LHC-bloggen: Nolla!
LHCFans.se egna bloggare - Erik Brännström, skriver om det som händer och sker i hockeyvärlden i allmänhet, och Linköpings Hockey Club i synnerhet.
Linköping fortsätter att vinna på hemmaplan, nu för fjärde gången i rad. Dessutom så fick Fredrik Norrena hålla nollan för första gången den här säsongen. I övrigt? Det är inte så att man känner sig överväldigad av ett bländande anfallsspel direkt, men i dag fungerade åtminstone defensiven.
Plus till hela fjärde kedjan som fortsätter att ge allt i varje byte de får, och det gick inte att ta miste på glädjen när kedjan fick göra första målet för säsongen. Fredrik Emvall och, som jag ska återkomma till, Andreas Jämtin gjorde också fina insatser. Andreas Pihl gjorde en helt klart godkänd match under sina knappa elva minuter av spel. Minus för power play och allmänt slarv i passningsspelet.
***
Det finns tydligen en namninsamling för att sparka Lener. Just nu är det 13 stycken underskrifter. Jag tror inte ledningen känner pressen från just det hållet än så länge.
***
Jag har funderat på spelare som kommer till Elitserien efter ett antal säsonger i NHL, t.ex. Niclas Hävelid eller Pebben Axelsson. Är det en överskattning av sina egna kvalitéer som gör att de förväntade prestationerna uteblir eller underskattar man bara ligan? Eller är det rent av vi som överskattar kvalitén på NHL-spelare? I vilket fall, jag tror det var någon av kvällstidningarnas krönikörer som skrev att de borde fundera på vad det var som tog dem till världens bästa liga från början, och spela precis så.
***
Som sagt, Norrena höll nollan i dag. Inga idioträddningar kanske, men en säker insats i målet tillsammans med ett stabilt försvar samt lite tur gjorde att han fick hålla tätt. Jag tycker det är ett bra läge att sätta in Christian Engstrand borta mot MODO på lördag. Norrena får vila med gott självförtroende och Engstrand får känna på skarpt läge mot formsvaga MODO. Dessutom så är det väl knappt nån som förväntar sig att vi ska lyckas vinna på bortaplan ändå?
***
Jag kan inte sluta fascineras av det. För två år sedan, om någon skulle påstå att Andreas Jämtin i dag skulle vara en av de LHC-spelare som visar mest hjärta för klubben, så skulle jag nog gapskratta. Men så är det. Och hans mål mot Brynäs är ett sånt mål som bara de egna supportrarna kan tycka är vackert, men det är få mål man blir gladare för än sådana som görs på ren vilja.
