Supportrar - förenen eder!
Vi fick en gästkrönika från Charlie. Läs och begrunda hans ord.
Efter jobbet på väg hem passade jag idag på att glida förbi Söderstadion och slå en flukt på det bygge som, utan att veta för mycket om läktarbyggen, ser ut att gå mot ett slutskede. Nåja, ännu verkar det vara en bit kvar, men man kan helt klart se hur det "nya" utbyggda Söderstadion kommer att se ut.
Norra läktaren närmar sig planen mer än förut, och östra läktaren ut mot Nynäsvägen är imponerande. Det som slår mig är hur fin inramningen kommer bli nu på Söderstadion; den nya läktaren kommer upp i nivå med Norra och Södra. Det är lite trist att det inte blir ett tak på den nya läktaren; kanske till nästa år om vi har tur och ekonomin tillåter.
Men det är inte därför jag skriver det här. När jag stod och blickade ut över Söderstadion slog det mig hur mycket Hammarby har förändrats på bara några år, och inte bara klubben i sig, utan allt runt omkring. Allt och alla. Hammarby som klubb har blivit mycket mer professionell - därmed inte sagt att klubben är helt professionell. Den som jag anser helt avgörande vändpunkten för denna utveckling är årsmötet 2001. Vi röstade då igenom en förändring vilket har lett till att det skapats ett aktiebolag av klubben. Det steget initierade en "kemisk reaktion" vilket genom en serie händelser idag har resulterat i att Hammarby har inlett ett samarbete med den kända brasilianska fotbollsklubben Cruzeiro.
Jag tänker inte gå in närmare på det samarbetet, men samarbetet är bara en station på den långa färd som klubben gör in i framtiden. Som tänkande varelse undrar man ju då vart vi är på väg? Att sia om framtiden gjorde bara Saida och numera diverse skribenter på forum (däribland jag när det kommer till startelvor), men eftersom det är omöjligt att säga exakt vad som kommer hända är det enklare, och mycket mer relevant, att titta på förutsättningarna. Utifrån förutsättningarna, hur kan Hammarbys framtid se ut?
I Sverige är Stockholm den största tillväxtregionen, ur ett historiskt perspektiv. I Stockholm och i Mälardalen bor en fjärdedel av Sveriges befolkning. Exakt hur stor del av Sveriges samlade kapital som finns här vet jag inte, men det är en betydande del. Där har vi två grundingredienser i framtidsanrättningen Hammarby; publikunderlag och pengar. Andra områden i Europa med liknande förutsättningar, det vill säga kapital och befolkningsmängd, är städer som Prag, Warzawa, Glasgow, Köpenhamn, och Stuttgart. Samtliga städer har eller har haft lag som varit framgångsrika i den nationella såväl som den europeiska fotbollen.
Med tanke på den linje som Hammarby, i och med det där stormiga årsmötet 2001 valde, ser jag att Hammarby med sannolikhet går mot en period av sportslig jämnhet och ekonomisk utveckling. Den största anledningen till det är som jag ser det den tredje ingrediensen i anrättningen Hammarby. Jag vill kalla den målmedvetenhet, både ekonomiskt och sportsligt. Utan en vision kommer du ingen vart, vare sig med ett företag eller med en fotbollsklubb. Dessutom ser jag att det kan skapas en god cirkel; med sportslig framgång följer ekonomisk framgång. Med Anders Linderoth som huvudtränare verkar den sportsliga biten klara sig ganska bra, och med Henrik Appelqvist vid rodret för aktiebolaget ser även företagsdelen ut att gå bra. Även om Hammarby nu inte kan nå Sparta Prags nivå inom en överskådlig framtid (åttondelsfinal i Champions League 2004), så ser jag en ljus framtid för Hammarby.
Läs mer om mina tankar om kryddan i anrättningen i del 2. klicka på länken uppe till vänster.
