Sunderland - Manchester United 2-1
United föll tungt mot Sunderland
United föll ganska så rättvist borta mot ett hungrigare Sunderland under lördagen. United är nog nu med största säkerhet borta från CL-spel till hösten, matematiskt är det säkert möjligt, men sanningen är att laget rent spelmässigt är mycket sämre än de som ligger före i tabellen.
United kom till spel med exakt samma elva som senaste med den enda skillnaden att Fellani ersattes av Schneiderlin. Således;
De Gea, Darmian, Smalling, Blind, Borthwick-Jackson, Schneiderlin, Carrick, Lingard, Mata, Martial, Rooney
Sunderland startade med;
Mannone, Yedlin, O’Shea, Kone, van Aanholt, Kirchhoff, Cattermole, M’Vila, Khazri, N’Doye, Defoe.
Första Halvlek
Mål! Knappt han man sätta sig innan Khazri gav hemmalaget ledningen när en frispark från kanten gick rätt in i mål vids den bortre stolpen efter att Defoe missat sitt skarvförsök och istället släppte bollen mellan benen. För en gångs skull kan man kräva mer av De Gea vid ett insläppt mål då han borde ha tagit skottet.
Rooney utjämnade nästa direkt efter målet men fick inte iväg ett avslut från nära håll efter ett fint inspel av Mata. Trevlig inledning på matchen.
Sunderland fick en bra chans att eventuellt stänga matchen efter 10 min när en tilltrasslad situation i straffområdet så när ledde till att Defoe fick ett skottläge från bara någon meter från målet men ett ben kom emellan och det blev istället en hörna för Sunderland.
Sunderland tvingades till ett byte efter en kvart när Kirchhoff haltade ut och ersattes av den en gång så talangfulle Rodwell. Darmian kom fram fint efter 18 minuter men inspelet mot Rooney var en katastrof. I United så utmärkte sig främst Mata under de första 20 minuterna då han var inblandad i det mesta.
Sunderland hade dessutom en straffsituation som man definitivt sett blåsas för förut efter 25 minuter då Schneiderlin fick ett skott på armen (förvisso in till kroppen) men det kunde mycket väl varit straff. Publiken tände till och hemmalaget spelade aggressivt i sitt presspel och såg inte alls ut som ett bottenlag den första halvtimmen.
Uniteds första avslut på mål kom efter 30 min då Mata testade Mannone med ett direktskott precis utanför straffområdet från en bra position. Skottet gick dock tyvärr mitt på målvakten, med tanke på att farten var god hade det kanske blivit farligt om bollen gick ut mot ett hörn.
Darmians otur med skador fortsatte i minut 36 då han landade illa på sin axel och ersattes av debutanten Donald Love.
Mål! Uniteds superstjärna ”in-the-making” som man säger, Martial utjämnade i minut 39 med en vansinnigt vacker lite chipp över Mannone från näta håll på en retur från ett skott från Mata. Martial drog själv upp anfallet från sin kant innan Mata sköt och var som vanligt det stora anfallsvapnet för United i den första halvleken.
Halvleken avslutades sen med ett stort bollinnehav för United men inga ytterligare chanser. En helt okej första halvlek där Sunderland helt tappade initiativet den sista kvarten och om de skulle vinna matchen var de tvingade till en uppryckning i den andra halvleken.
Andra Halvlek
Den andra halvleken inleddes i ett ganska högt tempo där Sunderland ordnade fram ytterligare en straffsituation då Rooney hade händerna nära bollen denna gång. I samband med straffsituationen så ordande Sunderland fram en dubbelhörna som satte rejält med press på United.
I minut 53 så får Defoe en superchans med hans styrning från nära håll blockas fenomenalt av en glidtacklande Blind. Storartad insats av holländaren. United spelade inte speciellt bra initialt i halvleken då Sunderland under pausen lyckats lista ut att Uniteds enda strategi var/är att ge bollen till Martial. Varenda anfall slutade tillslut ute på vänsterkanten och var beroende av att Martial dribblade en eller två spelare, vilket han förvisso lyckades med ibland, men när Sunderland insåg detta så blev det svårare. Båda Mata och Rooney lyckades dessutom dra på sig så kallade taktiska varningar under den första kvarten.
