Backar på gränsen: Andoni Goikoetxea-"Slaktaren från Bilbao"
Barberaren i Sevilla är en italiensk opera som utspelas i staden Sevilla. Barberaren Figaro fungerar som äktenskapsmäklare för att Greve Almaviva ska få sin Rosina. Jag är inte helt säker på att försvararen Andoni Goikoetxea var lika flink på att leka kärleksdoktor, men att han visade spetsegenskaper som gjorde att även han fått ett yrkesepitet uppkallat efter sig är ju klart. “Slaktaren från Bilbao” är ju något mindre smickrande men den gode Goikoetxea kunde inte vara stoltare.
Baskiens frihetskamp
För att beskriva och värdera i vilken mån baskernas frihetskamp i allmänhet och ETA:s terrorverksamhet i synnerhet påverkade den inhemska fotbollskulturen i Spanien under 70 och 80-talen kan man skriva en hel bok. Men i korthet kan ju sägas att ETA bildades 1959 som en reaktion på Francos repressiva politik gentemot den baskiska regionen. Baskien som region hade även den en stor önskan om frihet även om ETA förde den till sin extremaste punkt, nämligen terrorism.
Den “Vi och Dom”-kultur som detta medförde under framförallt 60,70 och 80-talen avspeglade sig även på fotbollsplanen. Mitt i allt detta blev Andoni Goikoetxea under några år på 80-talet den främsta symbolen för denna “fotbollsseparatism”.
Goiko
Andoni Goikoetxea, även kallad “Goiko” växte upp i den lilla grannkommunen till Bilbao, Alonsotegi. Han visade sig snart ha sådana förmågor på fotbollsplanen och skrev kontrakt med Athletic som 17-åring. Efter en tid i klubbens B-lag, Bilbao Athletic, så gick han som 19-åring upp i A-laget.
Trots att Goiko hade sina mest framträdande egenskaper i de defensiva leden så var han som försvarare betraktat ingen oäven målskytt. Under hans debutsäsong gjorde han 4 mål. Framförallt kom hans kraftfulla fysik till sin rätt på fasta situationer. Efterhand som han blev mer och mer permanent i klubben så kunde han med sin brutala fysik förkroppsliga Athletic Bilbaos frigörelse från ett fotbollsetablisemang som man allt mer föraktade.
Regional Rivalitet
Även om det var Kastillien och Madrid som traditionellt hade varit den stora fienden med Franco i spetsen så var det till stor del Barcelona som under några år fick ta emot Bilbaos och Goikos vrede i störst utsträckning.
Medan Bilbao, under framförallt Javier Clemente, stod för en fysisk,cynisk och direkt fotboll så var Barcelona under dåtidens tränare Cesar Luis Menotti den diametrala motsatsen. I Menottis fotbollsfilosofi handlade det mycket om att den fria själen och tanken skulle ges full frihet av kreera och blomstra. Detta kreativa lapptäcke fick baskerna att frusta likt uppretade Ferdinand-tjurar. Det blev som en form av fotbollskosmiskt ying och yang över de bägge klubbarna.
Schuster-incidenten
Den allra mest infamösa matchen och tacklingen är ju den som skedde den 24 september 1983. Det var då “Goiko” sparkade av foten på Diego Maradona och fick epitetet “Slaktaren från Bilbao”.
Men för att fullt först skeendet så får vi börja i en annan ände, nämligen vid höstmötet lagen emellan 1981. Det var nu den sedan decennier infekterade politiska situationen på största allvar gjorde sitt intåg på spelplanen.
Den tekniskt skicklige tysken Bernd Schuster hade under matchen gäckat Bilbaoförsvaret till den punkt när “Goiko” fick nog. Han bringade tysken på fall med en våldsam spark mot det högra knäet som tog så illa att Schuster fick en så pass svår korsbandsskada att han var borta från spel i nio månader, vilket var resten av innevarande säsong. Det ironiska i det hela var att genom att skada Barcelonas mest kreativa spelare så hjälpte man sin egen närmaste rival Real Sociedad till titeln det året.
Matchen
Den frustrerade Schuster bidade sin tid. Han missade VM 1982 men var snart tillbaka i full form och när vi skriver den 24 september 1983 var han fast övertygad att ta sin revansch på “Goiko”. Bilbao hade, trots två förluster mot Barcelona, säsongen innan tagit hem ligaguldet, så nu var “Blaugrana” revanschsugna på mer än ett sätt.
