2017-04-21 20:45

Norwich - Brighton
2 - 0

Newcastle - Aston Villa 3-1

Aston Villa fick betala ett högt pris för att inte vilja spela fotboll första tio minuterna av matchen mot Magpies.

En match varar i 90 minuter. En vanlig klyscha som tyvärr är alldeles för sann. Den här gången var det dock inte slutet som fällde avgörandet, utan de inledande tio minuterna, då Aston Villa inte var beredda att ta kampen.

Innan bortalaget fick in sitt reduceringsmål till 2-1 kunde det mycket väl ha adderats åtminstone ett mål till bakåt. James Milner, en gammal favorit i fel kläder, hade lekstuga de första 30 minuterna. Att han sedan helt försvann spelar väl mindre roll för Newcastle-fansen - då hade han redan hjälpt till att avgöra matchen.

Urusel start
För det var just Milner som såg till att hemmalaget kunde dominera så pass som de gjorde inledningsvis. 1-0 gjorde han på sin patentregistrerade överstegsfint (bara hälften så snabb som Ronaldos, men lika funktionsduglig). Hela Villa-försvaret njöt av föreställningen och satt tillbakalutade i sina stolar på läktaren. Pang sa det bakom Sörensen.

Festen fortsatte för fansen på St. James' när Kieron Dyer helt ohotad kunde nicka in 2-0 efter en markeringsmiss av tredje graden. Tre Villa-lirare stod och såg på, och pratade väder och vind, när inlägget kom från Milner. En chanslös Sörensen blev rasande.

Vid den här tidpunkten var Villa rejält nedtryckta, och McCann visade varför så många vill ha bort honom från startelvan. Felpassar, missade tacklingar, markeringsmissar och felpositioneringar. Nyförvärven såg inte alls heta ut; Young gick och gömde sig och Carew vann ingenting. Den enda som kunde kvittera ut godkänt de första 20 minuterna var Bardsley, som dessutom räddade ett mål redan innan 1-0 hade fallit.

3-0 kunde ha kommit när Parker, denna legend bland mittfältare (sa han med lite ironi i rösten), sköt ett kanonskott som tog klockrent i kryssribban.

Jag måste bara få nämna några ord om denna Parker. I experternas ögon är han en lysande spelare, och har nämnts som kämpen i Englands framtida landslag. Det har jag ingenting emot. Placera honom där. Personligen tycker jag att han är överskattad. Jag respekterar honom för hans kämpande, men herregud, tackla kan han banne mig inte. Det roligaste är att se domaren som inte varnar mannen i fråga efter tre-fyra rejält bommade tacklingar, för att sedan varna Petrov efter sin andra förseelse av precis samma klass. Skandal!

Denna "konsekventa" domare heter Howard Webb, och han hjälpte fram Newcastle till seger i andra halvek. Mer om det senare.

Scenförändring
Precis när Villa lyckats undkomma ett 3-0-underläge kom istället 2-1. På en hörna från Barry dimper bollen ner framför fötterna på Ashley Young, som inte tvekar utan använder sin högerdoja på rätt sätt. 2-1 och det var match igen.

Nu följde en scenförändring a´ la serietidningen Buster. Fram till halvtidsvilan hade Villa minst fem farliga chanser, framförallt från herrarna Young och Carew, som vaknade till och visade prov på riktigt fina takter. Det var också här vi började förstå hur bra vårt kära lag kan spela när alla vill.

Bäst chans hade Carew när han nickade i stolpen. Young hade ett nästan identiskt skott som vid målet, men den här gången stod Harper i vägen. Frustrationen var total; varför kan vi inte få in bolluslingen?

Efter halvtid trodde vi på Villa-press, och det började bra. Redan efter ett par minuter var Gabby framme, men nickade rakt i famnen på Harper. I 58:e minuten lurade Barry skjortan av sin back, lobbade över den utrusande Harper, men bollen tog i ribban och ut. På något sätt fick Villa ändå en hörna. Carew stångades med den i första halvlek inbytte Sibierski i mitten, då det hände.

Carew nickar in 2-2. Trodde vi alla. Nej, Howard Webb tyckte inte, som alla andra åskådare, att båda två var lika goda kålsupare, utan tyckte att Carew var den som höll mest i Sibierski. Repriserna berättade en helt annan historia, och målet hade felaktigt dömts bort. Dessa situationer är nästan patetiska. Vem vill slå vad med mig om följande - anta att samma situation uppstått i Villas straffområde, visst hade Villa fått frispark då?

Trots att Villa hade hade taktpinnen genom hela andra halvlek skapades det inte riktigt så många farliga chanser. Carew byttes ut efter nästan 70 minuter, helt slut antagligen. Om man räknar bort första 20 så var han helt fantastisk, och hotade hela tiden försvaret hos hemmalaget.

Taktisk förlust
Patrik Berger kom in för att försöka få igång ett spel genom mittfältet. Det började bra, och Young fick ett läge att trycka ditt kvitteringen. Så blev dock inte fallet utan bollen hamnade mitt på målis.

Sista 20 hade Villa kanske 75 % av bollen, men vad hjälper det när vi inte ens skapar halvchanser? Petrov hade ett skott som blockerades av Taylor och Angel missade att ta emot en passning från självaste Mellberg (!), men Sibierski såg till att alla poäng hamnade i nordöst.

Sibierski som jag tyckte betydde oerhört mycket för Magpies sedan han bytts in i första halvlek. Som bollmottagare fungerade han ypperligt och såg till att hålla både Cahill och Mellberg sysselsatta. Jag skulle vilja påstå att Roeder vann det taktiska spelet mot MON. När Berger gick in istället för Carew tappade Villa helt sin anfallsstyrka, och även om Angel helt tappat fotbollssinnet skulle han ha kommit in mycket tidigare än 85:e minuten. Vi saknade en targetplayer. All respekt åt Young och Gabby - men det märktes vad Carew bistod med, försvararna hade stor respekt för honom.

I Newcastle gjorde Milner en bra inledning på matchen, och Martins sprang hela tiden. Jobbade bra gjorde även Parker, medan Harper gjorde en stabil insats. Angående Newcastle, Titus "Scramble" ! Behöver jag säga mer? Att vi inte kan göra mer än ett mål på Toon är rent ut sagt för dåligt!

Framtiden
Tillbaka till Villa; nyförvärven gjorde totalt sett en bra match, med undantag för första 20. Grymt kul för Young, som visade prov på att kunna komma till avslut. Viktigt! Om Carew har mycket redan sagts - han kommer bli väldigt viktig för vår batalj om att undvika kampen kring nedflyttningsstrecket.

På tal om det, nästa match hemma mot West Ham på lördag blir livsviktig. En vinst där och jag tror inte vi behöver blicka bakåt något mer. En förlust däremot, och vi är indragna. Till den matchen har vi Shaun Maloney med i truppen; ska bli spännande att se vad han kan uträtta.

Up the bloody Villa!