Old Schoolprofilen:Neil Young
I vissa lag så finns det spelare som har karisman och stjärnglansen. De som fortsätter att stjäla rubrikerna långt efter karriärens slut. Sen finns det de som gör precis lika stor insats men som av någon anledning glöms bort. En i denna rad är Manchester Citys anfallskanon Neil Young.
416 matcher och 108 mål. Ett på många sätt fullständigt lysande facit. Trots detta har Neil Young aldrig, åtminstone inte i de breda supporterlagren, omhuldats och ihågkommits med samma kärlek som vissa andra Cityspelare. Yttern Mike Summerbee har vid ett flertal gånger på senare år i intervjuer understrukit det som egentligen känns självklart. “Alla pratar om Bell, Lee och Summerbee” som de inspirerande och inflytelserika under de gyllene åren. Det skulle egentligen varit Bell,Young,Lee och Summerbee” Så bra var han.”
10. Neil Young (416 matcher/108 mål)
I den lilla förorten Fallowfield, som ligger ca 5 km söder om Manchesters statskärna, skulle en av storhetstidenstjärnor födas. Neil Young var ytterligare ett av krigsbarnen som fick skapa sig en identitet mycket genom fotbollen. Han kunde från sitt barndomshem se stadsdelen Moss Side genom sitt sovrumsfönster. I detta Moss Side fanns Maine Road och den unge Youngs barndomshjältar med spelare som Bert Trautmann och Don Revie bland många flera.
United fick nobben
Det var Manchester United som först fick upp ögonen för den talangfulle ynglingen och erbjöd apprenticeship. Young var dock minst sagt skeptisk och till sist kom det besked han hade längtat efter. Manchester Citys scout Harry Godwin hade sett ynglingen spela för Manchester Schoolboys och han hade blivit imponerad så till den grad att han övertygade ledningen på Maine Road att detta var en juvel att satsa på. Youngs framfart gav även eko nationellt och han blev uttagen i England Schoolboys.
Tidig succé
Efter två år som lärling, bla med uppgift att putsa den väldige tysken Bert Trautmanns fotbollsskor, så fick Young sin chans i A-laget. Han imponerade så pass att han mer eller mindre gjorde en av anfallsplatserna till sin egen under resten av säsongen 1961/62. 17-åringen tackade för förtroendet genom att göra inte mindre än 11 mål på 26 matcher.
Tunga år
Säsongen därpå var Young ordinarie. Precis som för klubben gick det dock tungt för Young. Efter att man släppt in rekordsiffran 102 mål blev man inför säsongen 1963/64 nedflyttade i andradivisionen. Ytterligare två tunga säsonger följde innan klubben anställde Joe Mercer som manager.
Tall and graceful
Neil Young blev den perfekta pusselbiten i Mercer-Allisons bygge. Han spelade precis med den vilda blandning av nonchalant artisteri och stil som Allison ville ha i sitt lag. Att han kraftigt ökade sin målproduktion hjälpte naturligtvis till. Young hade en på samma gång känslig och dödlig vänsterfot. Han hade ett snabbt och snärtigt tillslag som han kunde använda sig av i alla positioner i och runt straffområdet. “Tall and graceful” var Mercers beskrivning av den 183 cm långe anfallaren.
De stora matchernas man
Under den ligavinnande säsongen 1967/68 gjorde Young 21 mål i alla tävlingar och kunde på så sätt verkligen mäta sig med de mera omtalade stjärnorna Colin Bell, Mike Summerbee och Francis Lee. Han krönte en fantastisk säsong med att göra två mål i den avgörande 4-3 vinsten mot Newcastle.
1969 fick “Nellie”, som Young kallades, uppleva alla engelska skolpojkars(åtminstone på den här tiden) dröm. Han fick spela FA-cup final mot Leicester på Wembley. Som inte den upplevelsen var nog fick Young dessutom avgöra matchen med det enda målet. Efter ett inspel från Mike Summerbee kunde Young vinna bollen i straffområdet och trycka upp den i nättaket. Uttrycket “a fairytale come true” har sällan varit mer gångbart.
Säsongen 1969/70 gick City till dubbla cupfinaler, i ligacupen respektive Cupvinnarcupen. I den förstnämnda ställdes Young åt sidan när man vann mot West Bromwich med 2-1. Han skulle dock med råge få sin revansch i cupvinnarcupens final några veckor senare.
På Praterstadion i Wien mötte man polska Gornik Zabrze och Young gav laget ledningen efter ca 10 minuters spel. När det närmade sig halvtidstéet så bröt Young in i straffområdet och blev nermejad av en polsk försvarare. Straffspecialisten Francis Lee förvaltade elvameterssparken och grunden till den slutliga 2-1 segern var lagd och med Young i en absolut huvudroll.
Personlig tragedi och början till slutet
1970 blev både ett av de bästa och värsta åren i Youngs liv. Lite drygt ett halvt år efter att han varit stor hjälte på Praterstadion i Wien så drabbades han av en stor personlig tragedi. Hans storebror Chris hittades död, endast 31 år gammal. Detta tog Young oerhört hårt och han skulle aldrig bli densamme på fotbollsplanen.
Under säsongen 1970/71 spelade han 37 matcher i alla tävlingar och gjorde endast två mål. Säsongen som följde därpå blev han mer och mer en marginalspelare. I oktober 1971, endast 17 månader efter den där kvällen i Wien spelade han sin sista match för klubben. Han skulle komma att bli den förste av de stora stjärnorna från de gyllene åren att lämna klubben.
1972 värvades Young för 48000 pund av Preston där han skulle spela i två säsonger innan han varvade ner i Rochdale.
Tuffa år efter karriären
Livet efter karriären blev på många sätt tufft för Young. Det som var positivt var att han tog upp en annan sport, nämligen badminton. Han spelade i reguljärt seriespel med Cheshire under några år.
Civilt var det däremot tuffare och han hade svårt att hitta rätt karriär och han arbetade bland annat med så vitt skilda yrken som mjölkbud,försäkringsförsäljare och sportaffärsbiträde.
Han hade även svårt att få ihop det ekonomiskt under vissa delar av sitt liv och bodde bland annat hemma hos sin mor i perioder. Vid något tillfälle gick Young ner sig såpass mycket att han försökte ta sitt eget liv. Han skilde sig två gånger och gifte om sig för sista gången 2006.
Cancer och hedrad till slut
2010 diagnostiserades Young med cancer. Den var så långt gången att det inte fanns något att göra. I januari 2011 bestämde Manchester City sig för att hedra sin gamle hjälte genom att under en FA-cupmatch mot Leicester spela i de rödsvarta färger som klubben hade burit när Young avgjorde finalen 1969. Man hade även tagit fram en specialhalsduk till matchen för att hedra Young. Intäkterna från denna försäljning delades mellan Young och det sjukhus där han vårdades.
I februari 2011 gick Young bort, endast 66 år gammal. Han fick aldrig det erkännande som vissa av hans lagkamrater under den gyllene eran. Det innebär emellertid att hans bidrag inte var minst lika viktigt. Hans insatser under de åren får heller aldrig glömmas bort.
Old Schoolbetyg: 8
