Resa: Colchester till Manchester via Blackpool och tillbaka

Säsongens första resa för CUFC Swedish Branch, när fem medlemmar reste över i augusti för mötena mot Wycombe och Charlton samt besök i Manchester och Blackpool

Datum
2011.08.13 - 2011.08.17

Colchester matcher
League One: Colchester - Wycombe 1-1
League One: Colchester - Charlton 0-2

Övriga matcher
Championship: Blackpool - Peterborough 2-1
Premier League: Manchester City - Swansea 4-0

Deltagare
Colu, Layer Road, Sir Kem, Anders, Philip

Inledning
"Sir Kem" uttryckte redan vid Exeter-resan i våras att han ville se en match tidigt följande säsong och vi var ju tvungna att göra honom till lags. Nu var det bara att invänta lottningen som kom i mitten på juni och sedan hitta en lämplig match. Då alla av olika orsaker hade behov av en kortare resa siktade vi inledningsvis in oss på bara tre dagar. Det fick bli säsongens tredje ligamatch, hemma mot Charlton. "Layer Road" fick dock englandsfrossa och smet över ett par dagar innan oss andra och klämde in ytterligare en Colchester match, samt nån till ... Philip var redan på plats i Essex och mötte upp mot Wycombe och Charlton.

Reserapporten skrivs denna gånga av "Layer Road" som inleder med sina två dagar och sedan "Colu" som anslöt på måndagen.

Lördagen den 13 augusti
Så var det äntligen dags för avresa och väckarklockan stod på 05:20 och 25 minuter senare gick jag till pendeltåget som kom enligt tidtabell för vidare färd mot Märsta där bussen skulle stå och vänta men nejdå, det gjorde den inte. Cirka 30 personer stod och väntade på en buss som befann sig någon annanstans och eftersom det var så tidigt fanns det ju ingen information alls. Nästa buss skulle komma om en halvtimme och det var ändå lagom för mig att hinna med flyget så jag behövde inte stressa upp mig vilket andra passagerare gjorde som ringde efter en taxi. Efter en kvart kom dock bussen och flyget gick den här gången till London City Airport dit British Airways börjat flyga.

Efter två timmar landade flyget mitt i Thamesen i närheten av Docklands. Tio minuter efter att planet tog mark stod jag och väntade på Docklands Light Railways som är spårvagnen. Efter ett byte till tunnelbanan stod jag en kvart senare vid Stratford Station där tåget till Colchester passerar. Stratford Station kommer att vara huvudstationen för nästa års Olympiska Spel och det märktes. Den var i stort sett klar men biljettkontoret till fjärtågen hade dom gömt undan så efter en del letande hittade jag i alla fall biljettkontoret och resan till Colchester kunde fortsätta. Kom fram till Colchester 10:20 vilket var en timme och tjugo minuter efter jag landat på London City Airport. Helt klart att jag kommer att använda LCY flera gånger, mycket smidigt. Från Heathrow hade det tagit minst två timmar att bara komma till Liverpool Street Station då passkön är oändligt lång samt alla promenader inne på terminalen.

Docklands Light Railway

Väl framme i Colchester blev det till att promenera in till stan för en tidig lunch i väntan på att övriga pubar skulle öppna. Playhouse som öppnar 09:00 blev alltså lunchstället. Efter lunchen som även innehöll resans första pint blev det Bricklayers som ligger vid tågstationen. Alltså där jag precis kom ifrån. Den här gången valde jag att ta en buss ner men till ingen nytta för Bricklayers öppnade först 12:00 på matchdagar så jag och några till fick vänta en kvart innan nästa pint försvann ner i strupen.

