Krönika: Andreas Jämtin
Fredagen bjöd på den största bomben i Linköpings värvningshistoria. Andreas jämtin är klar för Linköping och chocken har så här, ett drygt dygn efter faktumet, ännu inte lagt sig. Den sargklättrande grisen ska bära den blå lejondressen och reaktionerna från fans har varit kraftiga. Vad är det egentligen som händer?
Hade man för en vecka sen, när ryktet om Jämtin till LHC inte ens existerade, gått runt i Cloetta Center och frågat folk vilken spelare i världen man aldrig skulle vilja se i klubben hade med all säkerhet majoriteten röster landat på Andreas Jämtin. Spelaren som retat gallfeber både på motståndare och fans genom åren i HV med sin provokativa stil. Helt enkelt en spelare som alla älskar att hata.
Den spontana reaktionen var en ren besvikelse på Hemlin och Co som spottar sina fans i ansiktet genom att värva en spelare som man i ledningen förmodligen vet att alla fans avskyr. Vid närmare anblick börjar de positiva bitarna falla på plats. Det visade sig ju att Jämtin själv tagit kontakt med LHC och deklarerat att han ville spela för Cluben, ihop med ett löfte om att ”ge allt för LHC”. Att gå till sin tidigare klubbs största rivaler där han sedan tidigare gjort sig oerhört impopulär tyder på mod och på att han menar allvar. För slita hjärtat ur sig är precis vad han kommer behöva göra för att över huvud taget ha chansen att vinna över fansens sympatier och respekt.
Varför han valde LHC tyder också på att han menar allvar. Tidiga uppgifter pekade på att han, efter misslyckandet i nordamerika, var på väg hem till Jönköping. HV saknar spelartypen lika mycket som Cluben och med tanke på hur forwardsbesättningen och tabelläget såg ut i Cluben innan tror jag inte att det handlar om något guldkantat kontrakt eller om något löfte om en större roll i LHC än i HV. Enligt Jämtin själv handlar det om helhetsintrycket av Cluben och om större chanser att återigen kamma hem Le Mat-bucklan, vilket jag tycker verkar lovande.
Spelartypen är något Cluben saknar då man inte längre har spelare som Blomdahl och Torkki som får motståndarna ur balans och som växer under slutspelstider. Dessutom har Jämtin inte skämt ut sig vad gäller den produktiva biten de senaste säsongerna. Ifjol svarade han tex för 36 poäng, varav 17 mål, på 68 matcher. Det skulle inte förvåna mig det minsta om man, ganska direkt, ger honom chansen bredvid Hlinka och Hlavac för att få igång dessa herrar.
Det ska bli oerhört spännande att följa Jämtins inledning i Cluben. Det kommer säkerligen höras en del burop när nr 50 kliver in på isen i Cloetta Center mot Rögle på måndag, men jag väljer att sälla mig till skaran som tänker ge killen en ärlig chans. Att han är hatad sedan tidigare tyder ju trots allt bara på att han lyckats uppfylla sin roll i sina respektive tidigare lag. Nu kommer han spela den rollen i vårt kära LHC och jag är övertygad om att Cluben i och med detta värvat sig ett steg närmre SM-guld.
Välkommen till Linköping, Andreas!
____________________________________________________
En annan grej som är kul med denna värvning är att läsa runt på olika HV-forum där det råder kalabalik och stormar av missnöje som riktas bl a mot Hvs sportchef Fredrik Stillman och varför han inte lyckats värva Jämtin, och varför han inte förklarat sig tydligt nog. Skadeglädjen är den sanna glädjen..
____________________________________________________
För övrigt blev det klart i dagarna att Clubens gamla lagkapten Thomas Johansson kommer att spela minst sju matcher för Daniel Rydmarks och Uffe Söderströms Mjölby HC ute på östgötaslätten. Oerhört kul och jag hoppas Thomas får mersmak och blir kvar nåt år till. En ledare och lagkapten värd namnet som alltid kommer ha en värdefull plats i LHC-historien. Lycka till Thomas!
