Crystal Palace - Manchester C0 - 0
Rävjakt på King Power Stadium
Söndagen den 13 september 2015 så gästade vårt kära Aston Villa, King Power Stadium för en svår bortamatch mot Leicester. Matchen kommer eventuellt att visa om Aston Villa kommer att vara fågel, fisk eller räv… Svår i den bemärkelsen att Leicester under Ranieri har tagit vid där Pearson avslutade förra året. Nämligen i ett stim som är större och mäktigare än vad Villa har haft de sista åren.
Villa gör ett flertal ändringar till matchen och ställer upp med Guzan i mål. Den utskällde Bacuna, Richards, Amawi och däremellan nyförvärvet Lescott.
Mittfältet består av Sanchez, Gil och Westwood. Framåt i den bästa av världar såg vi Grealish, Sinclair och Agbonlahor.
I Leicester ser vi bl.a. PCJ som möter sina gamla lagkamrater. Intressant möte ur många aspekter. Även intressant att Tactic Tim väljer att peta Clark till förmån för Lescott och att vi offensivt verkar satsa på snabbhet i stället för tyngd. Känns lite som om Knatte, Fnatte och Tjatte. Hoppas att brorsönerna är på spelhumör idag.
Matchen hinner knappt börja innan Leicester tar tag i taktpinnen och för spelet. En utveckling som inte är så förvånande. Kanske även medvetet av Villa, det vet bara T.T.
Den första heta chansen får dock Villa när Gil spelar fram Gabby i djupled som nästan når Sinclair vid bortre stolpen. Nära, men där ska det vara mål. Passningen är inte 100% ig och avslutet likaså.
I den 9:e minuten får hemmalaget hörna och där ställs Amawi mot Morgan i Leicester. Känns som Husmusen mot Hulken…. Inget mål den gången dock, men gärna annan markering längre fram.
Det dröjer till minut 12 innan Jack Grealish får tag i bollen för första gången. Bra aktion av honom men även här saknas skärpan vid inspelet.
När första 20 är spelade så känns Leicester klart farligare. De få gånger Villa får tag i bollen så är det mer på slump, eller att Sinclair möter bollen och håller i den. Han känns lite tyngre, lite tryggare med bollen än vad ex. Gil och Grealish gjort inledningsvis.
I den 24:e minuten så skapar dock knattarna något framåt. Gil bryter ett anfall och serverar snyggt till JG som dock får ett för tamt avslut. Inledande 4:e delen av matchen så känns det tydligt att vi saknar en riktig targetplayer. Benteke i Liverpool, Gestede på bänken och Kozak bland Findus ärtor och majs.
Villa håller 0-0 första 30 och Leicester skapar inte mycket. Oroväckande är dock en liten dispyt mellan JG och Sanchez som inte är 100 för ett lag. Kroppsspråket på den yngre är inte bra. Bra har däremot Michael Richards varit första 30. Han har varit lika bra som han har sned frisyr. Likaså har PCJ inte kommit någonstans mot Bacuna. Där kan inte ens de vanliga belackarna ha något att invända mot.
Mitt i all skönfotboll J så får Villa en hörna och i flipperspelet efter den så sätter JG 0-1. Snyggt avslut och firandet sker hos T.T.
Tankarna i paus var blandade. Inte bra spel, inte direkt dåligt heller. Targetspelare saknas enormt och Richards, Sanchez och WW är klart bäst i Villa so far.
Andra halvlek startar väldigt konstigt. Det är bara ett lag på planen…. Villa verkar sitta kvar och dricka te i godan ro. Leicester startar i ett blixtrande tempo och Villa tappar bollen nästintill hela tiden. Hela min soffa (jag) skriker efter byte och en targetspelare. Mina farhågor besannas då brorsönerna väger alldeles för lätt mot mer fysiskt starka motståndare. Stundtals vill jag ha in Gestede och Hutton på topp. Bara för att få in tyngd. Tror kanske inte fullt ut på Hutton där, men nästan...
I den 60 minuten är det bara högre makter som gör att vi fortfarande leder. Kalabalik och oordning i Villa är numera mer regel än undantag. Naturligtvis när sågen är framme allra mest så kontraslår Villa. Gabby solokör på en kontring efter vänsterkanten och tittar och hittar Gil snett inåt bakåt och vips, så är det 0-2. Underbart. Orättvisa ledningar smakar fågel. (dock inte tupp)
Ranieri gör omedelbart 2 byten och T.T byter ut målskytten strax efter målet och ersätter han med vårt dyrast nyförvärv Aeyw. Förhoppningarna är att vi ska se det T.T och co har sett i detta nyförvärv. Dock inget tacksamt läge att hoppa in i då vårt spel har gått i baklås.
I den 71:a minuten kräver rävarna straff när Bacuna och Vardy krokar ihop. Straff?? Kan det mycket väl vara. Upprinnelsen är dock megaslarv av Lescott och Bacuna klarar sig. Knappt var man nöjd över det så slås hörnan och vips är det rävkontakt igen.
1-2 och vi som är vana att vara jagade av rävar, vi känner flåset.
Så äntligen kommer bytet (som borde ha skett för länge sedan), Gestede in och Gabby ut. Gabby var inte direkt dålig, men vi hade behövt en spelartyp som Gestede länge nu på planen.
Sista 15 bli nu enormt enahanda. Villa drar på sig frisparkar på grund av bristande kommunikation, domargåvor och rena kapningar. Däremellan slinker en och annan hörna fram för Leicester också. Nu skriker soffan (har gjort det en stund) efter tyngd på mitten. Jack Grealish gör mål i matchen men nu är han knappt med. Vertout??? I den 82:a så är så kvitteringen ett faktum. Villa orkar helt enkelt inte stå emot och känslan är absolut att även 1 poäng är i farozonen. En trött/småskadad Bacuna blir utbytt mot Hutton. T.T ville kanske ha in mer fysik, samtidigt fanns Clark på bänken som alternativ.
I den 89:e minuten kan Scotland Yard och den lokala polisen backa bort från King Power Stadium för Villa rånar inte Leicester på poäng. Nathan Dyer kommer före Guzan på ett inlägg och vändningen är ett faktum. På de 6 min som läggs till så är aldrig Villa nära att kvittera.
Hur kunde detta ske?? Villa ska vara riktigt nöjda som ledde med 1 och enormt glada över att leda med 2. Leicester var över 90 min klart det bättre laget. Men även om dom var det så ska man inte behöva förlora matchen om man leder med 2, när mindre än 20 min är kvar.
Bäst i Villa var M. Richards tillsammans med Sanchez och Westwood. Att Grealish och Gil gör målen är bra, dock blir dom lite som balettdansörer i spelet och deras insats på planen över hela matchen är inte bra. Att Grealish får spela i 90 min känns väldigt underligt. Vad tar vi mer med oss??
Vi har stabila mittbackar, ett bra centralt mittfält och en tränare vars taktik väldigt få förstår sig på.
Ronnie Edvardsson