LHC slog Brynäs i toppmötet
Linköping tog tre mycket viktiga poäng i toppmötet hemma mot dittills obesegrade Brynäs. Segerskytt blev Henrik Andersson med blott 9 sekunder kvar av andra perioden.
I en ganska välfylld Stångebro ishall hade publiken samlats och såg fram emot en trevlig tillställning. Med LHC-ögon sett blev det också en sådan, till slut. Starten blev fördröjd flera minuter pga att TV4+ inte hade ordning på sina sändningar, eller så var det reklam... "Skit i tv - börja matchen" skanderade hemmaklacken och när hela hallen hakade på i klappandet så startade faktiskt domare Danielsson matchen, jag tror nästan han gjorde det i "förtid".
LHC spelade ut Brynäs i första perioden
Det var ett stundtals lojt Brynäs som ställde ut skridskorna på isen i den första perioden. LHC-spelarna snurrade stundtals som bålgetingar kring den duktige Jamie Ram i brynäskassen. Han fick verkligen göra skäl för lönen denna afton. Det fick även unge Daniel Sperrle i hemmamålet, han räddade 29 skott.
Tempot i spelet var relativt högt för att vara Kvalserien. Efter fem minuters spel fick LHC chansen i fyra mot tre och hade ett par riktigt ruskiga chanser. En diagonalpassning från Andersson till Pettersson gav den senare öppet mål för en stund, men han tvekade innan han fick iväg pucken mot mål. Under denna stunds tvekan hann Ram (inte andremålvakten Lundström, vilket skulle ha passat in på ni-vet-vilken sång) göra en räddning á la Isaksson i fotboll, raklång i luften med armarna utsträckta.
Pettersson hade tre riktigt farliga chanser i första perioden, förutom ovan nämnda chans ett farligt skott och ett friläge där han lyfte pucken över kassen. Tim Eriksson snurrade friskt med motståndarna och Woodcroft var en jätte i sargduellerna. Precis efter nämnda powerplay kom första målet. Musse Håkanson jobbade fram både puck och yta till Bülow, som nästan ostört fick åka in framför Ram och trycka in pucken till vänster om densamme.
Brynäs jobbade gradvis in sig i matchen och en rejäl snurr i anfallszonen resulterade i en slashingutvisning på Eriksson. Brynäs fick således powerplay, och i slutet av detta, i röran framför målet, åkte Sperrle på en utvisning för slashing. Det var antagligen rätt, men det gäller samtidigt att se hela situationen, han ska inte ha motståndare i sitt målområde... Brynäs var givetvis inte sena att utnyttja läget. Precis i samma sekund som LHC fick in sin fjärde utespelare dundrade Miettinen in 1-1 bakom en skymd och uppgiven Sperrle. Inte rättvist, men effektivt!
Ett resultatlöst powerplay för hemmalaget fick avsluta första perioden, som logiskt sett borde ha slutat 2-0 eller 3-0 till Linköping, men det gäller att sätta puckarna också.
Brynäs bäst i början på andra
Det var ett annorlunda Brynäs på isen i andra perioden, man skapade ordentlig press mot Sperrle i hemmakassen. LHC:s backgigant Andreas Pihl var tillbaka efter skada och gjorde en stormatch, men åkte på en utvisning efter tre minuter och powerplayspelet för Brynäs blev ganska uddlöst denna gång.
Ett misstag av en brynäsförsvarare vid egen blålinje resulterade i att Stefan Petterson fick tag på pucken på högerkanten i offensiv zon. Han fick in pucken i mitten till Tim Eriksson, som upphakad av två brynäsare åkte in mot mål och fick pucken diagonalt framför Ram till en fristående Woodcroft som kunde sätta sitt sjätte mål i Kvalserien, i tom bur. Rättvist, men ett slumpmål.
Efter målet följde en stunds underhållande hockey, där båda lagen fick chanser att göra mål. Sperrle i hemmakassen var som sagt duktig, liksom kollegan Ram. Snöpligt nog kom kvitteringen till 2-2 genom ett klassiskt skitmål. Nylander lyfte in pucken mot mål från långt håll och pucken smet in till vänster om en totalt skymd Sperrle.
Brynäs hade några halvchanser att ta ledningen, men perioden såg ut att sluta oavgjort. Det gjorde den dock inte. Ännu ett slumpmål för LHC gav ledningen med 3-2. Woody och Emvall jobbade och slet, fick iväg ett skott mot Ram som släppte retur. Påpassligt fanns Henrik Andersson på plats och lyckades på något underligt sätt få in pucken under Ram, psykologiskt lägligt inför pausvilan.
Sperrle spikade igen i sista
Brynäs hade på intet sätt gett upp matchen inför sista tredjedelen, tvärtom. Friskt och frejdigt anfallsspel med Molin och Anger som främsta härförare gav flera bra chanser. Chanserna var dock inte bättre än att Sperrle stundtals fick briljera med plockningar och andra manövrar för att avvärja lägena.
LHC spelade taktiskt och högg på Brynäs misstag och skapade på så sätt några lägen, men Ram spikade även han igen sin kasse. Perioden blev ganska avvaktande, LHC var bra på att avväpna Brynäs i mittzon många gånger och när man inte lyckades med detta möttes gästerna av en tät defensiv, som faktiskt fungerade i stort. Med två och en halv minut kvar fick så Brynäs det gyllene kvitteringsläget, ett powerplay. Tekningsvinst back till backplats, följt av ett rungande stolpskott... det var det närmsta Brynäs kom en kvittering. Ram lämnade kassen, men spelet sex mot fyra blev resultatlöst efter ett par räddningar av Sperrle.
En oerhört viktig seger, jublet i Stångebro vid slutsignalen var mäktigt.
Ris och ros
Det blir mest ros till båda lagen i dag. Jämfört med SM-finalen var det inte mycket att hänga i julgranen, men för att vara Kvalserien var det klart underhållande spel, enligt mig. Linköping tog en, sett till hela matchen, rättvis seger, om än en knapp sådan. Brynäs verkade lite tyngda av stundens allvar, men var på intet sätt borträknade.
Jag står fast vid mitt tips att dessa två lag kniper de två första platserna i Kvalserien anno 2003. Jag hoppas verkligen att tipset slår in...
På fredag bär det av till Hovet, där Hammarby väntar. Publikfest väntar förhoppningsvis, var där du också!