De Gea tog revansch i minut 60 när han stod för en briljant fotparad på ett friläge från N’Doye. United svarade med att byta ut Lingard för Memphis minuten senare, en Lingard som var extremt blek för dagen och egentligen inte lyckades med någonting överhuvudtaget.
United ordnade fram sin bästa chans för halvleken i minut 68 efter att Memphis arbetat fram bollen fint längs vänsterkanten för att sedan hitta in snett bakåt till Mata vars skott blockerades snyggt av Rodwell som kastade sig.
N’Doye och De Gea fortsatte sin match-i-matchen i minut 70 då N’Doye denna gång nekades av De Gea, denna gång var skottet på väg in krysset innan De Geas hand kom dit.
United ordnande fram en dubbelhörna med kvarten kvar men de blev resultatlösa. Matchen bytte nu karaktär och det blev väldigt böljande med långa avstånd mellan lagdelarna. Båda lagen ville vinna, frågan var om något av dem hade kvalitén att hitta ett mål till.
Memphis fick ett bra skottläge med tio minuter kvar efter att ha samarbetat fin med Jackson längs vänsterkanten, men skottet hade inte tillräckligt med kvalité. Memphis lämnade som vanligt en del att önska men jag skulle vilja säga att han gjorde det bättre än vad Lingard gjorde, vilket alltid är något för Memphis då Lingard är den han konkurrerar med gällande en plats i startelvan.
Mål! Kone ger Sunderland ledningen efter en hörna i minut 83 och ännu en gång så är det ett tveksamt ingripande av De Gea som borde kunna ha gjort ett bättre
ingripande. Starkt av Kone dock som vinner en svårt första duell och får iväg en bra nick mot mål. Inte alls orättvist för Sunderland heller som under den andra halvleken haft de bästa chanserna.
LVG svarade med att byta ut en fullständigt osannolikt svag Schneiderlin (bortslösade pengar?) med att slänga in Will Keane, den för några år sedan så lovande anfallaren.
United orkar öka tempot lite och Memphis mest av alla då United två halvchanser minuterna efter målet båda kan signeras Memphis, det första ett skott som gav en farlig retur som tyvärr ingen snappade upp, den andra ett avslut där han tyvärr missar bollen och får iväg ett skott med benskyddet från en bra position.
Stopptiden spenderades mest som ett minikrig på mittplan där Sunderland vann varenda nickduell kändes det som. Hemmalaget hållet undan till en ganska välförtjänt seger och är detta det första steget på ännu en magisk resa till ett nytt kontrakt?
I United var det som vanligt, eller rättare sagt som vanligt när jag skriver om United. Har hållit på med detta i flera år nu och vet inte hur många gånger mina sammanfattningar har varit något i stil med att det kändes som att Carrick spelade helt ensam på det centrala mittfältet, att Carrick får för mycket ansvar, att hans betydelse är för stor och så vidare. Denna match är ett typexempel på detta, hans partner Schneiderlin ser ut att vara ungefär en tiondel så bra och springer mest runt som en alibi-spelare. Köpt för hundratals miljoner kronor i somras och hypade ännu mer än så, och än så länge ingenting värt att notera från fransmannen i termer av att bidra till att göra laget bättre.
Att det ska vara så extremt svårt att få till ett fungerande mittfält utan Carrick, och att hitta en partner till honom när han väl är med är fascinerande för mig. Ferguson lyckades inte på slutet, Moyes inte alls och LVG lika så.
United missar nu med säkerhet Champions League spel till hösten, och det känns väldigt rimligt då man helt enkelt inte är bättre än så här? Ljusglimtar då? Jo Martial var bra stundtals (mer kan man inte kräva) Memphis gjorde äntligen ett bra inhopp. Blind spelade bra som vanligt och Barthwick-Jackson gjorde ännu en stabil insats.
Nästa match är i veckan då man möter danska Mittjylland i Europa League. Skulle ju vara kul om United gjorde i alla fall något intryck i Europa denna säsong och lyckades ta sig i alla fall ett par rundor fram i Europa Leagues slutspel.
