Om: Aleksandar Dragovic
Ikväll möter Svergies landslag Österrike på Nationalarenan Ernst Happel-Stadoin i Wien. Ett av de Österrikiska stjärnskotten som ska ge laget en flygande start på EM-kvalet är Dynamo Kievs viktiga försvarare Aleksandar Dragovic. Att vara viktig är inget som utmärker honom i Dynamo, i landslaget är det kanske just han som står mellan seger och ny Zlatan-uppvisning.
Med ett hjärta som slår för Röda Stjärnan och drömmar om att ta Serbien till mästerskap var det inte alls givet att Aleksandar
Dragovic talanger skulle bli ett redskap för Österrike att använda en kväll som ikväll, men med två föräldrar som mer än gärna stannade i
Wien efter att ha flyttat från Serbien blev han skolad in i Österrikisk fotboll, steg för steg.
Austria Magna Wien hette den klubb som idag inte längre bär namnet från sponsorn Magna och således bara går under namnet Austria Wien.
Magna-koncernens intresse i klubben kan antagligen till ganska stor del förklaras med den till Kanada utvandrade grundaren Frank Stornach
och hans Österrikiska ursprung.
Två år innan Stornach och hans miljardföretag tog sitt pack och lämnade Austrias klubbmärke ifred, anslöt då sexåriga Aleksandar
Dragovic till klubbens ungdomssektion. Året är 1997 då den än så länge ganska lilla röda stjärnan börjar sin fotbollsskolning i vad som då
var Österrikisk fotbolls centrum.
Åren gick och en mycket talangfull ung fotbollspelare formades, till en Serbisk fotbollshjälte enligt honom själv, men med facit i hand en
stor tillgång för Österrikisk fotboll.
När han var sjutton år gammal var han en del av Austria Wiens B-trupp, av och till fick han som många andra känna på A-lags tempo. Vid två tillfällen det året (2007/08) var han en del av Austria Wiens matchtrupp.
Säsongen därpå skulle bli förlösande. Skulle Aleksandar Dragovic kunna vara en tillgång för Austria eller inte? I sammanhanget känns
frågan nästan retorisk. Aleksandar Dragovic fick först en kvarts inhopp i en tät match mot Kapfenberger, där han charmerade många med
hunger och glöd. Det som följde var 17 starter och nya lyckade inhopp, ett kvitto på framgången det året blev också cup-guldet för Austria.
Efter genombrottsåret följde ett hektiskt moment i hans karriär. Pojken som genom renodlad österrikisk skolning skulle ta dess huvudstad med
storm, vilket han också gjorde i mångt och mycket, för att nå Serbien – blev inte inkallad. Efter genombrottet i Austria Wien blev Aleksandar Dragovic inte inkallad till den ödesbestämda landskampen mot Österrike. I vad han senare beskrivit som ett impulsernas impulsbeslut, valde han att acceptera en inbjudan från just Österrike istället. Således blev Aleksandar Dragovic helt och hållet en Österrikisk fotbollstillgång, om han nu inte var det innan, när han debuterade för Österrike. I Belgrad.
I samband med just den här tiden, vi har nått 2010, skulle också Aleksandar byta klubbadress för första gången. För om inte
landslagsvalet var impulsivt, så beskrivs valet att flytta från Austria Wien till FC Basel som just det. För känslans skull.
Satsningen i Basel tilltalade många spelare under den här perioden, och vem kan klandra Aleksandar Dragovic för sitt beslut? Tre år och tre ligatitlar, ett cupguld, Schweizisk ligafotbolls bäste försvarare och återupprepade Europaframgångar. Han blev en del av det laget som slog ut Alex Fergusons Manchester United och nådde semi-final i Europa League. Ombemärkt gick då inte detta i Europa. Så som Shaqiri och Xhaka hade gjort redan året innan, flyttade Dragovic från succégänget för att ta sig an större utmaningar.
Det är med glädje jag kan skriva att historieskriviningen tar honom från Basel till Kiev för spel i Dynamo. Att flytta till den Ukrainska ligan, med allt vad det innebär, är inte den enklaste av flyttar. Långa avstånd, annorlunda klubbkulturer och ett fullkomligt high-chaparral bland alla de styrande nivåerna. Men Aleksandar har varit ett givet inslag i den backlinje som ofta varit det bästa med Dynamo Kievs blandade prestationer. Cupguldet ifjol, med seger över Shakhtar Donetsk, beskrev Dragovic som en gåva till fansen efter fjärdeplatsen i ligan. Nya tag nu, Dynamo har börjat UPL starkt med 13 poäng av 15 möjliga och med en österrikisk mittbackgeneral som startat varje match och hela tiden tar nya kliv mot att bli en riktigt stor spelare i dagens Dynamo Kiev.
I klubblaget är det Yarmolenko, Bezus, Lens med flera. I landslaget Arnautovic, Alaba och Harnik. Aleksandar Dragovic är van vid att ha offensiva kreatörer i sin omgivning. På motståndarsidan har han slått ut Rooney, Douglas Costa och Konoplyanka, så även där har han erfarenhet på mycket hög nivå. Frågan är dock om det någonsin förelegat en viktigare man-man duell mellan honom själv och en av motståndarnas offensiva spelare än just ikväll. Österrike tar emot Sverige. Aleksandar Dragovic tar emot Zlatan Ibrahimovic på Ernst Happel Stadion. Den ena har frälst sin hemnation gång efter annan, med målorgie efter annan. Den andre ska förhindra att det sker igen och kanske ta det sista steget och ge Österrike det som de redan givit honom, en framgångssaga i fotboll.
