Shakhtar slår tillbaka
Saker och ting är sig olikt i Ukraina. Landets främsta fotbollsklubb är åter Kiev-baserad, men helt nytt är att det ät Lvivborna som utgör den största åskådargruppen när det är hemmamatch för densamma.
Supportrar reser hela landet för att se sina spelare ta sig an Europas största, de supportrar som vill, kan med framför allt vågar ska sägas när det gäller den här klubben. Shakhtar Donetsk angriper Europa när Europa, som så många andra, angriper Ukraina.
Vi drar igång med en definitionsdel. Att Ukrianas främsta fotbollsklubb ur mitt sätt att se på saken åter är baserad i Kiev, har inte med att Dynamo har gått och tagit fotbollseuropa med storm den här sommaren, utan för att den metaforiska storm som väl går att prata om är politisk. Detta har tvingat ut Shakhtar från sin hemstad Donetsk, likväl dess just nu våldsbenägna region Donbas. Följden av detta är att klubben flyttat in på ett hotell i huvudstaden, varifrån klubbens höjdare ska försöka styra verksamheten mot fortsatta toppnoteringar. Att Europa dessutom ska ha angripit Ukraina, har med framför allt i nuläget sportliga faktum at göra.
A-truppen har liksom resten av klubben fått följa nya radikala direktiv. Ny stad, nytt hem, ny träningsanläggning, ny hemmaplan. You name it. Kvar finns klubbens färger, spelare och ett antal våghalsiga supportrar som reser land och rike i klubbens färger. I nationens färger. Något som på sätt och vis är lite nytt.
När krafter öst- och norrifrån har rivit grunden åt sig och när våldet eskalerat i regionen, har det som funnits kvar varit ett naturligt byte för västintressen. Resultatet är en styckad region där den största lokala fotbollskraften Shakhtar fallit ner mellan sprickorna och skräckslaget kravlat sig upp och lyckats fly, med brasilianska stjärnor och allt till slut. I rapporterna talas om ett stabilt grepp om staden Donetsk för separatistgrupperna. Oavsett om det är Ryska armésoldater eller de som satt målat en ny karta med Folkrepubliken Donetsk som särskiljt viktig detalj är det väsentliga det som sätts emot ett enat Ukraina. Det som underkänner presidentvalet och mest av allt föraktar en politisk västresa, samtal med sådana som till exempel Sveriges snart ersatta utrikesminister. I det läget har klubben Shakhtar valt att stå upp för att en ny president har som högsta mål att åter ena landet som ett, de har dessutom visat öppet stöd för det. Resultatet är bombade faciliteter och dödshotade supportrar.
Det som är och är omkring klubben är alltså något annan än tidigare. Europa har angripit men sin retorik och sina möjligheter. Ukraina och de som tycker sig ha dennes befogenheter gällande inrikesfrågor, har skakat om samhället och det politiska landskapet. Den moderna fotbollen har som för alla genom sina förmånliga premier förändrat Shakhtar Donetsk i en accelererande fart. Allt med att klubben blivit Ukrainas främsta sportsliga företrädare på kontinenten, vilket har förändrat klubben och klubbmärket till att likna en koncern och varumärke allt mer. Det sistnämnda har tveklöst fått sig en törn i och med nuläget, men faktum kvarstår att de facto Shakhtar är något helt annat än det vi tidigare känt som Shakhtar Donetsk.
När klubben igår jobbade vidare mot Champions Leagues slutspel visade laget upp ett fortsatt starkt anfallsspel, med fart och kreativitet som är bland det läckraste som går att få på TV när det är vankas viasat-afton. Krysset mot Porto är bra, men en besvikelse i och med matchen och tappet när matchuret tickade mot slutminuterna. Det säger något om den sportsliga kvalité som idag ryms inom Shakhtar Donetsk idag. De är Ukrainas Real, Juventus och Malmö FF. Mycket i snurr på en gång, något som aldrig lär ändras inom ramarna för UPL.
Den sportsliga framgången och kanske rent av utflykten som Champions League innebär, lär bli vitalt för den nya verksamheten. Pengarna och uppmärksamheten för det sargade klubbmärket är bränsle som väl kan behövas för den såväl komplicerade som vad att anta påfrestande konstellationen som Shakhtar Donetsk nuvarande A-lagsverksamhet är. Fortsatta stormatcher och förnyad sportslig stolthet är incitament som lockar folk - spelare som åskådare. Allt som allt, bränsle för att hålla igång maskinen som ska driva igång klubben mot framtiden.
Det kanske mest ovissa läget som någon av Champions League-klubbarna idag står inför är verkligheten för Ukrainas fortsatt regerande mästare. När allt har slått mot den grund klubben stått på, oavsett om du med grund avser framtidshopp, infrastruktur, supportrar, ekonomi eller hemstad, då är det svårt att påstå annat än att Shakhtar är en angripen klubb. Läget i Donbass och dess människor och för all del klubben är en framtid som många spekulerar i, oavsett vad så är det ett framtida kapitel som har många möjliga författare. Det som går att tydligast sia om är det som är nu och sportsligt, det som Douglas Costa, Srna, Pyatov och gänget gör vecka ut och vecka in. Berättelsen som talar om det nutida. Det är nu Shakhtar slår tillbaka.
