Villa vände och vann
Turlig Villaseger igen mot Charlton. Villa vände 0-1 till seger 2-1 på The Valley. Samuel avgjorde och Charlton brände straff på övertid.
Svennis bänkade sig på The Valley för att studera Vassell och Samuel. Båda insåg allvaret och såg till att Villa tog en tung och meriterande seger borta mot Charlton efter att Englands bästa(?)vänsterback avgjort.
Villa har nu fyra bortasegrar på de fem senaste. Vem kunde tro det för några månader sedan? Villa har verkligen genomgått en metamorfos utan dess like när det gäller bortaspelet.
David O`Leary mönstrade väntad startelva och bänk. Det innebär att spelare som Allbäck, Whittingham och Stefan Moore nu ser Villas bortamatcher på TV. Villa började mycket bra på The Valley. Angel nickade över och Barrys vänsterskott innanför straffområdet tvingade Kiely att ta fram sitt yttersta. Trots den goda starten var de Charlton som öppnade målskyttet i sitt första riktiga anfall. Carlton Cole nickade in Di Canios hörna i den åttonde minuten. Orättvist, men Villa visade återigen, precis som mot Fulham borta, styrka och reste sig. Det höll dock på att gå riktigt illa direkt efter Coles mål. Matt Holland träffade stolpen och Jensen var mycket nära att sätta returen. Enligt Villaradion blev Villa efter detta bestulna på en solklar straff då Konchesky fick bollen på handen i eget straffområde.
Kvitteringen kom dock strax efteråt. Barrys inlägg togs emot av Angel och Vassell kunde påpassligt slå in bollen. Givetvis bra för Villa, men ännu bättre för Vassell som förmodligen känner att hans plats i startelvan är hotad efter flera tveksamma insatser den senaste tiden. Villa var det något bättre laget under andra halvan av första halvlek och både Barry och Hendrie hade bra möjligheter, men 1-1 i paus får betecknas som ett rättvist resultat.
Villa började andra halvlek bra och tog ledningen efter 54 minuters spel. Återigen var det efter ett inlägg från Barry. Jlloyd Samuel mötte och kunde kallt rulla in ledningsmålet, och som det visade sig, segermålet.
Jlloyd Samuel förresten, vilken utveckling den killen har haft det senaste året. Jag kommer ihåg när han gjorde Villadebut på Highbury för två säsonger sedan och var allt annat än säker i sitt agerande. Hans inlägg liknade mest höstlöv och passningarna höll en osedvanligt usel precision. Då var Samuel en bidragande orsak till att Arsenal kunde vända 0-2 till vinst. Det var då de. Idag när Jlloyd, två dagar i förväg, firade sin 23 årsdag är han kanske den mest givne spelaren i hela Villas trupp och aktuell för Svennis landslag. Lika härligt som överraskande.
Resten av matchen blev jämn. McCann nicktouch tog i ribban och kunde med lite tur dödat matchen. Istället fick Charlton genom Jensen och Bartlett två bra chanser att komma in i matchen med Sörensen kunde tillsammans med hjälp av gott försvarsarbete hålla tätt. Hemmalagets gyllene kvitteringschans kom på övertid sedan Mellberg fällt finske Johansson och domaren Knight pekat på straffpunkten. Sörensen spände ögonen i sin landsman Jensen som måste fått stora skälvan då han drog straffen högt över.
Bortavinst igen och oförutsägbara Villa fortsätter att vara.., ja just det, oförutsägbara. Visst hade laget flyt i slutet idag, men det är inget att be om ursäkt för. Tur kommer inte av sig själv, det jobbar man sig till. Eller som Stenmark en gång sa: "Desto mer jag tränar desto mer märker tur har jag".
Jag skriver inget om Villa och Europa nu. Det riskerar bara att bli tokigt. Nästa vecka väntar ett Manchester City i kris. Visst kan det gå vägen. Eller? Imorgon håller jag tummen för Bolton och Leicester. Måste erkänna att jag aldrig trodde jag skulle bry mig om vad dessa två lag presterar.
