Matchkrönika: Det magiska talet tre

Matchkrönika: Det magiska talet tre

Det är inte mycket annat att göra än att bara njuta av Linköpings framfart i den för LHC:s del rekordkorta matchserien i kvartsfinalen mot Luleå. Förra säsongens 4-2 i matcher överträffades med råge efter föreningens största triumf någonsin.

3-0 stod det på tavlan. Period 3 hade just börjat. Patric Blomdahl hade gjort tre mål. Det stod 3-0 i matcher till Linköping. Allt var upplagt för en härlig avslutning av dundersuccén.

I förra årets slutspel var Patric Blomdahl en av frontfigurerna när han slog utvisningsrekordet med råge. Han var inblandad i fight efter fight, främst mot Luleå.  Den här säsongen har han också utmärkt sig, men på ett helt annat sätt. Nu är det ett annat rekord han jagar - målrekordet. Fem mål på de fyra första matcherna är inget annat än sanslöst bra.

Blomdahl är med två måls marginal den bäste målskytten i hela slutspelet. Bäste målskytten i LHC i fjol var Shane Willis med sina 6 mål på 13 matcher. Bara ett mål kvar för Blomman till tangerat klubbrekord...

***

1-0 satt för övrigt efter 22 sekunder i period 1. 2-0 satt efter 22 sekunder i period 2. Trean satt också den i andra perioden, men hur underbart hade det inte varit om Blomdahls skott 22 sekunder (!) in i tredje perioden också hade suttit i nät!?

***

Presskonferensen efter matchen ägdes totalt av Slavomir Lener, som tackade för sig i Luleå. Han öste lovord över både Linköping som lag, Janne Karlsson som coach och Sverige som land.

Däremot sa han inte särskilt mycket om Luleå. Han var nog mest besviken på sig själv och laget - hans mål på att ta sig till minst en semifinal på de här två säsongerna gick om intet. Ändå anser jag att han avslutade sin tid här på ett värdigt sätt.

***

Detsamma kan man inte säga om lagkaptenen Mikael Renberg. Vid ställningen 5-2 till Linköping och inte långt till slutsignalen, varför åka omkring och smågruffa och tjafsa efter avblåsning? Han skämde ut både sig själv och laget, det stank dålig förlorare flera kilometer.

***

Annars imponerades jag av Luleås frenesi och vilda desperation i sista perioden. De spelade ju riktigt härlig, intensiv och effektiv hockey! Varför har vi inte fått se det tidigare, undrade antagligen fansen på läktarna. Då kanske det hade blivit match av det hela på allvar.

***

Luleås syndabock i slutat av matchen heter ändå Pavel Skrbek. Att med ungefär fyra minuter kvar av tredje perioden i ett uddamålsunderläge dra på sig en korkad tvåminutare för crosschecking när det egna laget har puckkontroll - obeskrivligt. Att dessutom upprepa proceduren efter avblåsningen och dra på sig en tvåa till - det är idioti. Vad f-n tänker karln?

***

4-0 i matcher imponerar stort och nu får laget drygt en veckas ledighet innan nästa stora uppgift väntar. Semifinal.

Tobias Josefsson2007-03-12 23:05:00

Fler artiklar om Linköping

Femte raka förlusten för LHC
LHC nollade i sjunde raka hemmaförlusten