Viktig Villaseger mot Everton
Aston Villa tog tre poäng hemma mot Everton direkt efter debaclet i derbyt. Dion Dublin frälste Villa med ett viljemål fem minuter före slutet.
Frågorna var många inför söndagens hemmamatch mot Everton. Skulle Villa återhämta sig efter den katastrofala insatsen i derbyt? Skulle Enckelman palla trycket han fått utstå under veckan som gått? Hur skulle Taylor formera sina mannar? Samtliga var ju direkt dåliga i derbyt mot Birmingham i måndags.
Taylor valde att peta Alpay, Angel och Allbäck och ersätta dessa med Hendrie, Crouch och Vassell. Frågan är när vi får se de petade tre igen. Alpay är knappast någon Taylorfavorit efter sina uttalande att ville lämna Villa. När han väl togs till nåder var han precis som alla andra usel i derbyt. Allbäck fanns inte ens på bänken i söndags. Marcus har haft en tuff inledning i Villa och det känns som om Taylor åtminstone har fyra, kanske fem forwards han väljer före göteborgaren. Illa för Marcus och illa för svenska landslaget.
I backlinjen fick Ronny Johnsen fick agera mittlås i trebacklinjen med Mellberg och Staunton på sidorna. Norrmannen fungerade inte alls i sin defensiva mittrollsroll han tilldelades mot Birmingham, men mot Everton var han riktigt bra och lär få förnyat förtroende även nästa helg.
Aston Villa började matchen bra och hade en rättvis ledning i paus. Målet föll i den sjunde minuten då Lee Hendrie pricksköt ettan upp i Wrights vänstra kryss. Ett riktigt snyggt mål och äntligen en mittfältare som nätar i Villa. Villared. vill ge rikligt med cred till Samuel för hans insats i första halvlek. Vi har hackat en del på honom förra säsongen men den unge britten kom igenom gång på gång och var ett vasst anfallsvapen på vänsterkanten under första halvleken.
Direkt efter paus satte Hendrie tvåan i nättaket och det kändes som i det närmaste klart då Everton inte skapat någonting fram till dess. Reduceringen kom dock omgående efter passivt försvarsspel av främst Johnsen. Efter detta föll Villa ihop som ett korthus. Samuel och de la Cruz agerade i realiteten ytterbackar och Villa spelade 5-3-2 och backade hem i knät på stabile Enckelman. Everton skapade mängder med chanser och kvitteringen kom helt rättvist hörna då Campell vunnit nickduell mot Crouch.
Ett dubbelbyte med tio minuter (Vassell och Crouch ut – Moore och Dublin in) ökade hemmatrycket och redan efter 30 sekunder vann Dublin en luftduell och vår nye stjärna, Stefan Moore, var nära att göra ännu ett konstmål. Samme Moore jobbade två minuter senare fram en hörna som resulterade i att Dublin kunde peta in segermålet efter att Mellberg nickat fram bollen. Ett underbart viljemål som förhoppningsvis kan vara vändingen för Villa denna säsongen.
Även om Villa vann och tre poäng bärgades spelar laget alldeles för mycket runt och i sidled. Så fort bollarna kommer på djupet eller egna inbrytningar sker blir det direkt farligt. Mellberg gjorde bl.a. en riktigt bra agerande i första halvlek när han bryter in i banan och spelar på djupet. Mer sånt! Lee Hendrie förtjänar beröm för sina två mål, men även för sina djupledslöpningar och inställning. Johnsen var helt okej i sin riktiga roll som mittback och Mellberg lika stabil som vanligt. Finnen i mål fick visa vad han egentligen kan. Han är och förblir lysande. Det kan aldrig skräpmålet i måndags ta ifrån honom. Beröm även åt Dublin och Moore som på tio minuter skapade riktigt mycket och som båda har en inställning som fler Villaspelare borde visa.
Orosmolnen i Villa bestod främst av Barry, som ser långsam och ovan ut på sin nya innermittfältsplats och Mark Kinsella som var osynlig i nittio minuter. Peter Crouch fick åttio minuter på topp var rakt igenom helt värdelös. Redaktionen väljer att inte gå in mera på kritiken på denne gänglige britt. Vi blir för hårda. Vi nöjer oss med att konstatera att han inte kommer att spela nästa match samt att han är ett riktigt dåligt nyförvärv för Aston Villa.
Nu gäller et för Villa att börja agera och göra mål även på bortaplan. Härnäst väntar Sunderland i en match där tre poäng definitivt inte ska vara en omöjlighet.
