Nacho Monreal – ända in i kaklet
Förra säsongens bäste back borde vara något man är stolt över men med tanke på prestationen hos övriga backar är utnämningen inte riktigt lika erkännande som den borde vara. Trots det är 2013s januarivärvning den jämnaste back vi haft på länge. Monreal som lämnade Malaga för att vara stand-in åt Kieran Gibbs hade helt andra planer och när han fick chansen tog han den. Efter det har jag fullkomligt höjt spanjoren till skyarna. Säsong på säsong presterade Nacho på väldigt hög nivå och var som sagt ljusglimten förra säsongen.
Trots det var det inte lika bra som vanligt. Man kan peka på odugliga kollegor men det har funnits tillfällen där felen faktiskt varit Monreals och för min del pekar det på en tillbakagång. De bästa åren är förbi och nu är tanken att Kolasinac ska ta över eller varför inte en Maitland-Niles?
Monreals fart och energi är smittande, han positionsspel har varit riktigt bra (även om förra säsongen bjöd på en del avvikelser) men framförallt är noggranheten och viljan som jag urskiljer som spetskompetenser. Det tillsammans med att han dykt upp i målprotokollet en hel del är något jag hoppas få se under kommande säsong, för det blir nog inte så många fler eftersom kontraktet, enligt transfermarkt, går ut i juni 2019.
Betyg: 3/5
