Daniel Fernholm i stor intervju
Efter en bestämd träff på en restaurang i Linköpingskärna går jag ner för att möta Linköpings Hockey Clubs Daniel Fernholm för ett reportage. Jag möter en ödmjuk Daniel som är trött efter dagens isträning med lagkompisarna Hlinka och Hlavac. Han föreslår att vi går in och sätter oss för att börja intervjun i lugn och ro.
Efter en fjärdedels spelad Elitserie, vad tycker du om inledningen?
- Jag tycker att lagets insats är helt klart godkänd. Vi ligger på en delad första plats vilket är bra. Dessutom har vi gjort många bra matcher och klarat av att slå de bättre lagen.
Och din egen insats?
- Godkänd. Dock belastar jag mest den hela handen.
Daniel som skadade handen tidigt i säsongen start och varit borta från spel en och en halv månad. Dessutom spelar han med ett specialskydd som ska stärka handen under matcher.
Han berättar också att det blir operation som gäller efter säsongen och att han blir borta från spel i tre månader dock bör han vara 100 % återställd till säsong 09/10.
Hur är stämningen i laget?
- Det är en riktigt bra laganda. Vi har tjeckerna som har gjort en stormängd matcher i NHL, dessa två har mycket erfarenhet och kan bidra till större gemenskap. När man går ner i omklädningsrummet, reser eller innan match känner man stor sammanhållning med lagkompisarna.
Året då du fyllde 16 år tog du beslutet att flytta hemifrån för att spela ishockey uppe i Mora, berätta.
- Det stämmer. Nere i Huddinge sågs jag som en potential och jag vara nere i hallen och tränade så fort det fanns ledig tid. För att utvecklas kände jag att jag var tvungen att flytta till stad med ett bra hockeygymnsium, och det var även i Mora som jag hade min bästa tid i hockeyn.
Hur kändes det att vara ifrån kompisar och familj?
- Självklart var det jobbigt att lämna dem där hemma men samtidigt kände jag några grabbar i Mora och så fort man kommer till ett nytt lag får du 29 nya kompisar. Jag åkte hem till Stockholm under jul och sommar samtidigt som mamma och pappa kom och hälsade på emellanåt.
Gick det verkligen att kombinera skolgång och ishockey samtidigt?
- Jag struntade i skolgången totalt och koncentrerade mig på hockeyn. Jag stod vid ett vägval där jag fick välja mellan att gå kvar i skolan och läsa eller att åka på en landslagsturnering med U-17laget och jag valde att spela ishockey. Ett beslut som jag fortfarande idag är nöjd med.
Daniel Fernholm gjorde redan vid sjuttonårsåldern debut i Moras A-lag, och det med succé. Redan i första bytet kom första poängen, en assist. Dock blev "Ferna" allvarligt skadad efter tre veckors spel och spelade inte hockey i ett och ett halvt år.
– Jag gjorde faktiskt assist första bytet första matchen och efter matchen mot Vallentuna blev jag en ordinariespelare i högsta laget. Efter tre veckors spel skadade jag mitt knä och blev borta från spela i ett och ett halvt år, året efter skadan fick jag kontrakt med Djurgården. Ifall jag inte fått kontrakt med DIF skulle jag förmodligen spelat kvar i Mora en tid.
Hur var du som spelare när du var yngre?
- Jag har alltid levt på mitt spelsinne och min största svaghet var framför allt skridskåkningen. Är man inte allt för snabb får man se till att stå rätt och trycka ut motståndarna i sarghörnen. Jag hade ett otroligt tufft träningsschema och tog ut mig för att få en maximal effekt.
Efter att ha jagat sin dröm i USA och NHL beslutade han sig att åka hem till Sverige igen. Han berättar att han fick spela matcher i Pittsburgh med spelare som Sidney Crosby, Sergei Gonchar och Mario Lemieux. Daniel talar om att han spelade bra men att han inte överglänste någon annan.
– När det var dags att återvända hem kändes det som om det inte fanns något annat val än Stockholm och Djurgården.
Du kom senare till LHC och vad var det som fick dig att byta klubb?
- Den största anledningen till att jag valde Linköping var att Janne Karlsson var tränare och jag hade haft honom tidigare under min karriär, så det vägde mycket. Dessutom ville jag få ett miljöombyte och chansen att vinna SM-guld i ett topplag.
Vad tycker du om Linköping? Trivs du här?
- Staden är fin och jag trivs jätte bra. Den är lagom stor och man får mer personliga kontakter samt att man hittar sina favorithak snabbare till skillnad från i Stockholm.
Saknar du Stockholm?
- Det är klart att jag saknar min familj och mina kompisar där hemma. Nu är man nära dem men fortfarande borta. Jag hinner till exempel inte träffa mina bröder Dennis och Simon.
Hur tror du att din framtid ser ut?
- Det finns alltid en NHL dröm kvar men jag har ett år kvar på kontraktet med Linköping. Jag brukar inte kolla framåt eftersom jag ändå inte kan göra något just nu, det känns bättre att koncentrera sig på nuet. Min framtid får tiden utvisa. Jag skulle helst vilja avsluta min karriär i Stockholm och Djurgården.
Är KHL någonting som skulle locka?
- Ja, det är klart det lockar. Det är bra med pengar och det är den bästa ligan efter NHL. Kommer man till en stad som Moskva eller St. Petersburg har man allting och nära hem. Jag har själv varit där med Tre Kronor och jag älskade det. Det är viktigt att man kommer till Ryssland och trivs, jag vet att Tony har det bra omkring sig.
Skulle en europeisk liga, likt KHL vara en utveckling för ishockeyn i Sverige?
- En europeiskliga skulle vara riktigt roligt, vi spelare vill möta de bästa lagen och att resa är alltid kul. Jag tror att underhållningen skulle bli bättre dock så skulle det bli komplikationer för publik. Publiken vill ha derbyn.
Vad tycker du om Hlavac och Hlinkas prestationer? Har de varit godkända ersättare till Weinhandl och Mårtensson.
- Hlinka har varit riktigt bra inledningsvis. Förväntningarna på Hlavac har varit skyhöga och jag tycker att han tar smällar för laget, han täcker skott och han kör på bra. Han har gjort bra ifrån sig. De är klart godkända ersättare och jag tycker även att produktionen av mål har fått större spridning än förra året. Jag tror att dessa två tjecker kommer att explodera i slutspelet, hela laget likaså.
Vilken är den största skillnaden mellan Hlavac och Weinhandl?
- Hlavac är en tungforward som kör samtidigt som Weinhandl mer är en prickskytt.
När vi väl nämner tjecker, vad tycker du om Lener?
-Jag gillar Lener för han påminner om Janne Karlsson, LHCs tidigare tränare. Jag hade Janne redan i junior åren. Spelar man bra så får man spela mycket, de båda är mycket rättvisa.
Hur laddar du inför match?
Dagen förematch
• Äter middag
• Hemgång och lägger mig i badkaret en timme
• Läser en bok
• Sömn
Matchdag
• Frukost vilket består av gröt
• Träning
• Lunch
• Sover till halv fyra
• Tar en fika med Zackrisson
• Går ner till arenan vid fyra
Finns det någonting som du absolut måste göra innan match?
- Jag sätter alltid på mig utrustningen på samma sätt och hoppar alltid hopprep innan ingång på is. Man ska inte bryta en vinnande trend! Går ett skridskosnöre går allting åt skogen därför försöker jag byta snören så ofta som möjligt.
Vad tycker du om Linköpings supportrar?
- Det finns alltid en skara som alltid är på plats vilket är bra och det var fantastiskt i finalen då vi fick ett otroligt stöd. Det ger ännu tändning att kliva på is och känna att ha publiken i ryggen.
Vad är det bästa med att spela hockey även de dagar det känns som tyngst?
- Kärleken till sporten, frihetskänslan att bara komma ut på isen och känna hur allting släpper och att bara vara koncentrerad på pucken.
Så som lagen spelar i dagsläget, vad tror du att Linköping klarar av att åstadkomma?
- Jag tror att vi har stora chanser till att sluta etta i grundserie, i slutspelet är många tillfälligheter som kan styra en match. Förra året spelade vi inte världsklass i grundserien men i slutspelet håll vi godklass vilket gav oss en andra plats. Nu får det ta och vara tredjegången gillt, jag hoppas att ta guld i år!
