Reseberättelse från Brum 16-19 april. Del 2

Här följer del 2 från resan till Birmingham 16-19 april

Del 2
Efter en tjugo minuters tågresa var vi framme i grannstaden. Innan matchen så försökte Grävling lokalisera vart puben stora delar av Sweden Wolves satt låg, och var låg någonstans. Efter ett par telefonsamtal så bestämde vi oss för att ta första bästa pub i stället för klockan började bli mycket. Sagt och gjort,och tre sekunder senare
stod vi inne på en pub där vi snabbt blev uttittade. När det var cirka en halvtimme kvar innan kick off så bestämde vi oss för att gå till arenan. Alla tömde sina glas
och Spol-Jansson hade halva sin stora kvar och hela sin lilla men efter en två nätta skålar med Mia Grävling så var det slut även i hans glas och vi gick. Utanför Molineux
så träffade vi på TrulsWolf och ett par till från SwedeWolfs. De berättade att vi hade fått bättre platser än vad de hade. När vi intagit våra platser så såg vi att
vi saknade två personer från Tidaholm, men de dök upp precis till avspark med kommentaren.
"-Vi han med en omgång till på puben mitt över gatan."

När väl matchen kom i gång så tog det inte många sekunder innan det första buandet åt Danny Mills i Middlesbrough hördes av cirka 27 000 personer. Så fortsatte det i
90 minuter. Så fort Mills hade bollen kom buandet. Wolvssupportrarna sjöng även ut sitt missnöje mot Mills med ramsor som: "You not Good for England", "If Mills can play for England so can I".
I första halvlek gjorde Carl Cort 1-0 till Wolvs och då startades genast ramsan
"Wanker, wanker, what's the score?", som Mia Grävling har en perfekt översättning och uttal på.
Matchen slutade 2-0 till Wolves, fast speakern ropade ut att den slutade 3-0.

Efter matchen blev det tåget hem till Brum för mat och diverse drycker. Senare på kvällen kom Mats med ett par vänner som han läört känna i Reading.
En av dessa hette Greg och blev snabbt döpt till Speedy Gonzales då kan han hann skaka hand med alla i sällskapet minst fyra gånger på en minut samtidigt som han skakade loss och visade sitt tigervrål. Efter ett par öl så bestämde vi oss för att gå till en pub som tidigare varit en banklokal. Dit hittade även Michael med vänner. Så det blev mycket snack och ett par öl innan vi fortsatte kvällen på en blandning av pub och halvdisko.
Där fick Speedy Gonzales konkurrens av Tidaholms-Jonas som firade sin fyrtioårsdag med att kolla när ett par kvinnliga besökare utförde en dans som mer hade passat på
en klubb med mörka fönster. Jonas ville inte vara sämre så han gav Tegelstenen sin jacka och hoppade rakt in i skocken och dansen blev då mer vild än tam.
Så fortsatte det en bra stund och Telegstenen fick vara garderob längre tid än han trodde.

Damerna som Jonas dansade med chockade även Spol-Jansson då de tog fram en liten läderpiska som användes flitigt på damernas baksidor. Damerna försökte även locka upp Spol-Jansson för en dans men han nobbade stenhårt och prioriterade sin dryck istället för dans. Michael med vänner vart helt förbryllade av Jonas raggningsmetoder och danssteg. De skakade på huvudet och undrade vad han gjorde samtidigt som alla fick sig ett ordentligt skratt. Sedan började klockan gå mot stängningsdags så det vara dags att traska hem efter en minnesvärd kväll.
Av nån anledning så var det mycket längre hem till hotellet, än tvärtom.
Så när vi går igenom ett folktomt city, så säger Spol-jansson:
"Var är alla blånäsor när man känner för att slåss lite?"
och sen "dom skulle behöva en omgång...!"

Söndag
Matchdag och tolv grabbar och en kvinna kom ner till frukosten, medan en nybliven 40-åring satt på rummet och körde buss. Alla var laddade och såg fram emot tre friska pinnar och en fjärde plats i tabellen.
Vissa ville se lite av stan så en grupp bestämde sig för att knyta skorna ordentligt för att gå till Villa Park, medans andra tog tåget.
Tåget kostade hela £1.25 t/r till Aston.
Efter cirka en 40 minuter så kom den promenerande gruppen fram och gick direkt in på Holte Suit för att beställa lite sportdryck.
Döm om vår förvåning då man inte serverade öl innan klockan 12, så det fick bli en liten cola i stället. Väl inne på Holte Suite så träffade vi Mike Sanford, en av
Villa Swedens hedersmedlemmar. När man fick beställa så kom Spol-Jansson med sin favorit "stor och liten".
En kort stund senare så kom Mr Smith som skulle ta oss till mötet med Angel.

Vi blev lagom uttittade då de släppte in oss vid spelaringången. Men tyvärr gick vi bara igenom för att komma till ingången till kontoret. Där blev det en kort väntan innan vi blev insläppta och gick på inner plan förbi bortasektionen till spelarentrén. Ute på plan gick Mellberg och inspekterade den för att se om det var
skruvdobb eller fastadobbar som gällde. När han skulle in och byta om för uppvärmning så stannade han till hos oss och snackade lite och skrev ett par autografer till massa småkillar som stod och skrek och var avis på oss.
När sedan Angel klev ut för att möta oss blev småkillarna ännu mer avis.
Big Steffe överlämnade AVSCS-priset som årets spelare som Angel tackade för. Efter lite autografskrivande och fotografering så tackade Angel för sig och vi blev
utsläppta igen.

Vissa valde att gå direkt till Holte Suit utan att passera gå medan andra gick runt och kände på atmosfären och tittade runt på de olika souvenirståndens utbud.
Nu kände man att pulsen ökade minut för minut och vi klev in på läktaren för att inta våra platser ett par minuter innan avspark. Vi hade bättre platser i år än förra året och hade Newcastle fansen snett ner till höger om oss. De sjöng ganska frisk som alla bortasupportarar gör.

Big Steffe hade fixat så att Villa flaggan skulle hänga på Holte End och det gjorde den en kort stund och någon hann med att fota flaggan innan den föll ner. Ett av snörena brast tyvärr.
Matchen var ingen höjdare och alla som såg den har insett att vi saknar en kreativ spelare på mitten. Att sedan de la Cruz fick spela andra halvlek förstår varken
Lasse "Halmstad" Nilsson eller jag.
Att även Shearer fick vara kvar på plan är en gåta, men har man varit kapten för England och är kapten i skatorna så blir man inte utvisad oavsett vad man gör på
plan. Efter matchen så blev det en tur in på Villa
Village för att sedan ses inne på Holte Suit igen. Olof "Casanovan"Malmberg lyckades även i år att hitta pubens två pinglor. Döm om vår förvåning då
det visade sig vara samma tjejer som förra året. Alla väntade på att han skulle ta tjejerna till bordet och presentera oss. Men tji fick vi. Efter någon timme så
stängde puben och vi var sist ut även i år.

Tillbaka på hotellet så delades gruppen upp för mat och sen var det samling på puben Yard of Ale där vi satt och snackade med Michael och fyllde på våra depåerna.När
även den puben började plocka undan för stängningsdags så intog vi hotellpuben någon timme innan folk gick upp på rummet och släckte lampan.

Klicka här Del 3!