlig triumf. Jag minns fortfarande när jag stod i min militäruniform och skulle på ett plan mot Arvidsjaur på militärövning en söndag när det fladdrade förbi en rad på TVn på Bromma flygfält om att Gunners vunnit. Charlie Nicholas skrev för evigt in sig i historieböckerna. Likaledes 1993 när Stephen Morrow avgjorde mot Sheffield Wednesday och Tony Adams hyllade honom massivt med att lyfta upp honom på sina axlar, tappa honom och han bröt armen. Bilden av honom jublande med mitella på Wembley när Gunnersa sedan spelade FA-cup-finalen är klassisk.
Men det var då. Då existerade inte Champions League på det sätt det gör idag och det var nog Sir Alex som med sitt United insåg att han inte kunde spela med A-laget i Ligacupen, när man potentiellt hade upp emot 18 matcher i Champions League, supercup och någon gång även en internationall cup. United luftade sina reserver och juniorer och med det föll hela intresset. De flesta lagen gjorde likadant och idag ser du knappast en match som involverar topp-lagen, där ordinarie A-lagsspelare spelar. Wenger på sin tid luftade juniorer så det stod härliga till och Emery är inte sämre.
Det tar bort glansen på cupen. Det tar bort intresset. Topplagen brukar bli intresserade om man av en händelse går till semifinal och vädrar Wembley och möjligtvis är det bara Tottenham som glädjer sig över en titel. De brukar ju göra DVDer av det mesta och den cupen brukar vara tacksam.
Imorgon reser Gunners till Liverpool och Anfield. På pappret ett massivt jobbigt motstånd som kan bli övermärktig beroende på hur Klopp och Emery spelar. Båda lagen spelade i förrgår, en del spelare är slitna, men samtidigt vet man om att vinst innebär kvartsfinal. Jag brukar alltid klassa dessa cuper som korpcuper, B-lagscuper, cuper av inget intresse och jag säger nog egentligen samma sak igen, men det är en skillnad.
Gunners går kräftgång. 0-1 mot Sheffield. 3-2 mot Vitoria och 2-2 mot Crystal Palace har inte direkt givit mersmak. Lägg då till att det kokar bland supportrarna efter Granit Xhakas ord som kapten till fansen, det fortsatta försvarsraset, den obefintliga offensiven och att Emery vägrar berätta varför han konstant ställer över Özil. En förlust mot Liverpool må vara väntat med syn på dagens form och beskaffning, men Gunners har stora chanser om Klopp väljer en andra-uppställning, då jag tror Gunners i grunden har en bredare bas och redan har låtit många spela Europa league och Carabao Cup. Det är en viktig cup för Gunners och Emery för att en förlust skulle ytterligare skapa frågetecken och spörsmål om hans förmåga att leda laget på rätt väg. En förlust kan vara början på den väg som kan heta "exit" och med ganska otippade matcher framgent mot lag som vi normalt skall slå, så måste Emery spela rätt spelare och leda laget mot en kvartsfinal.
Så cupen är viktigare än på mycket länge. För Emery primärt. Jag håller cupen som minimalt intressant.Visst vore det kul att gå till kvartsfinal, men det finns andra saker - såsom ligaspel - att se fram emot istället.
Men blickarna på onsdag går mot Anfield, Emery och den viktiga oviktiga cupen.
