Resa: Grönt gräs i Colchester och Sheffield samt Wales

En reserapport från "Layer Road" som tog med golfklubborna och hamnade i Wales mellan två Colchester matcher

Datum
2011.09.08-2011.09.19

Colchester matcher
League One: Colchester – Leyton Orient 1-1
League One: Sheffield United – Colchester 3-0

Deltagare
Layer Road

Inledning
För ett år sedan hade jag en sen semester och då blev det en kombinerad resa med Colchester och golf. Så även i år. Golfen sker mestadels i norra Wales med golf på Nefyn, Royal St. Davids, Abersoch, Portmadog, Doncaster och Colchesters Golf Klubb. Fotbollen spelade Colchester i Sheffield och i Colchester

Torsdagen den 8 september
Hade av någon anledning valt att boka första flyget från Arlanda till Heathrow Airport i London. Helt klart onödigt då jag inte hade något att passa så en väldigt pigg väckarklocka ljöd några minuter före 05:00 och några minuter senare står jag på tågstationen och väntar på morgonens första pendeltåg mot Märsta. Allt flyter på som det ska och straxt innan 06:00 vinkar jag hejdå till min golfutrustning som försvinner på bagagebandet och några timmar senare hittar jag samma golfutrustning på bagagebandet i London. Det var inte speciellt lång kö i passkontrollen så jag förberedde mig på en lång väntan vid bagagebandet men min väska åkte på bagagebandet innan jag ens kommit dit. Efter att ha hämtat ut min hyrbil rattade jag in min GPS på Colchester men lyckades ändå att köra fel efter bara några hundra meter då jag lyckats stänga av ljudet på min GPS så jag blev ju inte förvarnad när vägen delades sig en aning. Nåja GPS:en räknade snabbt ut en ny väg och resan kunde börja.

Efter ett halvt varv på M25 kom jag in i Essex och då mös det inom mig. Några kilometer senare sa vägvisaren att jag skulle åka A12 som går till Colchester. Resan från Heathrow till Colchester tog ungefär 2½ timme vilket är ungefär lika fort som tunnelbana och tåg.

A12:an passerar Weston Homes Community Stadium så jag passade på att stanna till och köpa matchbiljetter till Leyton Orient hemma och Sheffield United borta samt att ruinera mig i klubbshopen. Efter lite sedvanligt fotograferande utanför arenan tog jag bilen till puben Dog & Pheasant som är den närmaste puben och där blev det lunch.

Då vårat vanliga hotell Scheregate bommat igen då ägaren tyvärr gått bort blev det till att hitta ett nytt ställe och det var ju inte speciellt enkelt då man fick reda på detta väldigt sent. Hittade dock ett b&b några kilometer utanför Colchester och eftersom jag ändå hade bil spelade det inte så stor roll samt att lokalbussen tog dig hela vägen in till stan på en kvart.

Torsdagseftermiddagen tillbringades mest i bilen då jag åkte runt och kollade läget. Hamnade bland annat i Clacton-On-Sea. Kvällen avslutades på lokala puben The Wooden Fender.

Mitt nya "stamhak" The Wooden Fender

Lite kuriosa från bilresan. Dagen innan hade ju tyvärr den tragiska flygolyckan med bland annat Stefan Liv inblandad skett. Jag satt och lyssnade på BBC Essex i bilen och då kom dom in på flygolyckan och dom ringde då upp nån lokal ishockeyklubb i Essex som jag inte ens hade en aning om att det fanns. Fick även då lära mig vad KHL betydde vilket jag faktiskt inte vetat tidigare. Hade ju såklart kunnat googla på det men BBC Essex lärde mig det.

Fredagen den 9 september
En tidig morgon och efter en god hemlagad frukost tog jag bilen in mot Colchester och hamnade i bilköerna. Nu är ju Colchesters bilköer inte riktigt lika illa som Stockholms så det gick ju ändå snabbt att komma till Colchesters Golf Club där jag skulle spela resans första golfrunda. Faktiskt första gången jag spelar golf i Colchester samt första gången sen 1985 jag spelar golf i England. Har varit i Skotland och Wales och spelat golf under senare år men inte England. Colchesters golfbana var väl inte den svåraste man spelat men skicket var bra och jag spelade bra.

Efter ännu en lunch på Dog & Pheasant och lite mer strosande med bilen blev det ännu en kväll som avslutades på lokala puben.

Lördagen den 10 september
Så var det äntligen dags för match. Colchester mötte bottenlaget Leyton Orient hemma och morgonen startades med en första halvlek av Rugby-VM från Nya Zeeland där England mötte Argentina. Efter en massa bök och stök blev det offside och det ena laget fick straff. Nåja, rugby kanske är kul men inte just nu.

