Västerås - Ett lag i kris. Analys av situationen och säsongen hittills...
Veckans krismöte till trots, Västerås fick än en gång se sig besegrade på bortaplan av ett normalt sämre lag. 3-1 förlusten mot Sundsvall innebär att gulsvart nu inte har vunnit på bortais på hela sju omgångar. Hur ska VIK råda bot på denna situation och hur har säsongsöppningen egentligen varit?
Vart tog självförtroendet vägen?
För inte alltför många omgångar sedan var Västerås Hockeyallsvenskans effektivaste lag med fler gjorda baljor än samtliga lag och en skotteffektivitet på dryga 14 %, sedan dess har det knytit sig rejält. Jag vill fortfarande påstå att kunskaperna finns inom laget, men likaså även bristerna. Veckans krismöte renderade inte i något nämnvärt om man ser till Sundsvallsmatchens utgång. Jag tänker inte hänga ut några specifika spelarnamn i denna artikel, en annan dag framöver tänkte jag dock publicera lite spelarbetygsläsning så här långt. Det finns helt klart några namn som inte gör skäl för sin lön i dagsläget...
Svaret finns i Ejendals Arena
Gummiarmar och spaghettiben har kännetecknat seriefyran Västerås bortamatcher på sistone. Vid första anblick på spelet på bortais skulle nog de flesta gissa att VIK krigade kring det negativa kvalstrecket, att man ändå bara befinner sig en ynka position från det övre kvalserieditot överraskar nog många! De miserabla bortainsatserna har pågått i sex omgångar nu. Hur kommer sig då detta? Tja, jag skulle vilja påstå att det hela började omgången tidigare under mötet med Leksand i Ejendals Arena.
I mittakten drog dalmasarna iväg till 3-0 och en förlust närmade sig med stormsteg för de gulsvarta gästerna. Man lyckades göra ett reduceringsmål i slutakten och saken var väl inte den att spelet var undermåligt eller liknande. Nej, det anmärkningsvärda var att tränare Johan Tornberg inte agerade alls utan bara lät klockan ticka ned till slutsignalen. Detta fick ju rätt omgående sin förklaring i att den gode Tornberg drabbats av hjärnhinneinflammation, men jag vill påstå att det var här som osäkerheten började infinna sig.
Hur många gånger kan publiken förlåta lagets insats?
Ända sedan denna Leksandsmatchen har denna mentala blockering på något sätt lyckats nästla sig fast helt omedvetet, för det verkar inte vara något fel på själva spelet så fort man äntrar hemmarenan ABB Arena. Tio segrar och en övertidsförlust hemma imponerar på elva spelade matcher och är anledningen till VIK:s alltjämt fina tabellplacering. När man väl har gått på pumpen i en bortamatch är det som en liten ”ketchupeffekt” varje gång, man vill verkligen ha publikens förlåtelse för fiaskot på nytt verkar det som.
Ej hållbart i längden
Detta håller såklart inte i längden att bara vinna varannan match i fortsättningen, nej om lagets målsättning inför säsongen om en topptre-placering fortfarande ska vara möjlig måste man ta till någon större förändring. Det känns bara larvigt att säga att man helt plötsligt skulle vara nöjda med en fjärdeplats och påföljande playoffspel. Se bara på hemmaspelet – kapaciteten finns där, men hur ska man locka fram den?
Dessa ständiga kedjekonstellationsändringar...
Jag säger inte att jag sitter på svaret vilka som bör matchas ihop i VIK:s upplaga 2007/08. Däremot skulle jag önska att tränarduon vågar gå på sin magkänsla och satsa fullt ut på en viss kedja och ge dem flera matcher på sig att "hitta varandra". Som det mest har vart hittills är knappt någon formation bestående efter två-tre matcher - någon slags kontinuitet vore önskvärt Tornberg och Ivarsson! Trygghet var namnet.
Tröjbyte aktuellt?
Någon i Gurkburkens forum tyckte att det vore på sin plats med byte av bortamatchställ från gul till vit. Alla minns väl VIK:s klassiska vita trikåer från 90-talet? Förutom av rent estetiska skäl ser jag ingen anledning att byta ut det gula matchstället, jag har svårt att tro att den mentala spärren skulle sitta i tröjfärgen. Nej, det finns ett par effektivare åtgärder enligt min mening…
Ungdomens tid är nu
Svaret hittas delvis i J20. Målvaktsfronten är jag inte orolig för alls, det är snarare backsidan som gör att vi läcker bakåt. Här återfinns lovande killar som Anton Mylläri, Robin Lindberg och Aron Ohlsson vilka med stor sannolikhet skulle ge 110 % för lite frekvent matchning i A-laget. Framåt är jag säker på att följande namn alla skulle vara en positiv injektion: Jonas Pontusson, Mikael Adamsson, Emil Wahlberg och Oskar Lundberg. Det är bara att inse att dessa grabbar är framtiden redan idag, inte om två-tre år!
Spelarköp
Visst förs tankarna snarare till Leksand eller Malmö när man läser om denna rubrik i allsvenskan, men ärligt talat vore det på sin plats med ett par riktigt vassa förstärkningar. Jag vet dessvärre inte hur klubbens ekonomiska situation ser ut i dagsläget och tyvärr leder inte kräftgången borta till något annat än ännu sämre resurser. Det förödande ekorrhjulet verkar bara fortsätta i takt med förlusterna och det är väl ingen högoddsare direkt att Nybro-matchen på onsdag kommer att bli årets sämsta, sett till publikantal...
Laget behöver allt vårt stöd!
Här vill jag ändå slå ett slag för alla som vill hålla Västeråsklubben vid liv som ett av de allra framgångsrikaste i serien, snälla kom till hemmamatcherna och stötta laget! Hittills har det bara bjudits på idel god underhållning, utan våra resursintäkter kan inga större förändringar av truppen förväntas. Det står dock klart att en offensiv back av klass är prioritet #1 för kommande värvningar, vet inte hur många gånger vi supportrar vädjat om detta men marknaden verkar rätt tunn på dessa kvaliteter.
Exotisk injektion - ja tack!
Visst skulle en riktig profil även behövas till de främre regionerna, gärna en center nu när Henrik Nordfeldt är långtidsskadad. En kille som skulle kunna bli ansiktet utåt för ”nya” VIK, i vår sticker nämligen Patrik Berglund med stor sannolikhet till NHL utan returbiljett. Titta gärna efter spelare som inte enbart bär ett svenskt namn Leif Rohlin, det känns på tiden med något mer ”exotiskt” namn i uppställningen. Teemu Selänne, hoppas du har mobilen på! Haha…
En kort summering
För att bli aningen mer realistisk tänkte jag försöka sammanfatta mina tankar från här ovan. Västerås har fortfarande ”bara” nio poäng upp till tredjeplatsen och har levt upp till alla förväntningar minst sagt på hemmaplan. Raka motsatsen på bortaplan dock och det måste till någon åtgärd nu. Jag ser gärna mer kontinuitet i kedjeformationerna och minst ett par nya juniorer kliva upp från J20. De skulle kriga som om det vore deras sista match någonsin! Skulle inte detta hjälpa nämnvärt blir VIK tvunget att kika efter nyförvärv (en skottskicklig back är i och för sig alltid aktuellt).
Sist men inte minst: vänd inte klubben ryggen alla supportrar! Utan oss ingen framgång. Kom igen, nu krossar vi Nybro och dem där blåvita efter det!
