Kommentarer efter matchen
Gérard Houllier ger sin syn på 0-2-förlusten hemma mot Crystal Palace i FA-cupens fjärde omgång.
Att Liverpool underpresterar resultatmässigt hemma mot "sämre" lag tidigt i cuper har varit en pågående följetong de senaste säsongerna, även om Brighton & Hove Albion nog inte ger positiva vibbar för dem som var med redan för 20 år sedan.
Blackburn, Grimsby, Basel och nu Crystal Palace, samtliga på hemmaplan. Så länge det rör sig om bortaplan eller en bit in i respektive turnering behöver man inte oroa sig, men faller lotten på ett klart lägre rankat lag och dessutom på Anfield gäller det att se upp. Om motståndarmanagern i tillägg bestämmer sig för att kasta in en tredjemålvakt som "inte ens kan fånga en badboll", då mina vänner är det dags att förbereda sig på det värsta.
I åtminstone de tre sistnämnda av matcherna i det förra stycket dominerar vi fullständigt, men sätter inte chanserna och så sticker motståndarna emellan med en sällsynt attack och lyckas peta in den. Någonstans i det här eländet ligger ju också en del av tjusningen med sporten - den dagen det bästa laget alltid vinner kan man lika gärna sluta titta (och börja tippa). Det är därför man aldrig vågar vara säker på seger trots 20-0 i skott på mål med en kvart kvar av matchen, och det är därför som man a-l-d-r-i-g lämnar en match förrän domarne blåser av den, trots underläge och att man har varit totalt utspelade så långt.
Milan Baros hade högst troligt ersatt Michael Owen om han inte varit "Owen", men jag lämnar honom i fred den här gången. Låt oss bara konstatera att Ian Rush har en jätteutmaning framför sig...
Det jag tycker att man kan kritisera, förutom att vi då borde ha haft 4-0 när Julian Gray gör mål, är responsen efter att ha hamnat i 0-1-underläge. Reaktionen - eller avsaknaden av den, vilket i och för sig är en reaktion i sig - blir än mer uppenbar vid ett sådant här tillfälle, men det måste vara här som förklaringen ligger till att vi nästan aldrig vinner en match där vi inte gör första målet.
Okej, att "vi har ett ungt lag", men som proffs kan man inte vara så svag mentalt att man fullständigt tappar koncepterna vid ett 0-1-mål. Vi har sett det förut, hur Liverpool under en kvart efter ett baklängesmål kan uppträda som i ett chockartat "levande döda"-tillstånd, som elva demenssjuka sengångare på valium eller välj valfri målande beskrivning. Det är i de här lägena som det blir uppenbart vad en spelare som Gary McAllister tillförde förutom gudomliga frisparkar.
Visst visar svårigheten att spela sig igenom hemåtbackande lag på svagheter i vårt spel, men när vi inledningsvis skapar chanser trots att de backar hem kraftigt kan vi inte plötsligt bli så uddlösa som efter Crystal Palace 1-0-mål i den 55 minuten.
Att lirka upp ett defensivt formerat motståndarlag, att inte stå och falla med det första målet och att omsätta målchanser i mål - där har ni tre punkter som borde stå väldigt högt på Gérard Houlliers dagordning.
Över så till managern själv och hans tankar efter att Liverpool blivit utslagna ur FA-cupen:
"Jag har blandade känslor. Under den första halvleken spelade vi väldigt bra fotboll och vårt passningsspel var stundtals väldigt bra. Vi borde ha avgjort matchen före halvtid, men vi brände chans på chans.
Vändpunkten för mig var Heskeys miss när han var igenom en-mot-en. Luften gick ur laget efter det och bristen på självförtroende syntes. All heder åt Crystal Palace, men det här var en dålig kväll för oss.
Vi tappade tron på vårt spel och vissa spelare var inte i fysiskt bra form. Att bli utslagna ur cupen kan kanske visa sig leda till något gott trots allt, med tanke på antalet matcher som vi har kvar. Det vet man aldrig, men jag gillar inte att förlora."
