Sheffield Wednesday - Aston Villa 2-4
Frid å fröjd i Ostaböjd, hoppet lever efter en sen reaktion mot Owls.
Steve Bruce sade i intervjun efter matchen att den första timmen av matchen på Hillsborough var väldigt tuff och att Villa inte var nära att komma upp i normal standard. Ingen kreativitet framåt och öppna spjäll bakåt. Förmågan att vinna matcher trots risigt spel kan dock ta oss vidare mot Premier League även om kanske kval måste vara ett steg på vägen.
Aston Villa hade skador på nyckelspelare inför matchen och tvingades därför att vaska om en del i truppen för att kunna ställa upp med starkast möjliga manskap. Ugglorna å sin sin sida hade enligt vissa uppgifter 16(!) lirare på skadelistan och överraskade med att lägga beslag på taktpinnen hela förta halvlek. Villa hade förtvivlat svårt att åstadkomma något vettigt framåt och var inte speciellt sugna på att spela ett vettigt försvarsspel. Ett av de sämsta insatserna om ni frågar undertecknad.
Möjligen är det ändå så att skadeläget avgjorde till slut. Villas överlägsna trupp räddade nog ansiktet på Bruce när hemmaklubbens B-lag helt enkelt inte orkade stå emot de spelare som betecknas som "fringe" i Villa men som skulle gå in som ordinarie i de flesta lagen i Championship. Villa trummade på och återigen är det Gösta Nordgren och Michael Flatley som kliver fram och avgör.
Det finns de som hävdar att nyss nämnde Flatley inte skulle hålla i Premier League men denne skribent menar att kvalitet är kvalitet och att en större oro isåfall skulle kännas för vår flottare. Nåväl, en seger är en seger och att jag måste köpa en ny matta efter det uthällda vinet på grund av en osedvanligt spänstig segergest må vara hänt.
Upwards and onwards. UTV!
