Brentford - Aston Villa2 - 1
När oturen grinar Villa i ansiktet
Villa skulle enligt planerna ta sig upp på playoffplats idag igen men genom ett under så åker Villa hem utan poäng. Länge sedan fotbollen var så orättvis.
Villa ställer upp på klassiska Boxing Day med en blandning mellan min egen start 11:a och den förmodade Steve Bruce 11:an. Nu kan Bruce laborera lite som han vill, för att vi borde vinna de flesta matcher även med våra truppspelare.
Johstone är ohotad i mål och framför sig fick han Hutton, Chester, Elphick, och Taylor.
Ett mittfält bestående av Gösta, Jedinak, Whelan och Adomah.
Framåt har vi först Grealishc och som spets den något ifrågasatta Hogan.
De drygt 11000 på plats och de tappra åskådarna framför tv;n, streamar och plattor får se en underbart bra Championshipmatch. Ett högt tempo, med många hårda och rena närkamper. Chanserna framför båda målen kommer i parti och minut. Tyvärr får Villa tidigt byta ut Adomah, mot Onomah. Synd då Adomah börjat matchen strålande. Det märktes tydligt att han ägde sin kant och hade ett stort övertag. Efter att chanserna avlöst varandra och Villa mer och mer blivit det ledande laget så tar Brentford både oväntat och orättvist ledningen. Det kändes dock som om inget skulle stoppa oss en dag som denna och kvitteringen kommer när den hittills totalt intetsägande Hogan lyckas med ett inlägg till en flygande Onomah. En poäng i kassakistan och nu börjar jakten på 3 poäng. Resten av halvleken äger Villa utan att skapa de hetaste chanserna men vi leder klart på poäng när den för dagen utmärkta domaren blåser i pipan för lite te och kaka.
2:a halvlek börjar som den första med ett klart Villa övertag. Spelarna är heta och det är nära vid varenda fast situation i straffområdet. Skönt att se. Som en ännu klarare blixt så gör Lasse Vibe 2-1 till hemmalaget på en hörna där han genom flera underbara individuella insatser lyckas överlista Villaförsvaret. Sådant är bara att applådera åt. För att intensifiera jakten på poäng så byter Bruce ut det kreativa navet på mitten i form av Whelan för att få lite mer tyngd framåt i form av Davis. Synd för Whelan som hade många djupledspassningar och genomskärare under matchen. Passningsprocenten måste ha varit väldigt hög idag (har tyvärr inte sett någon officiell siffra). Nu med två renodlade anfallare så varierar Villa sina ansträngningar framåt, både med att metodiskt spela sig genom motståndarnas centrala linje, och i nödfall även slå långa precisa uppspel. På något konstigt sätt så får inte Villa in bollen och på tilläggstiden så har inte Villa någon ork att göra ett sista försök. Tyvärr men så är fotbollen.
Lite individuell kritik.
Johnstone, kunde inte göra mycket på målen och stod ganska sysslolös under resten av matchen.
Backlinjen kändes trygg och uppspelen från Hutton, Chester och Elphick måste nästan ha varit 100% iga. Skönt att se. Det var också positivt att se att Taylor har börjat ta för sig mer fysiskt då han var väldigt het i närkamperna.
Det centrala mittfältet idag kändes tryggt. De vann mycket boll och fördelade bollarna tydligt både till varandra och till yttermittfältarna.
Framåt har vi tyvärr de största besvikelserna idag. Varken Grealish eller Hogan försökte (kändes det som, här är några som skulle behöva vila en stund)
Steve Bruce gör det bra som låter beprövat folk spela. Det känns som om Birkir Bjarnarsson behöver mer tid för att hänga med i en så bra liga som Championship. Att han får laget att ha ett så bra presspel som vi hade under stora delar av matchen ska han ha all cred för. Det är endast oturen som gör att vi inte får 3 poäng tack vare det. Den kritik som Bruce kanske ska ha är att bytet Elphick mot Elmohamady kommer lite sent. Hade varit skönt att få mer offensivlusta tidigare.
Med postiv känsla kör vi mot Boro och Bristol City
