Insidesrapport från Bukarest
Marcus Toremar rapporterar från matchen mellan Steaua Bukarest och Liverpool i UEFA-cupen.
Marcus Toremar är i normala fall skribent på Svenskafans för IFK Göteborg, Lazio och Arsenal, men arbetar för tillfället i Bukarest och hade vänligheten att lämna en på-platsen-rapport från mötet i UEFA-cupen mellan Steaua Bukarest och Liverpool FC.
"UEFA: Respect East European Football, Not Just West European Money" stod det på en banderoll som Steauaklacken hängt på sin läktare. Steauastadion ligger i Bukarests sydvästra delar. Det är kanske i stadens fattigaste område, men det är sannerligen inte det mest välmående heller. Och då talar vi om en stad som inte är särskilt välmående ens i sina bästa delar. För bara några år sedan fanns det 300 000-400 000 herrelösa hundar i staden. De är färre nu, men ändå en påtaglig del av stadsbilden. Bara att ta sig ner hit handlar om timmar i bilkö och att sedan parkera bilen så fort man hittar minsta lediga fläck.
Steaua Bucuresti FC ägs av den excentriske och stenrike Gigi Becali. Många klubbars ägare i Europa är hatade av lagets supportrar i allmänhet och Ultras i synnerhet. Inte Becali, han är älskad för han älskar laget och öser in pengar i klubben som ingen annan. Ingen verkar riktigt veta vad han får sina pengar ifrån. "Affärsverksamhet" blir det vanliga svaret, vad det nu innebär i ett land med en av Europas största svarta ekonomier. Becali som satsar på renovering av arenan har också lovat att bygga en kyrka för varje omgång laget tar sig vidare i UEFA-cupen. Det kanske låter egendomligt, men i ett land där religionen är betydelsefull, åtminstone till husbehov, så blir respekten bara större. Även Ultras har ett kors hängande från backspegeln.
Hela dagen regnade det och på kvällen tilltog regnet. Jag och mina kompisar gick som vanligt igenom några bakgator efter att ha parkerat bilen en bit från Complexul Sportiv Ghencea. "Prata inte svenska eller engelska nu" sa Dorin till mig och Anna. I gyttret av smågator bakom Steauaklackens läktare samlas Steauas Ultras och laddar inför matcherna. Att supa är ingen stor tradition i Rumänien, inte som det är i Sverige i varje fall, men på dessa oupplysta bakgator, som mest består av smuts, lera och stora vattenpölar, sups det hårt. Palinka skulle jag tro att de dricker, den inhemska, oftast hembrända, plommonspriten. Sist vi var här, så snackade jag och Jesper svenska när vi gick förbi. För folk som inte kan engelska blir alla främmande språk engelska. Det var inte långt ifrån att vi skulle ha hamnat i ett gatlopp den gången. Nu var vi förklädda med Steauamössor och halsdukar och slank igenom obemärkt.
Sedan gäller det att ta sig förbi de tre visiteringarna och biljettkontrollen utan att försäga sig också. Jandarmeriet hade kommenderat ut några tusen man som mer eller mindre slog en järnring runt stadion. Deras bepansrade fordon står uppställda som inför en invasion. Inte en skymt av någon Liverpoolsupporter. Väl inne konstaterar vi att planen är dålig, men det är den vanligtvis inte. Det kanske är lätt att tro att gräset är sämre bara för att det växer i Östeuropa men så är det förstås inte. När Southampton spelade här var mattan riktigt bra.
Efter en stund började nästan hela huvudläktaren bua. Det var inte Liverpool som gjort entré utan konkurrentlaget Rapid Bucurestis ägare som tagit plats på hedersläktaren bakom oss. Snabbt börjar folket på läktaren sjunga en ramsa och resten av arenan hänger också på. Jag frågar Dorin vad de säger. "Det är något om Rapids ägare och oralsex" svarar han diplomatiskt. Inspirerade av detta påhopp övergår publiken till sin allra käraste ramsa: "Dinamo, muie Dinamo!". Den är kort, men kärnfull och svår att översätta direkt. Innebörden är ungefär att Steaua är mannen och Dinamo, den andra stora klubben i stan, är kvinnan som blir påsatt. Och inte var som helst heller.
Banderollen med budskapet till UEFA revs strax ned av poliserna framför klacken. Inte populärt kan jag säga och det kom strax upp en annan med klart brutalare budskap som jag inte återger här. Budskapet på banderollen var dock riktigt. Statistik i den ledande dagliga sportblaskan Pro Sport gör gällande att lönekostnaderna i Steaua ligger på under en miljon om året. Vi snackar dollar, för detta är ett land där allt mäts i dollar eller euro. Enligt samma statistik ligger Liverpools lönekostnader på över 30 miljoner. Steauas trupp kostar 13 miljoner, Liverpools över 100 miljoner.
Steaua supportrar är pessimister även i vanliga fall. Inför den här matchen ännu mer så. De enda som verkade tro på framgång officiellt var Gigi Becali och tränaren Victor Piturca. Som matchen utvecklade sig var oavgjort rättvist, men båda lagen kunde ha gjort fler mål. Dagen efter träffar jag en Liverpoolsupporter i regnet utanför Steauas klubbshop. "Har ni alltid sådant här väder i det här landet?", frågade han mig. "Nej" svarade jag, "det kom samtidigt med er".
Marcus Toremar
Publicerad av:
