HockeyKrönika: Härligt härligt men farligt farligt
Kan Torgny Bendelin och Bobo Simensen få Malmö på rätt köl igen? Idén med två huvudtränare har annars inte varit särskilt framgångsrik i svensk hockey. Frågan är om den blir mer lyckosam i Malmö? Att anställa två huvudtränare är lika farligt som lockande.
Södertälje är tillbaka i svensk hockeys finrum efter en ettårig sejour i Allsvenskan. Med lite hjälp av Leksand, som besegrade Malmö, lyckades man behålla den åtråvärda andraplatsen. Bland Malmöspelarna var de uppgivna minerna svårräknade efter debaclet hemma mot Löven i Malmö Isstadion. Ingen verkade riktigt tro att överraskningslaget från Umeå skulle göra om samma bedrift mot Södertälje. Jag nämnde det i den föregående krönikan. Att underskatta i Kvalserien är livsfarligt! Kanske var det underskattningen som till slut blev Malmös fall. Man förfogade trots allt över Kvalseriens på pappret bästa trupp. På isen visade det sig dock vara annorlunda. Det verkade för många lika självklart att Malmö skulle klara elitseriekontraktet, som att Färjestad skulle vinna guld. Det vet vi ju alla hur det gick.
Malmö har presenterat sitt nya tränarpar, Torgny Bendelin och Bobo Simensen, inför kommande säsong. Man kommer precis som många andra lag före dem tidigare att testa systemet med två huvudtränare. Ett system som knappt någon gång har fallit väl ut i Sverige. Torgny Bendelin och Mats Weiderstål misslyckades i Linköping. När man anammade idén i Tre Kronor gick det lika illa. Systemet har alltså inte skördat några framgångar i Sverige än så länge. Kommer Torgny Bendelin och Bobo Simensen lyckas bättre än sina föregångare? Båda är visserligen skickliga tränare. Men två huvudtränare i samma bås har bevisligen inneburit mediokra resultat. Fråga bara Stefan "Lillis" Lundh, som tillsammans med Hardy Nilsson inte nådde längre än till en sjundeplats med Tre Kronor i VM säsongen 1999/2000.
Om Malmö skulle börja sjunka i den allsvenska tabellen är det bara att komma ihåg vad man skall göra. Låta en av de två tränarna lämna klubben, och inte byta ut hela truppen mitt under brinnande säsong. Synd att Peter Andersson inte hade den möjligheten. Han hade bara en tränare med huvudansvaret och bakom honom en assisterande tränare. I valet och kvalet bestämde han sig för att slå två flugor i en smäll, var på både tränare och spelare fick lämna klubben - och denna fick lämna Elitserien. Nu lutar det åt att Peter Andersson kommer att få smaka på sin egen medicin och, just det, lämna Malmö.
•••
HV71 förlorade för andra året i rad den sjunde och avgörande semifinalen hemma i Kinnarps Arena. Modo lyckades, mycket tack vare utmärkte Karol Krizan, ta sig till finalspel efter seger med 5-2. Norrlandsklubben har under hela säsongen betraktats som ett potentiellt överraskningslag bakom Färjestad och HV71.
Även Linköping har haft den fördelen att slå ur underläge. Efter att ha skickat Luleå på semester fick man möta Färjestad i semifinal. Karlstadslaget var stora favoriter och hade all press och förväntan att bära på sina axlar. Linköping slapp det tunga oket, och kunde i gemaklig takt tuffa vidare ända till final. En final som bjuder på två "överraskningslag" i en hård kamp om guldet, som många trodde var vigt för Färjestad.
Återigen påminns man om att hockey bjuder på överraskningar. Nåväl, både Linköping och Modo tillhörde topp fyra. Men det var banne mig inte många som trodde att dessa två slutligen skulle bli de som gör upp om SM-titeln säsongen 2006/2007.