Efter en timmes tid stod det 3-0 till Barcelona och matchen var vunnen. Schuster gav sig nu ut på jakt efter den baskiske mittbacken och lyckades efter en stund få honom på fall med en våldsam tackling. Nu var ju Schuster inte alls någon spelare som var van vid såna här förbrytelser och hade av den anledningen inte heller “skillsen” att skada Goikoetxea på samma sätt som han själv hade blivit skadad. Det han däremot lyckades excellent med var att göra basken rejält uppretad. I Goikoetxeas jakt på Schuster lades sig nu Maradona i och bad mittbacken att lugna sig för det var ju ingen idé att dra på sig ett gult eller rött kort eftersom de låg under med 3-0. Nu vändes “Goikos” vrede mot Maradona och det var argentinaren tog emot en passning nere på egen planhalva som blev ödesdiger. Goiko tog sats från egen planhalva och gav sig av med sitt kikarsikte och sina skruvdobbar. Träffen blev hänsynslöst våldsam. “Goikos” dubbar träffade Maradona mitt uppe på vaden och hans fotled bröts rakt av. I argentinarens självbiografi så beskriver han tacklingen: “Jag kände träffen, hörde ljudet och det var som en trädgren som knäcktes.”Jag förstod genast vad som hade hänt”. Utöver fotledsbrottet så gick alla ledband i det skadade området av.
En hel stadion såg, oavsett klubbfärg, att det var en tackling som inte kunde sluta på annat sätt än med ett rött kort. Domaren däremot tyckte att det var gult. Goikoetxeas straff kom dock retroaktivt. Det spanska fotbollsförbundet utdömde en avstängning om 18 matcher. Efter två överklagande reducerades dock straffet avsevärt och basken var tillbaka i god tid för att kunna lyfta en andra rak ligatitel.
Baskisk fotbollsterrorism
Efterspelet till händelsen blev infekterat. Menotti rasade och kallade Goikoetxea för en “anti-fotbollspelare” som borde bli avstängd på livstid.När försvararen sedan fick sin generösa straffrabatt blev den argentinske managern inte mindre rasande. Den brittiske journalisten Edward Owen, som var på plats den där kvällen, var den som myntade begreppet “Slaktaren från Bilbao”. Slaktare var ett begrepp som baskerna själva ofta använde som den ultimata förolämpningen. Man hade exempelvis frekvent använt ordet slaktare om Franco och hans gelikar under de föregående decennierna.Just det begreppet blev något som baskerna i sin tur kom att rasa över i media.
Barcelona stoppade inte med att kalla “Goiko” för “anti-futbolista” utan gick så långt som att kalla honom för fotbollsterrorist. Med en klar passning mot styret i Madrid så jämförde man landets oförmåga att hantera den baskiska separatiströrelsen med förbundets oförmåga att utmäta ett rättmätigt straff mot Goikoetxea.
En Copa del Rey-final för historieböckerna
Trots det fasansfulla benbrottet så var Maradona tillbaka förvånansvärt snabbt. Innan säsongen avslutades så skulle Athletic och Barcelona mötas ytterligare tre gånger.Säsongen avslutades med en Copa Del Rey-final mellan de båda kombattanterna och då med Maradona på planen.
Matchen hade målats upp i media som ett riktigt hatmöte där känslorna späddes på rejält. Menotti gick ut och sade att Barcelona skulle använda sig av “öga för öga, tand för tand”-filosofin. Allt våld som Bilbaospelarna kom med skulle bemötas med exakt samma kraft i motsatt riktning.
Matchen blev ett spelmässigt antiklimax där båda lagen var så upptagna med att backa upp sina utlovade hämndaktioner. Spelet blev rejält lidande och matchens enda mål föll redan i den trettonde minuten då Athleticspelaren Endika gjorde matchens enda mål.
Efter slutsignalen spårade det ur fullständigt. Bilbaospelarnas firande urartade i hån mot Barcelona spelarna och efter att avbytaren Sola gett Maradona fingret så svartnade det för argentinaren. Maradona knäade Sola i ansiktet och hann med att dela ut ytterligare en armbåge på en Bilbaospelare innan det var dags att fly fältet. Det sista minnet av matchen och säsongen för Maradona var däremot en stämpling på låret. Det var naturligtvis ingen mindre än Andoni Goikoetxea..
Fans från båda lagen gav sig ner på planen för att stå vid sidan av sina respektive idoler. Hade det inte varit för att det fanns TV-kameror på plats så är ju händelseförloppet på Bernabeu den 5 maj 1984 så surrealistiskt så att det hade varit svårt att tro att det faktiskt hade hänt.
Fotbollsvapen på display
Den stolte rödvite krigaren Goikoetxea stod i centrum för dessa i lika mått oförståeliga som avskyvärda händelser under de första åren på 80-talet. Hans status som en “back på gränsen” låter sig inte ifrågasättas.
Om man vill ha minsta lilla ytterligare “bevis” för Goikos “galenskap” så behöver man inte gå längre till hans fotbollsskor från matchen då han sablade ner Maradona. Medan andra stora fotbollsspelare har matchtröjor, pokaler och medaljer på display i sina hem så har Goiko bara en enda sak och det är just fotbollsskorna som borrade sig in i Maradonas vad. För att ytterligare accentuera stoltheten i vad han en gång gjorde så förvarar han dem i en glasmonter.