Efter några timmar på Bricklayers där jag träffade en drös med U’s fans som man lärt känna genom åren var det äntligen dags att bege sig till Weston Homes Community Stadium. Där träffade jag Philip från Malmö som även han fanns på plats i Colchester

Colchester mötte gamla ärkerivalen Wycombe Wanderers och The U’s ville ha revansch för förlusten i LigaCupen tidigare under veckan. Matchen startade i bra tempo och The U’s var det klart bättre laget men Nikki Bull i Wycombes mål gjorde flera väldigt bra räddningar men med fem minuter kvar av första halvlek kan inte ens Bull stå i vägen längre då Ashley Vincent stöter in 1-0 efter ett perfekt inlägg av Michael Rose. Ian Henderson är sen väldigt nära att öka på till 2-0 flera gånger om då han bland annat träffar ribban vid två tillfällen men 1-0 står sig och med en halvtimme kvar schabblar Michael Rose och Wycombe kommer in i straffområdet. Rose försöker då jobba tillbaka men han fäller sin motståndare och det blir straff. 1-1 på straffen och det är inte rättvist. Tyvärr skadades Ashley Vincent i slutminuten av första halvlek vilket märktes på spelet i andra. The U’s kom inte alls upp till sin rätt och man skapar inte speciellt många chanser i den andra halvleken men man får i alla fall en kvadrupel-hörna i slutminuten samt en frispark i bra läge men närmare än en nick som räddas på mållinjen kommer man inte.

Weston Homes Community Stadium

Stilig bil

En annan bil ...

Hemmafansen på South Stand

Wycombe supportrarna fick trängas på East Stand

Vincent skadad

Frispark för Wycombe

Odejayi uppe och nickar

En pint eller flera på Victoria Inn

Efter matchen blev det bussen tillbaka och Bricklayers och där blev det några pint med Philip innan ett mindre gäng begav sig till Victoria Inn några hundra meter längre söderut. Några timmar och några pint senare blev det till slut dags att bege sig mot London där jag skulle bo i två nätter. Hade via sms med Colu fått reda på tågtiderna och självklart hade jag haft så trevligt att jag gång på gång valde att ta ett senare tåg. På väg till tågstationen blev det ett snabbt stopp vid första bästa Fish & Chips ställe. Väl framme vid stationen så lyckades jag såklart att missa tåget med bara några sekunder men som tur var kom det ännu ett tåg mot London bara tre minuter senare men med lite fler stopp på vägen.

Checkade tillslut in på hotellet vid Kings Cross och fick såklart rummet absolut längst bort och högst upp. Försökte få igång TVn för att kolla på ”Match of the Day” men misslyckades totalt så jag valde att sova istället och det tog inte många sekunder.

Söndagen den 14 augusti
Vaknade tidigt på söndagen och efter en mycket skön dusch och ohälsosam frulle blev det en kortare promenad till Euston Station där tåget norrut skulle avgå ifrån. 08:45 gick tåget mot Glasgow men riktigt så långt skulle jag inte. Jag hoppade några timmar senare av vid Preston där jag bytte tåg till Blackpool för där skulle jag se dagens match mellan Blackpool och Peterborough.

Jag hade två veckor innan avresa köpt min biljett online via Peterboroughs hemsida till bortaläktaren. Biljetten skulle skickas hem med posten men när ingen biljett kom hem i min brevlåda blev jag lite orolig så efter ett mejl till Peterborough upptäckte dom att biljetten låg för avhämtning på London Road i Peterborough trots att jag betalt för portot. Nåja, ingen skada skedd och dom skulle lämna biljetten på biljettkontoret i Blackpool så när jag kom dit fanns den där. Hade några timmar på mig innan avspark så det blev att gå ner till havet som låg runt hörnet från Bloomfield Road. Det var en väldigt gråmulen dag så havet såg inte allt för inbjudande ut med de stora vågorna som slog in i strandpromenaden. Hamnade på den stora piren där det fanns i princip allt i nöjesväg från spelhallar till pariserhjul.

Promenad i Blackpool före matchen

Klassiska spårvagnar i B'pool

Paris?

Utanför Bloomfield Road

Efter en lunch på piren blev det dags att röra sig tillbaka mot Bloomfield Road och efter att ha letat reda på bortaläktaren upptäckte jag att det var den gamla delen av Bloomfield Road för allt var fortfarande gamalt. Toaletten påminde om gamla Layer Road i Colchester då den fanns i något som liknade en byggbarack. Tur att jag trots allt var tidigt inne då jag ville göra mina behov för när jag sen spolade var röret trasig och allt vatten hamnade på golvet.

