Målvaktsduell i Cloetta Center
LHC försökte fortsätta sitt vägvinnande hemmaspel men kunde inte besegra HV71. Det märktes att det var två landslagsmålvakter på isen i den rafflande matchen.
Plötsligt fanns något i Cloetta Center som inte funnits på ett tag. Riktigt bra tryck från hemmaklacken. Det krävdes alltså ett besök av antagonisterna från Jönköping. För klacken visade att potentialen finns där. Samtidig eggade Patrik Sjöbergs närvaro upp hemmafansen och en banderoll med texten ”Sjöberg – vi glömmer aldrig” vecklades ut syftandes på slutspelet ifjol samtidigt som en massiv öronbedövande ljudvåg med hans namn rullade över arenan. De många tillresta HV-fansen gjorde att det var upplagt för krig på läktaren. Men fortfarande är det mycket hat och nidramsor som hörs.
Matchen inleddes inte helt oväntat i ett högt tempo med mycket skridskoåkning, spelvilja, slit och kamp om varje centimeter på isen. Ibland blev det nästan virrigt hos de båda lagen eftersom det verkligen gick undan. Men det är härligt att få beskåda två lag som faktiskt vill spela hockey. LHC fick en drömöppning på matchen efter en jättetabbe av HV-försvaret där Tony Mårtensson fick stå helt omarkerad. Efter en suverän passning till lika obevakade Niklas Olausson som skickade in 1-0 exploderade hallen i ett glädjerus.
LHC hade sedan en jättechans att verkligen ta kommando över matchen när man fick spela i fem mot tre. Men HV:s unge succékeeper och tillika nyblivne landslagsmålvakten Erik Ersberg stod pall för trycket. Men han överglänstes av tjeckiske landslagsmannen Roman Cechmanek som ständigt var vaken och tog allt. Till och med en överkörning av Mattias Remstam.
HV71 hade många vassa chanser men tjecken stod pall. Han provade även på skådespelartalanger i andra akten genom en jätteslängning efter att Martin Thörnberg varit framme vid kassen och nuddat honom med skridskorna. Samme Thörnberg störtade på mål en stund senare. Då bjöd stående målvakten Cechmanek på en rullning i bästa Butterfly-stil där han avslutade att skicka iväg HV-spelaren med benskydden. Cechmanek dominerade isen med sin coola, närmast nonchalanta spelstil.
Tempot sjönk i andra perioden, säkert beroende på rivstarten på matchen. Ytorna blev lite större och lagen drogs isär. Det saknades en riktig struktur och det blev många spelvändningar. Det samma gällde läktaren. Cloetta Center har en förmåga att dö som en svan under matcherna när det är jämnt och nervöst på isen. Efter en utvisning i offensiv zon av Jukka Vuotilainen fick LHC spela med en man mer och när Johan Åkerman senare i bortalaget mycket orutinerat åkte ut såg det tungt ut för jönköpingsgänget.
Men LHC är för omständligt i power play och spelar runt pucken för mycket. Det förväntade bombardemanget och grävandet efter returer uteblir för man försöker spela sig fram till ett jätteläge hela tiden. Närmast mål var Andreas Holmqvist som prickade ribban efter att Fredrik Emwall tagit fram sin spelskicklighet och hittat LHC-backen med ett bakåtpass.
Noterbart var också att talangscouter från Vancouver Canucks fanns på plats. Med tanke på deras engelska är de troligen från Europa.
Sista perioden präglades av mycket kamp och offervilja. HV71 hade en fladderpuck i stolpen som Cechmanek aldrig såg. Det var riktigt trötta hjärnor och ben på isen och bortalaget fick chansen i power play. Då åker Niklas Persson ut för en – i mina ögon – tveksam high sticking och ett drömläge således för smålänningarna. Tufft att ta den utvisningen i det läget av utbuade Patrik Sjöberg. Efter en massiv HV-press pangar Johan Åkerman in 1-1 och spräcker Cechmaneks nolla med en och en halv minut kvar av matchen.
Men med elva sekunder kvar drar Andreas Jämtin på sig en vansinnig utvisning. ”Jämtin, Jämtin ditt djävla svin” ropade hemmaklacken och frågan är om inte HV-tränarna tänkte detsamma. Erik Ersberg i bortakassen svarade för matchens plockning när han limmade ett backskott med sex sekunder kvar av matchen. Allt snack om att Sverige har dålig återväxt på målvaktssidan är det bara att glömma. Erik Ersberg är det största beviset på det.
I sudden death höll Magnus Johansson på att bli syndabock men Cechmanek avvärjde det öppna skottläget ”Mange” bjöd på. Den sista minuten fick HV71 flera jättechanser men Cechmanek vägrade släppa in fler puckar. Hans imponerande spel med klubban som avvärjer flera målchanser får en att helt glömma Fredrik.. Vad hette han nu?
