United förlust trots bra spel
Vilken otrolig fotbollsunderhållning vi bjöds på igår, hade det inte varit för Shearers sena avgörande hade man nog fortfarande haft ett leende på läpparna.
Matcherna mellan Newcastle och Manchester United brukar bjuda på öppen och offensiv fotboll (i alla fall när Newcastle står som hemmalag), så även igår. Vi fick se ett United som ställde upp med starkast möjliga lag även om jag personligen hellre hade sett Silvestre på vänsterbacken i stället för lillebor Neville.
Man hann knappt sätta sig till rätta i Tv soffan innan magpies fransman Laurent Robert smällde in en frispark från 25 meter, skruvad över muren och upp i första krysset på bästa Beckham vis, enda skillnaden var att Robert slog den med vänstern. Trots baklängesmålet för United matchen med ett snabbt och rörligt passningsspel, speciellt på vänsterkanten rullas Newcastle försvaret upp gång på gång. Högerbacken Elliot hade stora problem med Ryan Giggs. Det är också efter ett anfall på vänsterkanten som kvitteringen kommer, Giggs rullar tillbaks bollen till Gary Neville som i sin tur hittar Cole med ett inlägg, Cole nickar in bollen i straffområdet där van Nistelrooy väntar och med en läcker mottagning med vänsterfoten vänder han bort försvaren och avslutar distinkt förbi Shay Given.
Efter målet fortsätter United att föra spelet och man sitter och väntar på ledningsmålet, hemmalaget spelar mycket på chans och skapar i stort sett inga målchanser, som en blixt från klar himmel kommer Robert Lees skott från 35 meter. Ett halvt misslyckat avslut som Barthez missbedömer totalt och bollen studsar retfullt förbi honom.
Efter ledningsmålet tar Newcastle för en kort stund över spelet, det skapade ytor för Giggs som flera gånger sprang igenom på vänsterkanten och serverade giftiga inlägg, det borde ha resulterat i något mål. Trots underläget i paus har jag den där sköna "det kommer att ordna sig" känslan som man så ofta har när United lirar.
3-1 målet kommer efter en tilltrasslad situation efter en hörna, unitedspelarna står som fastgjutna i eget straffområde och tittar på när Dabizas får göra mål från två meter, Veron såg mycket passiv ut i det läget.
I den 59:e minuten byts Paul Scholes in (Andy Cole ut) och det blir startskottet till några underbara minuter för United. Just Scholes hittar Gary Neville på högerkanten med en genomskärande passning, Neville slår in bollen till Ryan Giggs som med högerfoten (!!!) stänker in bollen till höger om Given i Newcastles mål. Två minuter senare (64:e) får Veron skottläge strax utanför straffområdet och kvitteringen är ett faktum.
United spelar under hela matchen ett attraktivt kortpassningsspel som borde resulterat i tre poäng men som vanligt är fotboll inte alltid rättvist, det lag som skapar chanser är inte alltid det som vinner, det gäller att göra mål och den här eftermiddagen gör Newcastle fler mål än Man United. Veteranen Alan Shearer fick nöjet att avgöra denna klassiska fotbollsmatch i 82:a minuten. Upprinnelsen till målet är att Laurent Blancs snabbhet blir synad och det visar sig att farhågorna om att han inte är särskilt snabb visar sig vara sanna, Bellamy rusar ifrån Blanc och serverar Solano som får ett guldläge att avgöra, Barthez gör dock en strålande benparad men det hjälper inte eftersom Shearer tar hand om returen och via Wes Brown förpassar han bollen i nät.
Det är väl just det att fotbollen är så oviss som gör den så underbar, den här matchen svängde 3-4 gånger, hade den varat i en halvtimme till hade vi förmodligen haft ett annat slutresultat men tyvärr så varar en match bara i 90 minuter. Vi får gratulera Newcastle till en väl genomförd match, och hoppas att sir Alex får ordning på försvaret fram till Champions League matchen mot Lille på tisdag. Offensivt har vi ingenting att oroa oss för, anfallsspelet fungerade bra och med lite tur hade det kunnat bli ett par tre mål till framåt. United fortfarande utan seger på bortaplan, det måste det bli ändring på om det ska bli en framgångsrik säsong.