När jag skulle upp till min plats på läktaren hör jag mitt namn ropas men eftersom jag inte ska känna någon där reagerar jag först inte tills jag kommer underfund med namnet ropas ju på svenska. Då vänder jag mig om och där sitter det två svenska Leeds-fans som jag känt i snart 30 år. Vi träffade även samma par på förra årets premiärresa uppe i Darlington. Den gången var det dock på en Leedsmatch men inte nu. Alltid kul att träffa folk man känner men inte träffar så ofta.

Matchen börjar i ett grymt tempo där målchanserna avlöser varandra. Båda lagen spelar mycket underhållande fotboll och det är en gåta att det står 0-0 när slutet av första halvlek närmar sig. Peterborough har haft två rena frilägen men Blackpools målvakt har räddat båda. Blackpool hade även bollar på mållinjen men dom nickades bort av någon osynlig spelare vi inte uppfattade vid första läget. Han kom verkligen från ingenstans och nickade undan bollen.

Förta halvlek slutar dock 1-0 till hemmalaget då Kevin Phillips gjorde mål med bara sekunder kvar. Phillips gör även 2-0 bara sekunder in i den andra halvleken och det blir den kalldusch Peterborough fick svårt att återhämta sig från för det är länge bara Blackpool i den andra halvleken. 3-0 är nära vid ett flertal tillfällen men det blir inga fler mål från hemmalaget och på stopptid gör Posh en reducering på ännu ett friläge. Fyra minuters tillägg med nerv i gör ju inte saken sämre men hemmalaget håller undan i en mycket bra match. Det var länge sedan jag såg en sådan underhållande match i England undantaget alla Colchester-matcher såklart.

Huvudläktaren och hemmaläktaren

Orange är färgen som gäller i B'pool

Med oväntade vänner i B'pool, "Later Rd" till höger. Njuter i solen ...

Efter matchen blev det en promenad till tågstationen Blackpool South där tåget till Preston avgick från. En trevlig tågresa på någon halvtimme genom landsbygden med en massa småorter genom Lancashire. Fick även en glimt av en kommande British Open bana i golf då tåget passerade golfbanan och sånt är alltid trevligt.

Framme i Preston hade jag precis missat tåget till London och nästa gick först en timme senare så det blev en promenad på Prestons gator i jakt på en öppen affär som hade huvudvärkstabletter för det gråa vädret hade blivit till ett kalasväder och i två timmar satt jag med solen rakt i ögonen och tillsammans med för lite vätska var det ingen bra kombination.

Tåget till London var absolut fullsatt men jag lyckads hitta ett ledigt säte i första klass där jag valt att sätta mig mot en mindre kostnad och i första klass ingår det även internet så jag kunde i alla fall roa mig med något på hemresan samtidigt som huvudvärkstabletterna gjorde verkan.

Jag hade tänkt avsluta kvällen med ett besök på KFC vid Kings Cross men den hade stängt så det fick bli ett sällsynt besök på Burger King i stället. Jag har sedan 1995 besökt Burger King eller McD ungefär fem gånger då vi gör allt för att undvika dessa ställen. Ibland har man dock inget val då allt är stängt och man är hungrig. KFC funkar dock än så länge men även där har vi dragit ner de senaste åren. Även den här kvällen hade jag inga problem att somna och nu hade jag även fått igång TVn så ”Match of the Day II” kunde jag i alla fall se början på.

Måndagen den 15 augusti
På nytt en tidig morgon och den här dagen skulle jag även få sällskap på resan då "Colu" kom över. Även "Sir Kem" och "Anders" från västra Sverige kom över den har dagen men dom reste direkt till Colchester. Jag mötte upp "Colu" vid Kings Cross Station fem minuter i tio på morgonen och det firade vi med en pint på Euston Flyers som öppnade fem minuter senare. Nu fortsätter Colu med reserapporten

//Layer Road

"Sir Kem" och "Anders" flyger från Göteborg till Stanstead och sedan vidare till Colchester där dom ska bo två nätter på Scheregate Hotel. Måndagen tillbringade dom på ett antal pubar i stan. "Colu" flyger från Arlanda till London City Airport och landar där samma tid, två dagar efter "Layer Road". Jag möter upp honom på puben Euston Flyer klockan 10 och efter en pint å lite snack drar vi till Euston Station för att hämta ut lite tågbiljetter samt stämpla Tågkortet.

Vi ska direkt upp till Manchester för att se Man City - Swansea i PremierLeague premiären. Resan tar bara två timmar och tågen går var 20:e minut. Väl framme i Manchester hittar vi en Wetherspoons Pub där vi äter och dricker lite sen lunch innan vi letar rätt på hotellet.

På tåget upp till Manchester

Väldigt bra rum jämfört med våran normala standard ...

... nu ännu bättre. Vi pimpar hotellrummet i Manchester lite ...

Hotellet ligger bara några minuter bort och vi checkar in på Jarvis Ramada och får ett rum på fjortonde våningen. Inte normalt sett den typen av hotell som vi brukar ha råd att bo på men troligen hade dom nått erbjudande. Vi bokade online och betalade lite över £30 per person för ett Twin Room. Tyvärr ingen Wi Fii men det fanns det på puben.

Efter incheckning och en snabb dusch begav vi oss direkt till Manchester Citys arena. Vi var tvungna att försöka reda ut var våra matchbiljetter hade tagit vägen. "Layer Road" köpte dom online ca två veckor innan vi reste och enda alternativet var att få dom med post, något som det ofta blir problem med från England då det händer att det sätts för lite porto på dom eller att dom hamnar i t.ex. Schweitz. Utskicket hade uppenbarligen inte funkat denna gången heller. Upprepade e-mail hade dom även glatt nonchalerat.

Efter en alldeles för lång och varm promenad kom vi fram till "Etheidad Stadium" eller vad den nu heter. Biljetterna låg givetvis och väntade i ett kuvert och utan så mycket som ett "ursäkta" så slängdes biljetterna fram. Värva spelare för miljarder kan dom, men att skicka två biljetter till Sverige eller svara på ett mail var uppenbarligen svårare. Inte sånt man blir jätteimponerad av precis. För stor klubb för att bry sig om sina supportrar?

Manchester Citys arena när man kommer från stan

Jaså det var här biljetterna låg och väntade ...

"Colu" framför nån livescen utanför arenan

Vi tog ett varv runt arenan och sedan bussen tillbaka till stan och hann med en timmes vila på rummet innan vi knallade ner till samma Pub som tidigare. Blandat klientel, både Man City och Swansea, som umgicks under ordnande former.

Under kvällen hade vi SMS kontakt med "Sir Kem" och "Anders" som gick på pubrunda i Colchester.

Ute på torget såg vi att det gick en "shuttlebuss" till arenan och det var bara att tacka och ta emot för det. Vi var på arenan på tio minuter och med 1h kvar till avspark.

Våra platser var på långsidan i mitten och absolut högst jävla upp på hela arenan. Trots att man satt på tredje etaget kändes det inte vare sig brant eller högt, möjligen lite långt bort. Spelarna var mest prickar. Biljetterna gick för övrigt loss på 38 pund. Detta var mitt andra besök på arenan. Första gången var invigningsäsongen och då satt jag istället längst ner, och då upplevdes arenan som gigantisk. Man fick betydligt bättre känsla när man sätt längre ner.

Medans vi är på match i Manchester går "Sir Kem" och "Anders" pubrunda i Colchester

Shuttlebus till matchen från Piccadilly ... bussen till höger är den som gäller

"Colu" lite småtrött på Manchester City - Swansea

Manchester City - Swansea startade inte som någon höjdarmatch. Lite segt och lojt. Några tusen tillresta Swansea sjöng bort 40.000 hemmasupportrar rejält. Jag satt och halvsov första tjugo minutrarna men sen tände det till lite. När väl City fått in 1-0 så havererade Swansea ganska omedlebart. Även hemmasupportrarna vaknade till lite i takt med att målen trillade in, det var dock inte deras förtjänst att målen kom. Det var milsvid skillnad från mitt enda besök på gamla Maine Road för 15 år sedan. DÄR var det drag!

