Head 2 Head: Newcastle
Manchester United kryssade i tisdags mot Bayern München, på onsdag ska allt avgöras nere i södra Tyskland. Innan dess ska de rödklädda spela ligafotboll; mot Newcastle, i Newcastle. Ligasjuan möter liganian - bordet är dukat för en fotbollsfest utan dess like. Inför mötet har vi tagit oss ett snack med två – högst - entusiastiska redaktörer; Noa Bachner och Gustaf Granqvist.
Manchester United inledde igår kvartsfinalsspelet mot Bayern München, och efter en imponerande insats på Old Trafford lever nu de rödas hopp om vidare avancemang inför returen på onsdag. Moyes lär rimligtvis inte vilja riskera någonting inför matchen på Allianz och fullt fokus ligger - oavsett vad som sägs i de officiella kanalerna - på returen. Finns det en risk att de röda står för en plattmatch på lördag?
Noa:
Jag vet inte hur många "plattmatcher" David Moyes har råd med under återstoden av den här säsongen, oavsett Champions League-aspirationer. Men med tanke på Newcastles nuvarande form, motivation och inramning är riskerna att något lag överträffar oss i platthet väldigt små. Dock verkade en motståndare av Bayern München krävas för att era gubbar skulle skärpa sig med allt från koncentration till vilja. Risken finns nog att vi ser två plattmatcher.
Gustaf:
För vilken gång i ordningen? Herregud, jag tror nästan att en uppställning med Büttner som forward skulle göra bättre insatser än Uniteds A-lag gjort under vissa matcher den här säsongen. Ligan har alla tappat all form av motivation inför och jag räknar med att det avslappnade spelet och den avslappnade inställningen gör att vi går ut och gör årets insats i varje match resten av säsongen. Bara för att göra saken ännu värre så når vi Europa League.
Alan Pardew har varit i blåsväder på sistone, och för ett par veckor sedan blev han avstängd i sju matcher av FA efter skallen mot Hulls David Meyler. Därtill har kritiken från de egna supporterleden varit stor, Pardew – liksom klubbledningen – anklagas för att ha för lågt ställda ambitioner. Är Pardew rätt man att leda Newcastle framöver?
Noa:
Nej, vilket har stått klart sedan ungefär ett år. Att han skallar David Meyler förstärker bilden av honom som en ovärdig tränare för Newcastle, liksom flera liknande övertramp, men det är inte därför han är fel man för jobbet. Efter tre år vid spakarna ser vi inget som helst spelmässigt sammanhang, utan istället samma misstag och ett medvetet PR-arbete med att hela tiden minimera klubbens slagkraft och förmåga att konkurrera. Pardew är ett symptom av Ashley-regimen, vars dagordning och målsättning är att stanna i Premier League, undvika Europaspel och slänga sig ut ur cuperna på så liten budget som möjligt. Newcastle United fungerar i realiteten som en självfinansierad reklamplattform för Ashleys företag Sports Direct, helt utan större ambitioner än den åttonde eller niondeplats som hägrar.
Gustaf:
Ja. Klart han är. Pardew förgyller den engelska fotbollen.
Hatem Ben Arfa användes – förhållandevis – flitigt som startspelare under säsongens första månader, efterhand har fransmannen dock fått nöja sig med att agera inhoppare. I Manchester United har Nani förvisso gått skadad, men då han så sent som i somras kritade på ett femårskontrakt är det ändå uppseendeväckande hur pass lite speltid han har fått. Båda är kreativa spelartyper, båda kan beskrivas vara så kallade ”impact players” – varför utnyttjar Pardew respektive Moyes inte deras kvalitéer?
Noa:
Både Pardew och Moyes är sprungna ur en fotbollsfilosofi som i första hand går ut på att strypa motståndarnas hot istället för att ge så mycket utrymme och frihet som möjligt åt sina egna. Spelare som Ben Arfa och Nani behöver komma till uttryck i en miljö där deras kreativa förmåga används rätt. I Ben Arfas fall får han ofta bära skulden för kollektiva misslyckanden, och Pardew har istället vänt sig till Moussa Sissoko som högerytter på grund av dennes fysik och hemjobb. När det gäller Nani förmodar jag att anledningen är densamma. En tränare med större intresse i att skada sina motståndare, Roberto Martinez, Brendan Rodgers eller Mauricio Pochettino, hade byggt offensiven kring spelare med deras talang istället för att se den som en nödlösning när inget annat fungerar.