Hade bestämt träff på puben Purple Dog där jag inte varit på flera år. Var där mycket förut men då hette puben något helt annat. Vi var ett mindre gäng som tog en liten pubrunda i Colchester i lagom snabbt tempo. Vi besökte bland annat "The Little Crown" och " The Odd One Out". På Odd One Out träffade vi även en tysk Colchester-supporter så nu var vi två från övriga världen som skulle se matchen.

The Little Crown hann vi med...

Mingel på The little Crown

...samt även The Odd One Out

När jag kom till Odd One Out fick jag en lite flashback. 21 år tidigare på våran andra resa någonsin mötte Colchester Southend i ett derby. Alla pubar var då stängda efter matchen (även före) utom Odd One Out. Vi hamnade då på Odd One Out. Har i alla år undrat vilken pub det var och är nu i alla fall 85% säker på vilken pub det är. Vi har ju trots allt varit på massa olika pubar i Colchester genom alla år men jag har aldrig fått den känslan förut.

Från Odd One Out var det inte alls långt till Colchester Towns tågstation och därifrån tog vi tåget till Colchester North Station. En tågresa som tar fem minuter och det kostade 1:50 i lokala pengar. Har åkt den sträckan hur många gånger som helst (oftast åt andra hållet) och aldrig har vi stött på någon biljettkontrollant men den här gången kom det minsann en kontrollant. Alla på tåget var lika förvånade som mig.

Tågresan från Colchester till Colchester tar ungefär fem minuter

Vid North Station ligger som bekant puben The Bricklayers och där var det nästan fullt. Blev kvar på puben tills det blev dags för avspark och lagom glad i hågen och mot tre poäng var det tänkt.

Beergarden på Bricklayers

Man kan även vara inomhus och värma inför matchen

"Hinner jag med ännu en pint..."

Colchester börjar matchen lite avvaktande mot jumbon men efter hand tar The U’s över matchen och man har ett klockrent stolpskott efter 20 minuter. I Orients anfall hittade vi bekanta ansikten. Kevin Lisbie och David Mooney med förflutet i The U’s. Kevin Lisbie borde nog haft en straff efter en halvtimme men domaren vinkar vidare och precis innan halvtidsvilan gör Anthony Wordsworth 1-0 från 20 meter. Leyton Orient startar andra halvlek bra men även nu tar Colchester över matchen och man har flera bra chanser att punktera matchen och även Colchester borde nog haft minst en straff i alla fall. Orient stretar emot bra och på stopptid får man in en kvittering och allt känns bara tungt.

På väg till arenan

Väntar man med att köpa biljett får man köa

Bakom södra läktaren

Pajen är inhandlad, matchen kan börja

Colchester är farligt framme i första halvlek och anfallet avslutas med ett stolpskott

Colchester försöker göra 2-0 i andra halvlek

Nära 2-0 av Ian Henderson

The U's försöker lirka upp The O's försvar

Men i slutet av matchen gör Leyton Orient 1-1

Efter några timmar och några pints på Bricklayers blev det att ta bussen tillbaka till mitt boende. Eftersom bussen stannade precis utanför den lokala puben avslutade kvällen med tre pints på den lokala puben såklart samt en telefonkonferens med Colu som satt hemma i Sverige och var avis.

Söndagen den 11 september till fredagen den 16 september
Det är nu min golfresa börjar och precis som förra året var det upp i norra Wales jag tillbringade veckan. Resan till Nefyn gick väldigt bra och min GPS visade vägen på ett alldeles ypperligt sätt. Resan var på 500 kilometer och det tog sex timmar mest för att när man kommer in i Wales tar ju vägarna slut. Sista 12 milen tog två timmar och det är bara smala och kurviga vägar samt att dom kör ju på fel sida också. Det är faktiskt fjärde gången jag är i Nefyn och man blir lika glad varje gång man kommer dit. Kvällen avslutades på golfklubbens pub.

Nefyn

Utsikt från golfbanan

På måndagen var det dags för Nefyns Golf Club och tillsammas med orkanen Katia blev det minst sagt svårspelat. Det var vindstyrkor på 35-40 sekundmeter så jag började undra om jag valt fel vecka…

Nåja, Katia drog vidare till Sverige och resten av veckan var det ett kalasväder och för att inte trötta ut er med någon som inte hör till denna sektion på Svenska Fans hoppar jag till lördagen men helt klart var jag nöjd med veckan.

Lördagen den 17 september
På lördagen var det dags för match igen. Colchester mötte topplaget Sheffield United borta på Bramall Lane. Jag lämnade Nefyn straxt efter 08:00 och körde norrut och efter nästan två timmar var jag åter i England och trots att min GPS gnällde då jag var tvungen till en omväg då M55:an helt plötsligt var stängd för vägarbeten kom jag fram till Sheffield sådär lagom precis när pubarna öppnade. Ställde bilen vid mitt förbokade hotell som låg 500 meter från Bramall Lane men eftersom jag bestämt träff med Colchesterfans på någon helt annan plats var ju närheten inte nån speciellt fördel. Tog mig ner till tågstationen och puben Sheffield Tap där dagens första pint slank ner. På väg till pub två mötte vi Watford FC som skulle möta Barnsley senare under dagen och i Watford spelar hjältarna Chris Iwelumo och Mark Yeates. Självklart kom man ju på efteråt att man kunde förevigat hjältarna på bild men icke. Dock fick Iwelumo och Yeates lagkamrater sig ett gått skratt då vi ropade att dom ska tillbaka till Colchester.

Sheffield Tap

Även i Sheffield finns det "Beergardens" till pubarna

The Dovonshire Cat var en av alla pubar vi besökte

Massor av fans till båda lagen på pubarna

Vi hann med nåt halvt dussin pubar innan vi stod utanför Bramall Lane fem i tre. Tyvärr började matchen på absolut sämsta sätt då topplaget tar ledningen efter ett misstänkt offsidemål (som dock inte var offside) efter bara tre minuter och inte blir det bättre när det står 2-0 en kvart senare.

Bramall Lane

Colchester ger dock inte upp och har flera bra chanser att få in en reducering där det bästa läget är ett rent friläge men Andy Bond missar tyvärr. I slutet av matchen fastställer hemmalaget till 3-0 och det är bara att gilla läget. Efter matchen blir det några pints på Sheffield Tap igen och när alla tåg har gått är det dags för mig att checka in på hotellet. Snabb incheckning innan staden hägrar igen då jag är väldigt hungrig. Det fick bli en mindre mumsig middag på KFC innan det blev en sista pint på nån mystisk pub nånstans. Somnade gått den kvällen.

Anthony Wordsworth har ett bra frisparksläge i första halvlek...

...samt ett lika bra i andra men Colchester gjorde inget mål den här dagen

Nöjda hemmafans efter matchen

Historisk mark

Söndagen den 18 september
Den här dagen var åter igen vikt för golfspel och nu var det Doncaster av alla ställen som hägrade. Har via internet en golfkontakt från Sverige i just Doncaster och nu passade vi på att spela tillsammans. Golfen gick bra och hela resan avslutades med att jag sänkte en 16-meterputt för birdie (ungefär som ni bryr er…)

Kvällen avslutade på The Swim Inn där det blev mat och en massa pints.

Måndagen den 19 september
Hemresedag där flyget skulle gå 13:50 från Heathrow. Än en gång onödigt tidigt för jag var tvungen att åka 08:00 för att hinna lämna in bilen och checka in i lugn och ro. Måndagsmornar och trafik är ju lika spännande överallt i världen. Trafiken på M1 var ju minst sagt hemsk och motorvägstavlorna informerade även om väldigt långa köer mellan avfarterna 15-12 söderut. Nåja, jag var ju bara vid avfart 33 uppe i Sheffield så det skulle ju lösa sig trodde jag. Resan rullade på och tiden gick men varningen om köerna var kvar och att sitta i köer fanns inte i min tidsbudget. Det är då tur att man har en GPS så jag knappade in en alternativ rutt och fick då en annan väg som skulle ta 20 minuter längre tid via Oxford och M40. Funkade bra och jag visste även att om jag kommer från M40 slipper jag i stort sätt att köra på M25 vilket jag fått göra om jag åkt vidare på M1. M25 kan ju som bekant vara en lång parkeringsplats.

Resan via Oxford gick bra och min GPS gjorde att bilen hittade hem igen till biluthyrningsfirman. Incheckningen gick såklart bra och efter säkerhetskontrollen blev det en sista pint innan flyget hem till Sverige igen. En halvtimme försenad landade jag tillslut på Arlanda och även den här gången fanns mitt bagage på rullbandet innan jag ens kommit fram dit.

En längre resa med två Colchestermatcher samt en himla massa golfbanor och golfrundor. Sex olika golfbanor och åtta golfrundor blev det. Antar att jag kommer att göra något liknade om något år och då ska jag välja senare flyg åt båda hållen.

Nästa resa blir i november när Colchester möter Carlisle borta men då är det en normal fotbollsresa

Traffikinformation

Tillbaka till "Våra Resor"