Hetast & Kallast: November
När vi gör bokslut för November konstaterar vi att den inte kommer vara mycket att skriva in i historieböckerna. Uteblivna segrar och svaga prestationer mot Bouremouth och Sheffield United. Hemma segrar mot Brighton och Partizan Belgrad och en förlust med ett C-lag i Kazakhstan. Så vart hittar man ljusglimtarna denna månad? Följ med nedan, så ska ni se tre lokala ungdomar som ger oss anledning att ha stora förhoppningar om framtiden.
Månadens hetaste:
3. Mason Greenwood
Först ut, den nyblivne 18-åringen där förhoppningarna var sattes skyhögt efter sitt genombrott under försäsongen. Visst har vi alla sätt att talangen och tendenserna finns där, men de första månaderna på säsongen blev inte vad många hoppats, utan det var uppenbart att det skulle ta lite tid för Greenwood att växa in i tröjan. November har han däremot tagit stora kliv då han har varit högst involverad i samtliga matcher. Två starter och tre inhopp tillsammans krönt av sitt första mål i Premier League, när han kvitterade mot Sheffield United, och ytterligare ett mål borta i Belgrad. Kommer bli ett nöje att fortsätta följa utvecklingen för Greenwood under många år framöver.
2. Marcus Rashford
Den lite äldre talangen som nu gör sin femte säsong för klubben får, av någon outgrundlig anledning, förvånansvärt mycket kritik. Visst är avsluten inte alltid helt kliniska, men jag kan bara utgå ifrån att förväntningarna är ställda skyhögt då han verkligen inte behöver be om ursäkt för sin utveckling de senaste fem säsongerna i ett högst turbulent läge i klubben. ”Uteblivet målskytte” har ofta varit det som kritiserats, men för er som gillar statistik så är det lätt att konstatera att den här säsongen bryter det mönstret. På sina första 4 säsonger gjorde han 0.26 mål per match han var involverad i. Den här säsongen är motsvarande siffra 0.44. Det är ett stort hopp och November är formen ännu bättre: Tre mål på fyra matcher samt två mål på två landslagsmatcher. Rashford har alla förutsättningar att skriva in sig i klubbens historiböcker som en av våra främsta anfallare när hans karriär en dag summeras.
1. Brandon Williams
Lite i skymundan så har en ny akademispelare tagit klivit in i seniortruppen, och det med besked. Manchester-födde Williams slank in i laget utan några större rubriker i ligacupen och Europa League, men har fått ett riktigt lyft i November. En första ligastart mot Brighton gav lovord och två veckor senare var han inte bar astartspelare utan ’ven målskytt när laget spelade 3-3 mot Sheffield United. Han är en aggressiv och rivig traditionell ytterback som både behärska positionspelet i försvaret samt att fylla på ordentligt i offensiven. Det är nog mycket som tyder på att Ashley Youngs dagar är än mer räknade, men även Luke Shaw ska nog se upp och inte bli för bekväm över sin roll som startspelare. Fantastiskt kul att se att vi har så många spännande akademispelare som börjar göra avtryck i laget. Framtiden ser ljus ut!
Månadens kallaste:
2. Harry Maguire
Den här listan har han varit på förut. Jag tycker helt enkelt inte att man fått valuta för pengarna ännu. Jag förväntar mig ingen Van Dijk men jag tycker, utefter de egenskaper man vet att Maguire besitter, att han inte kommit upp i närheten av sin bästa kapacitet. Det känns inte alls att han är lika fysiskt dominant som han varit i landslag och Leicester. Inte heller har han lyckats sprida det lugnet som man hade hoppats att man skulle kunna skapa i försvarslinjen. Det känns helt enkelt lite för mycket som att Chris Smalling fortfarande är här. Han var ingen dålig spelare för klubben, men han var heller inte en särskilt gedigen spelare att bygga ett försvar kring. Det hade jag förväntat mig av Maguire, men det har ännu uteblivit.
1. Europa League
Missförstå mig rätt. Det är inga som helst tvivel att vi inte förtjänat att vara en av de fyra klubbar som representerar England i den mest prestigefyllda Europeiska klubblagsturneringen. Men Europa League är för mig en turnering där jag vill se mitt svenska lag försöka ta sig till gruppspel i, inte se Manchester United tråckla sig igenom Östeuropa. Det känns helt iskallt att följa lag som Manchester United, Arsenal, Sevilla och Roma, som vi alla vet hellre hade spelat i en annan turnering, försök att sprida någon form av intresse för Europas B-turnering. Snart har vi även en C-turnering på plats, så håll i er. Värre kan det blir. Vi vann ju den här turneringen för tre år sedan, så jag vet hur ett bästa scenario ser ut. Och inte ens det lockar så mycket. Då spelade slutspelsmatcher mot St Etienne, Rostov, Anderlecht och Celta Vigo utan att alls skapa någon kittlande känsla av spänning. En avslagen final mot ett Ajax som peakade två år senare och så var man mästare. Så kan det mycket väl bli i år igen och det hade väl vart bra – men inget som direkt kittlar.
Du har väl inte missat att vi nu även finns på Twitter? Gå in och följ för de senaste nyheterna och ryktena kring klubben. Kontot hittar du på: @MUFCSvenskaFans
