Villa Park, 2024-01-30 21:15

Aston Villa - Newcastle
1 - 3

Inget mer Newcastle tack!

2-8 på två matcher… Det är bra att vi inte möter Newcastle i varje match. Någon revansch för debaclet i ligapremiären blev det inte för Aston Villa. Gästerna från Tyne bröt Villas nästan ett år långa obesegrade svit på Villa Park genom en 3-1-seger.

Vad sir Alex Ferguson sa om den här matchen är oklart, men det är i alla fall helt klart att Eddie Howe har hittat receptet för att bryta ner Unai Emerys strategi.
Men man kan förstås också välja att gå ner på spelarnivå och konstatera att de vinröda inte såg ut att vara påkopplade från start - alls…
Newcastle dominerade stort under den första halvleken; avslutsstatistiken var ett tag uppe på 9-1 i gästernas favör. Därför var det inte förvånande när 0-1 kom. En hörna damp ner i lämpligt läge för Fabian Schär. Den schweiziske mittbacken är väl inte känd som någon monumental målskytt, men denna tisdagskväll på Villa Park var han på Messi-nivå. Fyra minuter senare var det dags för hans andra nätkänning. Anthony Gordons skott tog en styrning, rammade ribban och se där stod Schär på rätt plats igen, 0-2.
Frustrerade Villa-supportrar väntade på halvtidssignalen och en förhoppning om att Emery skulle reda ut röran till en vacker vändning i andra halvlek. Men tji fick vi. Det rullade på i samma stil och i 52:a minuten skickade Almiron in en boll från vänsterkanten. Vid bortre dök Jacob Murphy upp och såg till att förnedra Villa ytterligare genom att ta Alex Moreno till hjälp för att fösa bollen i mål.
Något behövde göras - och till slut gjordes det. Lite väl sent tyckte nog de flesta Villans när ett trippelbyte kom till stånd i 63:e minuten. Inbytta Zaniolo och Ramsey tillförde väl inte något nämnvärt, men Leon Bailey däremot! Med en riktig “winger” på högerkanten kom kreativiteten, speeden, dribblingarna och - passningarna. Plötsligt fick Ollie Watkins fart på benen när bollarna fanns att jaga på och i 71:a minuten kom det där 50:e målet för Ollie. Bailey serverade och Watkins fanns på plats i mitten för att stöta in 1-3 och ge lite hopp om ett mirakel. Och visst kunde det ha blivit så. Jamaica-expressen skickade in en ny boll, Watkins var där igen och lyfte in 2-3, ja, om inte VAR hade funnits då förstås. Underkänt, bakslag och ny misstro.
Så mycket mer blev det inte, delvis beroende på att Eddie Howe genast insåg faran, bytte in Livramento och dubblade bevakningen på Bailey med god effekt.
Märkvärdigt ändå att Villa under sin kortvariga uppryckning lyckades utjämna det mesta av statistiken i matchen. Det slutade med klart övertag i bollinnehav (som vanligt), fler skott och hörnor samt nästan lika många avslut totalt. Men de siffrorna kändes smickrande. Villa förtjänade inget från den här matchen.
Det ser således trögt ut i inledningen av 2024 efter ett alldeles fantastiskt 2023. Vad har hänt? Har motståndarna hittat motmedlet mot Emerys höga backlinje och frifräsande anfallsspel? Har spelarna tappat formen?
Förmodligen lite av båda. Visst finns det sätt att luckra upp Villas försvar och visst går det att få stopp på vårt anfallsspel. Den nördige spanjoren kommer nog att tillbringa många timmar vid videoredigeringen för att lösa den knuten.
Men det kommer förstås också an på spelarnas form. Den är inte på sin spets för tillfället så att säga. Jag skulle vilja påstå att det största formtappet syns på Douglas Luiz. När han var som allra mest fantastisk i höstas löste han de flesta knutar som behövdes med sin perfekta placeringsförmåga och utsökta bollbehandling. Betydligt mindre aktiv - men mer nonchalant - nu. Det har också blivit alldeles uppenbart vilken roll Pau Torres spelar. Med honom hittar fler bollar ut från en pressad backlinje på ett kontrollerat sätt. Kom tillbaka snart! En gåta är Jacob Ramsey. Fantastisk utvecklingskurva under förra säsongen. Sedan kom den elaka skadan och därefter har han varit en blek kopia av sitt tidigare jag. Man tror inte det är samma spelare.
Framåt är tyvärr både Watkins och Diaby alldeles för ojämna och stundtals osynliga för tillfället. Båda har dock en odiskutabel kvalité så vi väntar med spänning på en förlösande faktor.
Vi ska väl ändå inte vara förvånade över att Villa får en dipp i form. Såväl Arsenal som Tottenham och Manchester City har ju haft det. Liverpool kanske också råkar ut för en i sinom tid. Det viktiga är att hitta tillbaka till självförtroendet och tryggheten i spelet så snart som möjligt.
Härförare behövs härvid. Just nu känns Emi Martinez och Leon Bailey som pretendenter till den rollen. Ingen av dessa behöver skämmas över sin insats mot Newcastle.
Den här gången behöver förlustdepressionen inte bli mer än några dagar för oss livsstils-Villans. Redan på lördag kväll ny match - borta mot Sheffield United. Jag gör mig inga illusioner alls att det ska bli en lätt resa, trots att de rödvita innehar jumbopositionen. Med tanke på hur mycket elände de ställde till för oss på Villa Park strax före jul är det läge att hissa varningsflagg. Har även Chris Wilder hittat hemligheten för att välta Villa över ända? Eller kokar Unai Emery ihop ett magiskt motmedel under veckan? Låt oss hoppas det senare!