Kruse: Vikten av detaljer

Kruse: Vikten av detaljer

"Det är ju dock som bekant detaljerna som målar helheten och jag skulle vilja lyfta fram ytterligare en faktor som har varit avgörande för den optimistspridande starten - nämligen segern mot BP i premiären."

Fem omgångar in i serien har HIF inlett på bästa tänkbara, något överraskande, sätt. Förklaringarna är tydliga och har behandlats. Truppen är mer homogen, de unga gardet har en full allsvensk säsong på nacken. Det har inte existerat någon press utifrån - något som lett till en större harmoni inom truppen - från spelare till tränarstab. Ledare har vi också fler av, något som lett till delat ansvar - till skillnad från senare säsongers självklara ledare Henrik Larsson.

Tillsist grundförändringarna i spelet. HIF är fortfarande ett spelande lag (något både IFK Göteborg och Elfsborg kan intyga) men väljer på order från Conny Karlsson oftare den enklare vägen ur en situation  - den långa bollen förekommer oftare. Detta går hand i hand med det defensiva direktiven. Numera försvarar sig hela laget, från Pär Hansson till Erik Sundin. Så fort motståndarna erövrar bollen ställer sig det elva rödklädda på plan i en väl intränad försvarsställning - något som hittills tvingat motståndet att skicka flera långa bollar, ofta i blindo, något som passar de två tornen Marcus Nilsson och Joel Ekstrand perfekt. Även här använder jag mig av IFK Göteborg och Elfsborg som referens.

Det är ju dock som bekant detaljerna som målar helheten och jag skulle vilja lyfta fram ytterligare en faktor som har varit avgörande för den optimistspridande starten - nämligen segern mot BP i premiären. HIF har på senare år varit laget som slår guldaspiranter med 3-0 för att sedan tappa poäng och vara skrämmande inneffektiva mot lagen på den undre halvan. Säsongen höll på att starta precis så.

En volleykanon från hittills eminente Mattias Lindström när klockan precis tickat upp på 90 minuter förändrade dock förutsättningarna helt. Hade HIF efter flera gyllene lägen fått 0-0 där är jag inte lika säker på att Helsingborgs IF hade varit allsvenska serieledare nu. Istället blev segern ett riktmärke för laget som nu skulle klara sig utan sin klarast lysande stjärna. Med disciplin kommer man långt, med vilja kommer man lite längre och premiärsegern var ett tydligt tecken på vart den här säsongen kan barka.

- - -

Till sist måste jag så klart nämna den goda starten för de skånska elitfotbollslagen (Trelleborg exkluderat). HIF leder Allsvenskan, tätt följt utav Malmö FF och i Superettan har både Landskrona och Ängelholm börjat på bästa tänkbara sätt. De sistnämndas seger i gårdagens match mot stora, starka Hammarby lovar mycket inför framtiden.

Erik Kruse2010-04-14 16:00:00
Author

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen