Första förlusten på hemmaplan.

Historien upprepar sig. Precis som i förra matchen mot Helsingborg tvingades vi spela större delen av andra halvlek med 10 man. Precis som i förra matchen mot Helsingborg släppte vi in två mål i andra halvlek. Fast det är klart, den här gången fick vi stryk.

En hel del mörka moln tornar upp sig på himlen över Kalmar. Inte bokstavligt talat för vädret idag kan vi sannerligen inte klaga på. Möjligtvis att det blåste en del då, men när gör det inte det på Fredriksskans? Men trots perfekta förutsättningar fortsätter publiken att stanna hemma. Visst 7185 personer är årets bästa publiksiffra, men minst 1500 av dessa kom från Stockholm. Då återstår 5685 och det är på tok för dåligt en dag som denna. Men vi lämnar publiksiffran för att istället koncentrera oss på vad de som inte kom missade, och det var väl i ärlighetens namn då inte så himla mycket.

Det råder stor, stor brist på offensiva krafter i Kalmar FF, ett problem som mer eller mindre pågått under hela säsongen. Det grips efter halmstrån och lyckan var ju självklart stor när Cesar lämnade klartecken för spel i dagens match, han spelar inte i nästa. Någon som är förvånad? Cesar kämpade och slet i motvinden under första halvlek. Allt som oftast stod han dock offside när Djurgården klev upp högt med backlinjen. Nanne förutspådde sin vana trogen en kamp på mittfältet, och det fick han rätt i. Första halvlek bjöd inte på några direkta målchanser alls, närmast var Djurgårdens Søren Larsen som var framme och oroade två gånger inom loppet av en minut. Annars präglades spelet av den hårda vinden, Pa Dembo Tourray skickade sina utsparkar (de han höll på plan) i famnen på Petter Wastå som i sin tur knappt nådde mittlinjen med sina.

I andra halvlek hade Kalmar medvind, åtminstone i sju minuter. Sedan fick Cesar sitt andra gula kort för dagen och fick därmed även syna det röda. Med tio man på plan för andra matchen i rad, och med den totala brist på anfallsspelare som råder så började man hoppas på 0-0. Djurgården spelade dock smart, man lät bollen gå runt inom laget och Kalmarspelarna fick jaga sig trötta. 0-1 kom också i 64:e minuten sedan Fredrik Stenman slagit ett inlägg som Bagarn lyckades skarva vidare till en fristående Jones Kusi Asare. Denne kunde sedan prickskjuta in ledningsmålet utom räckhåll för Petter Wastå. Kalmar ger dock inte upp utan försöker flytta upp spelet så gott det går. Man skapar en hel del hörnor, men dessa vållar inte den 198 cm långa och närmare 100 kg tunga Djurgårdskeepern några större problem. I stället kan Djurgården på övertid definitivt grusa alla förhoppningar. Den här gången är det Daniel Sjölund som spelar ut bollen till Abgar Barsom som i sin tur skickar in den till, ja just det Jones Kusi Asare som därmed gör sitt andra mål för dagen. Ett onödigt mål där Kalmarbackarna koncentrerar sig på Søren Larsen och helt släpper markeringen på Kusi Asare.

Att Djurgården vinner den här matchen kan bara betraktas som rättvist, de var det bättre laget idag. För Kalmars del kommer självklart två veckors uppehåll som en skänk från ovan. Två veckor som förhoppningsvis räcker för att hinna få Dedé Anderson och Brima Koroma friska och i god form. Även om Nanne framhöll att det viktigaste målet just nu är att hålla elva man på plan. Det ligger något i det, för med elva man på plan har vi bara släppt in ett mål i årets allsvenska. Det hade räckt till seger mot Helsingborg och förmodligen oavgjort idag.

Till sist: 17-årige Rasmus Elm fick förtroendet från start idag, kul med tanke på återväxten och Rasmus gjorde en klart godkänd insats. Dessutom bjöds vi på ett riktigt snyggt tifo innan matchstart, det är bara att lyfta på hatten.

0 kommentarer