Inför UPL 14/15: Zoria Luhansk
Den ukrainska ligafotbollen sätter igång igen, och Ukrainaredaktionen bjuder på en unik införrapport av samtliga lag i årets serie. Vi befinner hos i mittenregionerna av tabellen, när vi når Zoria Luhansk.
Vi har pratat om oblaster tidigare, och den här gången rör vi oss så långt österut som överhuvudtaget är möjligt inom det ukrainska territoriet, och når Luhansk oblasten. Här hittar vi staden Luhansk, som även är känt från det forna Sovjetuionen som Voroshilovgrad, ett namn som kom från ännu en sovjetisk politiker, den här gången Kliment Voroshilov. Stadens namn växlade under hela 1900-talet fram och tillbaka mellan dessa två namn, Voroshilovgrad och Luhansk. Mellan 1935 och 1958 hette staden Voroshilovgrad, innan det inom Sovjetunionen bestämdes att städer inte fick vara döpta efter levande personer, varpå staden fick tillbaka sitt ordinarie namn, Luhansk. 1970 dog dock Kliment Voroshilov, vilket innebar att det bara var att byta tillbaka till Voroshilovgrad, ett namn som sedan höll sig till strax innan Sovjetunionens fall i början av 90-talet.
Hur som helst så är staden vi prator om det administrativa centret inom Luhansk oblasten, en region inom Donetsbäckentet (Donbass, förkortat), ett stort stenkols- och industriområde som täcker framförallt östra Ukraina, men även delar av sydvästra Ryssland. Banden till just Ryssland är därför starka, och Luhansk är en av flera regioner som i princip är helt ryskspråkiga, ett faktum som fått konsekvenser under den pågående ukrainska revolutionen. Separatister har tagit över regionen och försökt utropa den som självständig, ett utrop ingen hittills har erkänt, vilket lett till krigsföring mellan den ukrainska centralmakten, som rätteligen menar sig ha makt över regionen, och separatisterna. Även Ryssland har en del i konflikten, då den nybildade Ukrainskaregeringen menar att det är just Ryssland som förser separatisterna med vapen och andra nödvändigheter. Oroligheterna leder inte helt oväntat till en del konsekvenser för fotbollsspelandet inom både staden och regionen, som alltså dagens Zoria Luhansk genom historien framförallt stått för. Precis som staden har fotbollsklubben dock gått igenom en hel del namnbyten genom sin historia, där klubben kortfattat tidigare kallade sig för bland annat ”Dzherzhynets”, efter ytterligare en politiker i Felix Dzerzhinsky. Klubben skapades annars så tidigt som på 20-talet, 1923 närmare bestämt, och har precis som nästan alla andra fotbollsklubbar rötter inom industrin. Luhanskteplovoz är ett stort industriföretag i Luhansk, som tillverkar bland annat lokomotiv och motorvagnar, och det arbetare från detta företag som för första gången tog tag i fotbollsspelandet 1908. Det dröjde dock ändå till 1923 innan man organiserade sig professionellt, och gick med i de regionala, ukrainska ligasystemet.
När det inte var krig och revolutioner som stod i vägen så spelade man fotboll inom de ukrainska ligadivisionerna, där man vann den högsta divisionen 1938 och således kvalificerade sig för den nationella, sovjetiska, andradivisionen. Under den här tiden kunde egentligen vad som helst avgör huruvida du åkte ut eller inte, och trots att laget som då hette Dzherzynets Voroshilovgrad placerade sig i mitten av tabellen, åkte man av oklara anledningar ut redan första säsongen. Klubbar kunde även dem upphöra att existera för att sedan var tillbaka igen lite hur som helst, och mellan 1940 och 1956 verkar det inte ha spelats alltför mycket professionell fotboll genom klubben, då dessa årtal helt lämnats ut i klubbens historik på sin egen hemsida. 1957 var man dock tillbaka i den sovjetiska ligasystemet och ”klass B”, motsvarande andradivisionen. Tio år senare, 1967, hade man tagit sig upp i högstadivisionen, och knappt fem år efter det nådde man sin största bedrift inom klubbens historia, när man 1972 vann den sovjetiska högstadivisionen. Detta innebar att laget hade kvalificerat till Europacupen, där man dock inte klarade sig längre än till den andra rundan och blev utslagna av det tjeckoslovakiska laget Spartak Trnava (som idag tillhör Slovakien).