Gustaf:
För att Moyes i grund och botten är en feg tränare som tror på kollektiv snarare än individuell briljans. Samtidigt som han genuint verkar ha gått in för att sätta rekord i att sänka ett fotbollslag från toppen till botten på kortast möjliga tid. Då kan man inte riskera att använda spelare som eventuellt lyckas dribbla en ytterback och sätta ett inlägg som faktiskt träffar en medspelare. Nej, kollektivt kämpande träfötter med obefintlig precision, det är mentaliteten som gäller!
När lagen möttes i höstas var Newcastle formstarka, Moyes manskap å andra sidan hade flertalet poängtapp i bagaget. The Magpies snodde då med sig samtliga poäng från Old Trafford efter att Cabaye gjort matchens enda mål, hemmalaget uppträdde uddlöst och oinspirerat. Med tanke på den rådande formen – vilken matchbild förväntar du dig på lördag på St James’? Vilken startelva vill du se?
Noa:
Omöjligt att sia om. Gång på gång tror jag att Alan Pardew har förlorat sitt omklädningsrum och därmed inte har några möjligheter att få huvudet över vattenytan igen. Nu har vi misslyckats med att göra mål i 10 av våra 14 senaste matcher, saknar Tim Krul, Mathieu Debuchy och troligen även Loïc Rémy som är den enda spelaren som kan göra mål. Efter julperioden är vi tredje sämst i ligan. Förra helgens förlust mot Southampton var en av de värsta insatserna under Pardew, och då pratar vi om väldigt många, väldigt risiga uppvisningar de senaste tolv månaderna. Men med tanke på oron och den något krampaktiga fotbollen som Manchester United bjuder på, i synnerhet när man är favoriter, kan jag se en ganska tillknäppt tillställning där båda lagen skulle vara ganska glada för ett kryss. Moyes med ett öga på Champions League och bibehålla någon typ av form, Pardew som i sedvanlig ordning får anledning att triumfera en poäng mot ett lag som spenderar pengar.
Gustaf:
Ett Newcastle som redan nått så här många poäng tenderar att inte behöva bry sig då deras manager redan slutat göra det. Och ett United som består av spelare som bara vill visa upp sig individuellt inför onsdagens CL-kvart. Kan bli fruktansvärt tråkigt eller en match som slutar med tennissiffror efter tiebreak. Startelvan som kastad ur näven:
De Gea,
Rafael, Ferdinand, Jones, Evra
Fellaini, Cleverley
Young, Mata, Januzaj
Hernandez
Newcastle huserar i ingenmansland på en niondeplats, återstoden av säsongen ser ut att handla om huruvida laget ska förbli där eller om de ska lyckas klättra förbi Southampton upp till en åttondeplats. Manchester United parkerar på en sjundeplats, det realistiska målet laget kan rikta in sig på är att ta rygg på Tottenham och att överta den ”åtråvärda” EL-platsen. Vilka är mest motiverade – och hur slutar lördagens match?
Noa:
Manchester United, som tar en knapp seger, förmodligen med 1-0. Newcastle slängde in handduken när Yohan Cabaye gick till PSG och ingen ersättare köptes in. Dels för att vi saknar honom spelmässigt, dels för att situationen sände signaler till resten av truppen om att vi inte var eller är intresserade av mer än just ingenmansland. Så motivationen har inte funnits där på länge. Bortalaget torde däremot vara intresserade av att fortsätta jakten på Tottenham, som ju inte imponerar för närvarande. Det finns också spelare som vill vara kvar i Manchester United nästa år och därför har anledning att visa både ett och annat. I hemmalaget är det en fråga om vilka som Pardew väljer att rensa ut. En fråga som förmodligen inte är särskilt smärtsam då ingen ser ut att ha någon större ambition att stanna kvar. Vem kan beskylla dem?
Gustaf:
0-0. Feststämning i Newcastle!