Matchen slutade 4-0 till City och samtidigt som vi lämnade arenan började det regna. Vi letade oss tillbaka till bussarna och där var det en smått rörigt. Flera hundra pers som bordar alla bussar på en gång. Man har ingen aning om var närsta buss kör fram så folk yrar mest omkring. Vi stod still och chansade och hade tur att en buss stannade precis vid oss. Tio minuter senare var vi tillbaka i stan. Inte så imponerade över den organisationen heller. Alla kom ju med tillslut men det hade varit smidigare med några bussar i taget.

Vi var sugna på att avrunda kvällen på en pub men de flesta hade redan stängt när vi kom fram. "Layer Road" föreslog då hotellbaren medans jag föreslog sängen. Jag vann. Däckade ganska trötta efter en lång dag och nästa dag var det tidig start.

Långt där nere är gräsmattan

Vy från våra platser högst upp i taket

Tisdagen den 16 augusti
Vaknade vid sex tiden på morgonen. Kvällens regn hade upphört och det såg ut att kunna bli en ganska klar och trevlig dag. Snabb utcheckning från Ramada, här bor jag för övrigt gärna igen, och en kort promenad ner till Machester Piccadilly. Inköp av frukost på ett fik och sedan letade vi plats på tåget till London. Det var vi och några hundra kostymer och en och annan dräkt-tant. Vi åkte med ett knökfullt morgon-pendlar-tåg som bara stannade i Stockport på vägen till London.

Sedan T-bana från Euston till Liverpool Street Station för nästa tåg, nu mot Colchester.

Dom två andra gossarna mötte oss på Colchester Station. Vi skulle ta oss upp till arenan för att hämta ut matchbiljetter och få en liten mini-tour av Weston Homes Community Stadium från Colchesters Medie Manager, Matt. Först lång väntan på en buss som tillslut kom ...

Avstigning i Colchester som hälsar oss ...

... Welcome to Colchester!

Inte första fotot med detta motivet precis ...

"Sir Kem" visar vägen om vi inte skulle hitta ...

Bara Philip som fattas

På guidad visning runt arenan. Nu är vi uppe på taket och ser ut över North Stand

South Stand där vi snart ska stå .. ehhm, sitta ...

Här står vi med manager John Ward till höger

Spelartunneln

Akta gräset ...

Vi turistar innan vi drar och käkar inför matchen

Vid arenan träffade vi även på Julie som jobbar med sponsring och fick då några "bar passes" till sponsorloungen efter matchen. Matt visades oss runt i korridorerna. Började högst upp på taket på huvudläktaren och jobbade oss ner förbi resturanger och träningsutrymmen. Bortalagets omklädningsrum, och hemmalagets. Vi fick även tillfälle att hälsa på Colchesters manager John Ward som blev smått imponerad att vi följt klubben över tjugo år nu. Vi önskade lycka till inför kvällens match samt gav några tips på taktiktavlan hur The U's skulle spela innan rundvisningen avslutades ute på planen.

Nu var det lunchdags och vi gjorde ett stopp på närmaste pub, som är Dog & Pheasant, som ligger en kvarts promenad från arenan. Hyfsad lunch och en pint, eller två, innan vi kom på att vi borde besöka Layer Road, som snart ska rivas för bostäder. Lång väntan på buss och sedan promenad istället. Sedan efter ett bussbyte stod vi på helig mark, Layer Road. Få saker är så deprimerande som fotbollsarenor i förfall. En gång har det vimlat av folk, ramsor har avlöst varandra och det har varit en "buzz" nu är det bara misär. Smått tragiskt att veta att detta troligen var sista gången vi såg Layer Road.

Även gamla puben "Drury Arms" är igenbommad. Puben klarade inte av att tappa fotbollspubliken och nu sitter det stora plåtskivor för fönster och dörrar.

Utanför gamla Layer Road, kanske för sista gången

Högt gräs och buskar

Börjat växa träd också ...

"Sir Kem" vid Layer Road. Hållplatsen heter fortfarande Football Ground ...

Nu var det hög tid att checka in på hotellet och vi bodde som vanligt på Scheregate Hotell. £47 för ett dubbelrum, dvs 23,50 pund per person och natt är helt överkomligt. Nu fick vi dock reda på att hotellet ska säljas. Ägaren hade gått bort och släkten skulle inte driva det vidare. Byggnaden är "k-märkt" så det återstår att se vad som dyker upp där, ett renoverat dyrare hotell är det hetaste tipset än så länge.

Vi stack ner till Victoria Inn, en pub på North Hill/Station Road som fler och fler supportrar börjat besöka då den fått nya ägare och bättre utbud. I deras Beer Garden tillbringade vi några timmar med engelska vänner. Sedan gick vi vidare mot Bricklayers för en sista pint. Här dök Philip upp. Vi rörde oss ganska snart mot bussarna som går till arenan och var för en gångs skull på plats i hyfsad tid.

Flaggan hängdes upp och matchen kunde börja. Matchrapporten finns separat men man kan väl ganska ärligt säga att Charlton var rätt mycket bättre, trots att deras mål kom efter slarviga individuella misstag från Colchesters sida. Trots en hel del boll och "press" hade vi svårt att bryta ner Charlton.

Rätt hyfsad stämning men bara 5.000 på läktarna. Visserligen skyllde folk på att det är semester i england men ändå. Känns inte helt bra detta.

Efter matchen gick vi upp till "Sponsor Baren" där vi fick någar gratis pints och även blev uppmärksammade av konfreciern.

Stämningen i Sponsor Loungen var väl inte allt för munter och vi avrundade snart. Promenad på helt svarta vägar och hela vägen tillbaka till tågstationen innan en buss som tog oss tillbaka sista biten in till stan där vi avslutade med en pint på fortfarande öppna The Playhouse. Klockan hade nu passerat midnatt och ett snabbt kebabinköp på stan blev det innan sängdax.

En pint (eller flera) på Victoria Inn före matchen

Bricklayers Arms före matchen

Tickets Office

Dags att gå in på matchen. South Stand som vanligt

Flaggan på plats

Vi är på plats

Snart avspark mot Charlton

U - N - I - T - E - D!

Kvällsbild på Weston Homes Community Stadium

Come on Colu!

"Sir Kem" är frustrerad :-)

Målvakten Marc Cousins tar emot pris som matchens lirare i sponsor lungen efter matchen

Onsdagen den 17 augusti
Lite småseg denna morgon. Jag tog sovmorgon medans dom andra avnjöt en flottig frulle i resturangen. Sedan hade vi nån timme på oss att prata om resan och dra upp nya vilda planer innan jag och "Layer Road" tackade för oss och gick ner och tåget från Colchester Town, med byte på Colchester Station och ett väldigt fullt tåg in till London. Byte till t-bana och sedan skaka ut till Heathrow i en timme.

"Sir Kem" och "Anders" åkte hem senare samma dag och hann med en sightseeing buss i Colchester innan dom tog flygbussen till Stansted och flyget till Jöttlaborg.

Som vanligt en rolig och intensiv resa. Alltid kul med trevligt sällskap. Mindre kul att Scheregate ska stänga inom några veckor, att Drury Arms har slagit igen och att Layer Road nu faktiskt kommer rivas inom kort.

Kanske sista gången vi var på Scheregate Hotel ...

Om resan i priser
Flygbiljett tur och retur Arlanda-Heathrow (London City Airport dit), British Airways, ca SEK 1700
Hotell London, ett inte alls privärt hotell i European hotell men ändå det billigaste jag hittade £ 60 för ett singelrum/natt
Hotell i Manchester, ett riktigt prisvärt Jarvis Ramada mitt i Centrala Manchester. Ett twin room kostade £63 / rum
Hotell i Colchester, det blev Scheregate som vanligt och twin room kostar £ 47
Tågbiljett, två-dagars fritt resande kostade cirka SEK 800
Tågbiljett, fyr-dagars fritt resande kostade cirka SEK 1.300
Matchbiljett Colchester United £ 19
Matchbiljett Manchester City £ 38
Matchbiljett Blackpool £ 25

Up The U's!

Vid tangenterna denna gång
"Layer Road" och "Colu"

Tillbaka till Våra Resor