Manchester United 4 - 0 QPR
Inför hemmamatchen mot QPR så hade frågetecknen åter hopat sig. Hur bra är årets upplaga av United? Vilken elva får vi se? Kan nyförvärven göra skillnad? Som sagt, frågetecken och åter frågetecken, men som tur är så gav truppen en hel del svar i denna match.
START XI
De Gea
Rafael – Evans – Blackett – Rojo
Herrera – Blind – Di Maria
Mata – Rooney – van Persie
Första halvlek.
Att Manchester United inte rosat marknaden de senaste månaderna är ingen nyhet, laget har underpresterat och inför kvällens match fanns som sagt många frågetecken. Frågetecken som till viss del skulle rätas ut. Inför matchen så fick Rio Ferdinand ta emot publiken och klubbens uppskattning, en väldigt fin gest.
Efter avspark så drar hemmalaget igång i ett friskt tempo med en hel del kreativitet. Det som direkt slår mig är hur mycket Rafael har saknats. Med sin frenesi och vilja att båda anfalla och försvara så har han verkligen saknats på vänsterkanten. Även spelare som Herrera och Blind visar att man definitivt är ”Unitedmaterial”. I minut 24' så ordnar hemmalaget en frispark som Di Maria direkt stegar fram till. Med ett distinkt tillslag slår han en perfekt frispark som studsar en gång och sedan direkt in i Greens bortre hörn. 1-0 är ett faktum och Di Maria har presenterat sig på Old Trafford.
I minut 30' så ser man dock att backlinjen är till stor del ny och inte så samspelt som man önskat. De Gea kommer ut på en boll och kommunikationen med backarna är i det närmsta obefintlig, vilket leder till helt öppet mål. Dock lyckas Evans sträcka ut ett långt ben och rädda upp situationen med en perfekt täckning.
United låter dock inte fadäsen påverka spelet och i 36' kan Herrera öka på till 2-0 efter ett fantastiskt förarbete av en viss Angel Di Maria. Laget slår inte av på takten, utan fortsätter spela kreativt i offensiven och även stabilt defensivt. I 44' får Rooney chansen då han på studs stensäkert placerar bollen vid stolproten. 3-0 till hemmalaget. Ett resultat som står sig halvleken ut, en halvlek som United dominerar och där laget verkligen får visa upp sin potential.
Andra halvlek.
När andra halvlek drar igång så känns egentligen matchen redan avgjord. United kontrollerar alla händelser på planen och för första gången på mycket länge så finns det ett mittfält som faktiskt fungerar. Daley Blind och Ander Herrera utmärker sig stort och visar upp hunger och en stor portion självförtroende. Det är faktiskt svårt att tro att det handlar om två helt nya spelare.
I 48' får QPR en chans att utjämna och skapa lite spänning i matchen, men De Gea får briljera med en riktigt vacker fotparad.
När Falcao i minut 57' börjar värma upp så stiger jublet på Old Trafford, något som leder till att colombianen får dra på smilbanden och applådera sin nya hemmapublik, mäktigt var ordet!
Innan jublet tystnat så står än en gång Di Maria för en briljant aktion då han vänder bort QPR's försvar och slår en fantastiskt passning(?) till Mata som enkelt placerar bollen i nättaket. Ett otroligt fint samarbete genierna emellan, och en rejäl spik i kistan.
Efter 10 minuters uppvärmning så får Falcao äntligen göra debut på Old Trafford i och med ett dubbelbyte. Falcao kliver in istället för Mata och Valencia ersätter annars så pigge Rafael.
Sista 20 minuterna finns egentligen inte mycket att rapportera om då det mest handlar om att spela av matchen.Efter 80' spelade så har en vilt kämpande och stundtals briljant tagit slut och unge Januzaj får ersätta honom. Daley Blind prövar dock ett tungt distansskott som Green släpper en farlig retur på. Tyvärr så lyckas inte en forcerande Falcao sätta returen, men i ärlighetens namn så var det mer en fantastisk parad av Green än en miss av Falcao.
Summering
Om frågetecknen var många inför matchen så var de betydligt färre efter. Van Gaal fick bevisa att han träffat rätt i många nyförvärv. Daley Blind agerade ”städgumma” på ett utmärkt sätt. Dessutom så visade holländaren upp ett väldigt bra offensivt spel då han hittar lösningar och fria ytor på ett sätt som det var länge sedan en innermitt hos United gjort. Ander Herrera visade upp en frenesi och tuffhet som jag inte visste att den lille spanjoren hade i sig. Dessa två herrar kommer (om det forstätter så här) utgöra ett väldigt nyttigt mittlås hos United. Marcos Rojo fick kanske stå lite i skuggan av de andra men med snabbhet, bestämdhet och fina ledaregenskaper så är jag övertygad om att han är en av de spelare som sätts upp tidigt i startelvan. Di Maria? Ja, jag vet egentligen inte vad jag ska säga. Argentinaren är en spelartyp som United under lång tid saknat. Di Maria är extremt kvick, bollsäker och har en förmåga att sätta sina lagkamrater i riktigt vassa lägen.
Sedan måste jag hylla ynglingen Tyler Blackett. Att visa upp ett så rutinerat spel som han gjort under denna säsongsinledning, i den åldern är inget annat än djupt respektingivande. Atletisk, snabb och passningssäker så får han spelet i backlinjen att se lekande lätt ut. En blivande storback? Mycket möjligt.
Manchester United rätade som sagt ut ett helt gäng frågetecken. Nu ska man inte dra alltför stora växlar i och med en vinst mot ett relativt mediokert QPR, men att det ser lovande ut är en underdrift.
Tre stjärnor
+++ Di Maria
++ Daley Blind
+ Tyler Blackett
