Hetast & kallast - v.08
Efter beställningsjobbet borta mot Arsenal väntade ännu en drabbning i London och återigen fick Manchester United det resultat man önskade. Robin van Persie och den nu betydligt rikare Wayne Rooney ordnade en 2-0 seger mot Crystal Palace. Hetast? Tja, varför avslöja det nu...?
Siffrorna inom parantes avser hur många gånger spelaren i fråga inkluderats på hetast- respektive kallast-listan.
Hetast
3. David de Gea (4, 1): Mot tråk-Arsenal, a.k.a. världens bästa lag som fick stryk mot världens bästa lag Bayern Munchen, hade David ytterst lite att göra men när Manchester United besökte Selhurst Park blev det en aningen svettigare dag på jobbet. Emellanåt kunde spanjoren luta sig tillbaka och njuta av trummorna eller de som vanligt briljanta bortafansen då ett Tony Pulis-lag sällan briljerar framåt. Men när Crystal Palace väl hotade var han alert och med på noterna. Det kan ofta vara svårt för en målvakt att skifta roll från åskådare till deltagare frekvent under en match. Så behaglig var inte heller Manchester Uniteds färd till tre poäng, men ligamästarna kontrollerade större delar och därför var det än mer imponerande att se hur David de Gea hanterade de där nittio minuterna. Felfri i luften, plockade inlägg på inlägg och stod för en superb räddning när Cameron Jerome prövade lyckan. Två hållna nollor inom loppet av en vecka. Imponerande.
2. Marouane Fellaini (2, 2): Nu närmar ni er sakta men säkert plats nr 1, men tjuvkika inte. Det vore som att se Shutter Island när man på förhand vet att (spoiler alert) Leo Di Caprio är en frumördande galning. Hur som haver, riktigt där är vi inte än. Mannen med det underbara håret hade David Moyes förtroende när Man United gästade London. Marouane har varit borta en längre tid men fanns nu tillgänglig för spel. Skadan samt överlag mediokra prestationer har resulterat i en svag debutsäsong men att kvaliteten finns där råder det inga tvivel om. Belgaren visade precis hur bra han kan vara i Everton, som må vara en mindre klubb men inte devalverar det karriären i den blå tröjan. Med släpande anfallare-rollen ockuperad av den alltid så karismatiske Wayne Rooney har övriga spelare fått anpassa sig, eller misslyckats med att göra så, inklusive Marouane Fellaini. Dominant i lördags. Tog för sig på det centrala mittfältet, spelade enkelt men finurligt och deltog i det offensiva. Förhoppningsvis har det äntligen klickat för sommarvärvningen. Manchester United behöver formtoppade lirare nu när jakten på Liverp...Spurs inletts.
1. Patrice Evra (2, 9): Tada! Mannen som så ofta får oss att vilja stoppa en revolver i munnen och trycka av stod för sin kanske bästa insats på år och dar. Högst involverad i bägge målen. Fixade straffen som Robin van Persie förvaltade och kort därpå spelade han fram Wayne Rooney som tryckte av och pang, 2-0 var ett faktum. Nog med pistolreferenser nu innan denna artikel får en mörk och lite illavarslande nyans över sig. Det som imponerade med Patrice Evra var inte anfallsviljan eller slutprodukten utan att han för en gångs skull faktiskt tog tag i det defensiva arbetet. När hemmalaget väl anföll var den rutinerade fransmannen alltid på plats och inte bara det, han hjälpte till centralt vid ett tillfälle eller två. Det var en fröjd att se. Ska man ha höga förväntningar från och med nu? Kanske inte, men det var ett steg i rätt riktning för spelaren vars prestationer under de senaste åren säkerligen resulterat i ett par dödsfall genom rysk roulette med sex kulor. Okej, det var den sista. Fantastisk genomförd match och glimtar av den gamle Evra - världens då erkänt bästa vänsterback.
Kallast
2. Bristen på rotation bland anfallare: Det är fullt förståeligt att David Moyes prioriterar de rutinerade spelarna tillika självklara "stjärnorna" i laget, men vissa herrar verkar inte få speltid om så deras liv står på spel. Danny Welbeck briljerade i Robin van Persies frånvaro men har sedan förpassats till bänken. Javier Hernandez gör en del mål men har inte hanterats korrekt sedan 2011. Det är inget konstigt med att firma Rooney-van Persie startar i en livsviktig bortamatch, men bristen på rotation har emellanåt varit häpnadsväckande usel.
1. Juan Mata (3, 1): Efter en lovande start på United-karriären stötte spanjoren på det första hindret i form av en ganska dålig insats mot Crystal Palace. Ytorna fanns, viljan likaså, men den sista touchen svek Juan och allt som oftast ville det sig bara inte. Ett plus för goda intentioner, men utförandet måste förbättras. Det är någorlunda intressant att när Manchester United väl står för en bra offensiv match är den bollskickligaste spelaren ur slag, detta med tanke på att han varit mycket duktig på sistone när den röda maskinen inte bara hackat utan totalt fallerat. Mot nya tag.
Håller ni med om veckans lista? Diskutera gärna nedanför men motivera helst svaren.
