LHCFans säger sitt!
Imorgon väntar Djurgården på Hovet. LHCFans-redaktören, Rasmus Hallgren valde att samla ihop en stor samling kloka LHC-hjärnor för att utvärdera säsongen som har varit och det som komma skall.
Med oss ikväll har vi medarbetarna Amel Zukanovic (Fotograf), Christoffer Holstenson (Matchrapportör), Christian ”Köttet” Lindström (Bloggare), Viktor Sandberg (Matchrapportör) och dessutom kan vi presentera fjolårets medlem och numera gästtyckaren – Lucas Vavruch.
Linköpings säsong har haft sina dalar och toppar och till slut så placerade man sig på en andraplats bakom HV71. Kort och gott, vad tycker du om lagets säsong?
Amel: Säsongen har väl gått upp och ner men det är helt klart godkänt så här med facit i hand. Trots mina tvivel på Janne Karlsson har han bevisat att jag hade fel.
Christoffer: Säsongen har både gått upp och ner, men man avslutade bra och hamnade på en andraplats, som var lite oväntad.
Christian: Upp och ner. Med den truppen LHC förfogar över tycker jag att man borde kunna kräva fler segrar. Men det är förstås otroligt starkt att komma tvåa i serien, för blott andra gången i Clubens historia. Jag är missnöjd med effektiviteten och spelet i boxplay. Avsaknaden av en ersättare till Mange Johansson är tydlig. Dessutom har man tappat alltför många ledningar. Men som sagt, tvåa i serien, då får man inte vara alltför kritisk trots allt. Det viktigaste ligger ju framför oss.
Lucas: En andraplats i grundserien är absolut en inget att skämmas för. Må hända att experter varje år säger att säsongen varit jämnare än någonsin, men den här säsongen tycker jag verkligen att det stämmer. Alla lag har slagit alla och spela på ”lången” i år har nästan känts lönlöst. Med tanke på det spelarmaterial LHC besitter tycker jag dock att tabellplaceringen var rätt väntad. Kanske borde man, sett till den trupp man förfogar över, knipit förstaplatsen men spelar man lika mot Mora i fyra av fem matcher, förlorar borta mot BIF i andra omgången med 9-1 och torskar tre raka mot Djurgården med 4-1, 4-0 och 6-0 får man ändå vara lite nöjd med tabellplaceringen inför slutspelet.
Viktor: Lagets säsong måste räknas som mycket väl godkänd med tanke på en finfin andraplats. Det märks att LHC är ett etablerat topplag nu i och med att spelet stundtals varit knackigt i år men poängen ändå trillat in på löpande band. Det har som bekant blivit ett stort antal oavgjorda matcher för Linköping i år. Att trots detta komma tvåa är starkt, mycket starkt!
Vad tror du är hemligheten bakom lagets andraplacering?
Amel: LHC är ett topplag och ska givetvis ta en topp 4-placering. Överlag så har inget lag utöver HV71 varit överlägsna, lite av ”hemligheten” ligger väl i det. Sedan så har vi ju ett lag som är mycket välkomponerat. Sedan måste man väl påpeka det uppenbara: Vi har Mårtensson & Weinhandl.
Christoffer: Svårt att säga, jag har faktiskt ingen kommentar till det. Hemligheten kan vara formen som kommer i slutet av säsongen.
Christian: Att man lyckats knyta till säcken i många övertidsmatcher. En styrka inför slutspelet.
Lucas: Att LHC till slut knep andraplatsen beror inte på någon häxkonst eller inverkan av någon av de förmodade 127 gudarna uppe bland molnen. LHC har utan konkurrens seriens bästa anfallare och sett till hela truppen tog man den tabellplacering man ska ha, kanske som jag nämnde tidigare borde man ha gett HV71 en hårdare match om förstaplatsen. LHC:s spelartrupp håller högsta klass och hade även motivationen varit på topp de matcher de mötte så osexiga lag som Mora och Skellefteå hade nog HV71 känt flåset i nacken på allvar.
Viktor: Jag tror att den största hemligheten bakom lagets tabellplacering framförallt är jämnheten. Givetvis är då Tony Mårtensson samt Mattias Weinhandl två starkt bidragande orsaker till att hålla den jämnheten. Det var mycket sällan både dessa killar lämnade banan poänglösa. Men man har samtidigt visat prov på att man har en bred trupp där det finns killar som kan kliva fram när det går grus i maskineriet för förstakedjan. Det är inte många andra lag som kan mäta sig med Linköpings forwardstrupp.
Inför säsongen så var det ganska blandade värvningar. En del riktiga klassförvärv, en del unga spelare och en del utländska spelare med NHL rutin. Vem är säsongens bästa respektive sämsta nyförvärv?
Amel: Bästa nyförvärvet är väl ganska uppenbart, Mattias Weinhandl, motivering tror jag att jag kan hoppa över. Som sämsta nyförvärv blir helt klart Ville Vahalahti, en spelare som gjorde 44 poäng i en stark finsk förstaliga ska kunna prestera mycket bättre än vad han gjort hittills. Dock är han väldigt duktig i boxplay men det räcker inte.
Christoffer: Mattias Weinhandl, utan tvekan. Det är bara att kolla på statistiken så förstår ni. 35 mål. och 27 assist placerar honom på andraplatsen i poängligan, bakom lagkamraten Tony Mårtensson som lyckades skrapa ihop 67 poäng (17+50). Visar Weinhandl den storheten i det kommande slutspelet så kan jag nästan garantera er att vi kommer komma långt.
Det sämsta nyförvärvet, även om ingen varit dålig, är Ville Vahalahti. Han har inte levt upp till förväntningarna som han hade, en målskytt. Hoppas att han kan tända till nu i slutspelet och visa vilken bra finne han egentligen är.
Christian: Det finns väl bara ett svar på ”bästa nyförvärv”? Mattias Weinhandl är det bästa förvärvet i hela Elitserien den här säsongen.
Sämst tycker jag Staal är så här långt. En stor besvikelse. Inte så mycket för målskyttet, men på försäsongen var han som en bullterrier i anfallszon. Det har vi tyvärr inte sett så mycket av i serien.
Lucas: Bästa nyförvärvet för säsongen är utan tvekan Mattias Weinhandl. Drar man sig till minnes att det var Johan Lindström som utgjorde tredje länken i lagets förstaline bredvid Mårtensson och Håkanson förra säsongen förstår man vilken fantastisk uppgradering man gjort. Weinhandl är ett skarpskytt av absolut högsta klass som kämpar stenhårt varje match för att få sätta ytterligare en strut. Innan säsongen trodde jag faktiskt att Weinhandl skulle vara en diva som stod på offensiva blå och väntade på mackor medan laget krigade framför egen målvakt, men ack så fel jag hade. Weinhandl åker mest skridskor av alla när han är på isen, krigar till sig pucken över hela plan, bjuder publiken på finurliga dragningar och geniala genomåkningar och är dessutom härligt tjurig på isen. Resultatet? 35 mäktiga kassar under grundserien!
Två av de nyförvärv som lyckats mindre bra är Ville Vahalahti och Kim Staal. Staal värvades som ett målgörande energiknippe som ska vara en riktig ”pain in the ass” för motståndarna, men än så länge har dansken bara sett trött ut. Vahalahti värvades även han som poängmaskin men succén har än så länge lyst med sin frånvaro. Nog för att Ville sliter sig trött på isen varje byte men målmässigt har det inte lossnat för honom. Kanske var omställningen från finska ligan svårare för honom än någon på förhand kunnat ana? I vilket fall som helst har båda dessa herrar klart mycket mer att bevisa i det slutspel som komma skall.
Viktor: Säsongens bästa nyförvärv är självklart Mattias Weinhandl. Gör man 35 mål och vinner skytteligan överlägset är det svårt att klaga på hans insats och betydelse för laget. Sämsta nyförvärv är också ganska givet, Ville Vahalahti värvades som en målgörare men har inte bidragit med mycket alls framåt. Han har haft svårt att acklimatisera sig till Elitserien.
Förutom då spelare och ledare. Är det något som vi bör vara besvikna på?
Amel: LHC:s klack, den klack som en gång i mina ögon var Sveriges bästa är
nu inte mer än ett minne. Klacken överröstas ofta utav bortaklacken och det är ledsamt att se. Tycker att de riktiga klackgrabbarna ska få billigare inträde så det blir lite tryck! Dock är detta omöjligt men ändå.
Christoffer: Nej, jag tycker allt har varit bra - inte besviken på något.
Christian: Att man fortfarande inte gjort något åt anfallsriktningen är riktigt dåligt! Att man inte grejat en ersättare för Mange Johansson tycker jag också är svagt. Man hade lång tid på sig. Mera allmänt så är domarna en stor besvikelse. Lika ojämna och inkonsekventa som vanligt.
Lucas: Publiken i Cloetta Center har likt LHC sovit långa stunder av grundserien. Enstaka matcher har det varit ett härligt tryck i hallen men i det stora hela är stämningen inte i närheten av det kokande inferno som gång på gång upplevdes under Stångebrotiden. Nu i det kommande slutspelet är det dock vinna eller försvinna som gäller, och jag tror att den extra spänningen kommer att göra publiken i CC gott. Motståndarlagen ska få ett riktigt helvete när de tvingas spela mot våra blåklädda hjältar i vår hemmaarena. Vi kan sjunga utan trumma!
Viktor: Jag är fortfarande mycket överraskad och lite besviken på Linköpings klubbledning som inte värvade någon offensivt skicklig back vid tillfälle. Det är trots allt där det ser en aning tunt ut inför slutspelet. Vi har egentligen inte en enda back som skjuter riktigt bra från blålinjen i exempelvis powerplay vilket är en aning oroväckande.
Ett hett diskuterat ämne är alla dessa 'blåbärsturneringar'. LHC har släppt iväg tolv spelare denna säsong. Vad tycker du om det?
Amel: Det är både bra och dåligt, de kan inte träna som ett lag och skaderisk finns. Men kolla på Daniel Fernholm som var i en svacka, spelade med Tre Kronor och kom tillbaka som en storback. Nytändning kanske finns att hämta i landslaget, så jag är positiv till det.
Christoffer: Jag tycker det är bra. Man kommer in i ett snabbare tempo och när man senare kommer hem till sin klubb så har men ett högt tempo i kroppen, som man sprider till sina lagkamrater.
Christian: Vansinne! Klubbarna ska inte behöva släppa iväg spelare med allt vad det innebär till plojturneringar under säsongen.
Lucas: Att LHC skickat iväg 12 spelare på landslagsuppdrag under säsongen visar bara vilken klass truppen håller. Mig veterligen har alla de uttagna spelarna varit sugna på att få representera sina respektive länder och det har åtminstone inte gjort dem sämre i klubblaget. Se bara på Jonas Junland som efter sin landslagsdebut växte från att i bästa fall varit högst medioker till att bli en av lagets absolut bästa backar. Så länge spelarna inte skadar sig under ”blåbärsturneringarna” har inte jag några problem med att de deltar. Med extra ansvar och förtroende växer man som människa.
Viktor: Jag tycker att landslaget är viktigt, inget snack om den saken. Men samtidigt är det viktigt att spelarna känner att de orkar en hel säsong. Då får inte landslaget vara något som påverkar detta. Men så länge man går runt på mycket folk och man inte blir alltför sliten efter en landslagsturnering är det okej för mig. För många tror jag att det kan vara en bra omväxling att få spela i landslaget. Det kan till och med vara motivationshöjande.
Dags att gå över till slutspelet. Det blev Djurgården för Linköpings del, vad tycker du om det valet?
Amel: Varför LHC valde att möta Djurgården vet jag ej men om Cluben tror sig klara av DIF så litar jag på deras val. Djurgården har, tyvärr, varit det bättre laget under säsongens gång (om man ser på möten mellan de båda lagen) men i slutspelet väntar ett hungrigare LHC med vassare spelare än vad DIF har. Laget kan inte byggas på Hörnqvist, Bremberg och Larsson, som förövrigt gjorde säsongens snyggaste mål, på sig själv.
Christoffer: Jag tycker att valet av Djurgården var bra, då det kommer att bli en bra värdemätare. Djurgårdens huvudspelare är Väänänen och får man han ur balans så är semifinalplatsen säkrad.
Christian: Trodde nog att Cluben skulle välja Frölunda, med tanke på att vi haft svårt för Djurgården. Men Frölunda har troligen större slutspelsrutin, då det var kanske rätt val. Det får tiden utvisa. Vinst är det enda som räknas, särskilt med tanke på att LHC nu själva valt motståndet. Det kommer att bli tufft, och jag förväntar mig att ingen viker ner sig.
Lucas: Till skillnad från HV71:s Kenta Johansson hycklade inte Janne Karlsson om någon påhittad lottdragning när det var hans tur att välja kvartsfinalmotståndare, och valet föll på Elitseriens enda 08-gäng. Djurgården har varit extremt besvärliga för LHC under säsongen, främst i Cloetta Center där man fått se sig besegrade två gånger om med 4-1 och 4-0. I Globen har man med undantag från 6-0-förnedringen spelat bra och betvingat stockholmarna med 1-3 och 3-4. LHC är i vanliga fall ett mycket starkt hemmalag och när man samtidigt vunnit 67% av bortamatcherna mot DIF tycker jag att man valde helt rätt motståndare.
Viktor: Det blir en stenhård matchserie som mycket väl kan gå till sju matcher. Djurgården är ett lag som jag dessvärre inte tror passar LHC för fem öre. De har en mycket stark defensiv och ett lag som alltid strävar efter att jobba disciplinerat. Linköping spelar alltid bättre mot spelande lag. Därför tycker jag personligen att man borde ha valt Frölunda stället. Jag tror dock inte att Djurgården är så pass bra att man har en chans att rubba ett topplag som Linköping i en sjumatchersserie.
Ifjol var det Patric Blomdahl som, lite oväntat, klev fram i slutspelet. Vem blir årets slutspelsjoker?
Amel: Patric Blomdahl givetvis, även den andra Mr. P kommer att presentera sig,
nämligen Patrik Zackrisson.
Christoffer: Patrik Zackrisson är nog den, som jag tror, kommer att kliva fram i slutspelet. Han är en bra spelare och kommer att utvecklas enormt de kommande åren. En sådan spelare med den talangen får vi inte tappa.
Christian: Jag tror på Johan Fransson. Han går från klarhet till klarhet den här säsongen, och kan förhoppningsvis ta ett steg till nu när det riktiga allvaret börjar. Men jag garderar med Patrik Zachrisson, ung och hungrig.
Lucas: Patric Blomdahl trivs i slutspelet. För två säsonger sedan slog han själv sönder Luleå och förra säsongens slutspel sänkte han dem med fem mål. LHC:s tuffing kommer bli extremt obekväm även för Djurgården, det är jag helt övertygad om. Jag passar även på att höja ett varningens finger för Tomas Surovy som mer och mer börjat komma in i laget. I sina bästa stunder är Surovy en av seriens absolut bästa spelare och han kan avgöra täta matcher helt på egen hand.
Viktor: Jag tror att Linköpings slutspelsjoker den här säsongen blir Kim Staal. Han är en spelare som alltid ger järnet vilket är otroligt viktigt i ett slutspel. Viljan är det absolut viktigaste – något som Kim Staal besitter till 100 %.
Avslutningsvis, hur går det i slutspelet?
Amel: LHC kan när det gäller, se på föregående säsong. De gick från botten till toppen bara för att de hade en stark vilja. LHC kommer att gnugga på och ta sig till final där förhoppningsvis HV71 kommer att vänta, 4-2 i Matcher till Cluben och så kan vi fira som aldrig förr!
Christoffer: Vad tror ni? Guld såklart, då vi har spelare som Weinhandl och Mårtensson, men även Andreas Pihl och Stana. Spelar de på topp så är guldet nära.
Christian: Om Stana lyfter sitt spel till samma nivå som förra årets slutspel så kan det här bli riktigt kul. Kan det bära hela vägen? Kanske, men då krävs att flera spelare än förstakedjan producerar. HV har varit min guldkandidat hela säsongen, men det vore ju kul att kunna utmana dom i finalen...
Lucas: Att sia om hur slutspelet slutar är hur svårt som helst och nästintill omöjligt, men en sak kan jag dock lugna alla hockeyintresserade i landet med; HV71 tar INTE guldet, så det så! Nog slår de ut SAIK i kvarten alltid men i semifinalen tar det stopp mot Frölunda som jag tror skickar ut FBK med dunder och brak. Om jag får gissa vilt vinner LHC sin kvartsfinalserie mot DIF med 4-2 och får sedan ta sig an TIK, som tar förra årets SM-guldmedaljörer Modo i kvarten, i den kommande semifinalen. Om jag får drömma vidare besegrar LHC även Timrå och får därmed möta sillstryparna från Götet i en rafflande SM-final. Väl där kan allt hända. Förra säsongen räckte det inte hela vägen, kanske går det bättre i år?
Viktor: Jag tror att det blir jämna matchserier i samtliga matcher. Linköping vinner SM-Guld efter 4-3 (i matcher) mot Djurgården, 4-3 mot Modo och 4-3 mot HV71.