Man fortsatte att spela i den sovjetiska högstadivisionen mer eller mindre samtliga säsonger fram till Sovjetunionens fall och bildandet av det självständiga ukrainska ligasystemet, där man var en av skaparna och således fick börja redan i högstadivisionen. Förutom en mörk tioårsperiod i klubbens historia mellan 1995 och 2005 när man åkte upp och ner mellan Druha- och Persha Liha (andra och tredjedivisionen), så har man varit ett lag för den undre halvan i högstadivisionen. Förra säsongen nådde man dock sin hittills bästa placering sedan dagarna i det sovjetiska ligasystemet, när man nådde en sjundeplats. Vanligtvis räcker inte detta för Europaspel, men då sjätteplacerade Metalurg Donetsk blev nekade att delta i Europa League kvalet av UEFA (av anledningar vi kommer nämna i den egna artikeln om Metalurg Donetsk som kommer publiceras senare under helgen) tilldelades isället platsen till Zoria, vilket innebar att man fick gå in i den andra rundan av kvalet. Där lyckade man så sent som i torsdags kväll ta avancera, efter totalt 5-1 mot albanska KF Laçi, och nu väntar norska Molde FK i nästa runda.
Zoria är alltså ett av sex ukrainska hopp vi har inom de europeiska cuperna den här säsongen, och även ifall man är det i särklass svagaste av dessa så har man goda möjligheter att i alla fall nå gruppspelet av Europa League. Det är ett intressant lagbygge man fått ihop, vilket den fina sjundeplatsen förra säsongen visar, där framförallt de två offensiva spelarna i ivorianen Yannick Boli och den ukrainske yttern Dmytro Khomchenovsky stack ut. Boli gjorde hela 11 mål förra säsongen, något som dragit sig åt intresse från flera större lag i serien, och han har idagarna ryktats som Ideye Browns ersättare i Dynamo Kiev. Det har annars inte varit alltför mycket transferaktivitet från Zorias håll, där det enda som egentligen är värt att nämna är förlusten av den bosniske landslagsmannen Toni Sunjic, som efter en fin säsong och ett godkänt VM lämnat för Kuban Krasnodar i den ryska ligan. Utöver detta har man valt att inte skriva nya kontrakt med ett gäng spelare, och precis som samtliga mindre klubbar i öst är det gäng lån som gått ut och förnyats med Shakhtars ungdomar och reserver. Lyckas man täcka upp förlusten av Sunjic har man hur som helst bra förutsättningar för att kunna återupprepa sjundeplatsen från förra säsongen, och dessutom förhoppningvis kunna krydda detta med ett äventyr i Europa League turneringen. Kombinationen av dessa kan dock få konsekvenser, men så länge Zoria inte tappar fokuset på ligan totalt så tror vi på en stabil mittenplacering.
Faktumet att Zoria blivit förbjudna att spela sin hemmamatcher i Luhansk, utan istället kommer att värda i Cherkasy, som ligger mitt i centrala Ukraina, är också en faktor man måste räkna in. Zoria förlorade bara tre matcher på hemmaplan förra säsongen, och samtliga dessa förluster föranleddes av att Zoria fick en utvisning redan innan minut 30 slagit in. 25 av sina 42 poäng hämtades in på Avanhard Stadium i Luhansk, en arena som tar in hela 22 000 människor, och att istället behöva spela sina matcher 60 mil västerut i Cherkasy är givetvis en stor nackdel. Vi tror detta, tillsammans med ett eventuellt Europa League gruppspel, gör att Zorias säsong inte kommer bli lika lyckad som den förra, men att man i slutändan ändå parkerar på en stabil åttondeplats i mitten av tabellen.
Vår sluttabell
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8. Zoria Luhansk
9. Vorskla Poltava
10. Illichivets Mariupol
11. Olimpik Donetsk
12. Volyn Lutsk
13. Hoverla Uzhgorod
14. Metalurg Zaporizhya
