Den löjliga säsongen
När sommarvädret drar in i små korta perioder över landet och man äntligen kan gå ut och njuta av värmen är det nog inte många som tänker på ishockeyn.
Trots att de pågår en annan typ av säsong inom hockeyn som nästan alla fans är insatta i för tillfället är hockeyintresset svalt och fotbollen har mer eller mindre tagit över helt. Denna fotboll som idag handlar mer om vilka spelare som hinner bli proffs innan serien är slut än vem som tar hem guldet. Just vid denna tidpunkt så lägger man det evenemang som hockeyförbunden i Europa värderar mest: hockey-VM!
Jag var inte med under Sveriges glansdagar och inte heller under Sovjets storhetstid, så jag har svårt att jämföra VM:s status från den tiden med dagens. Men en sak som är väldigt säker är att årets turnering inte kommer att rosa hockeymarknaden på något sätt alls. Detta VM som ska vara ett "hockeyns skyltfönster mot världen" är istället en liten UFF-container där man visar upp rester och överskott från olika Europa-länder. Istället för ett brett sortiment finns här några få utvalda som ska respresentera varje lands stolthet. "Man tager vad man haver" passar tyvärr in allt för väl i detta VM.
Att utslagna NHL-spelare tackar nej till VM-spel på löpande band skapar ofta stort mediaintresse. Frågan är om inte massmediabevakningen innan VM är större än under själva finalspelet? Det är till exempel mer intressant för Aftonbladet att berätta att Mattias Öhlund inte åker med till VM än att de resterande 20 spelarna gör det. Att Salo kommer att slås ut ur NHL-slutspelet om några dagar är mer intressant än att Sverige inlett turneringen med två raka segrar. När man väl fått dit denna viktiga Salo, ja då är den största nyheten att man nog kan få dit Mats Sundin lagom till finalen - som man inte ens har tagit sig till.
Optimismen är alltid så stor i Tre Kronor inför ett VM. Det ska bli guld varje gång, men hela teorin bygger alltid på att vi ska få loss Sundin, "Foppa" och Salo till finalen. Hur fungerar en landslagsledning om man varje år sätter sitt hopp till tre spelare för att vinna ett mästerskap? Hur känner sig de andra 20 spelarna när man får det inbakat i huvudet att "vi kan bara vinna med "Foppa" och Salo". Det måste finnas alternativ till dessa tre vise män. Om man vill komma långt i VM-spelet är ett bra första steg att inte sätta sin tro till spelare som inte ens är närvarande, utan att lita på de spelare man faktiskt har till sitt förfogande. Många har säkert börjat fundera vad landslagsledningen menar med att spela ihop laget under alla dessa PostoBanka-Karjala cup, när det i slutändan är ett gäng utslitna NHL-spelare som står anmälda till VM-spel.
Att VM inte har någon status beror mycket på vilka spelare och lag som ställer upp. Men frågan är om inte man placerat själva arrangemanget lite väl långt bort från hockeyns hjärta. Med detta menar jag inte att Sverige och Finland ska dela på VM, men ibland känns hockey-VM i Norge lika avlägset som Sumobrottnings-mästerskapen i Sundsvall.
Vi som gillar hockey får avundsjukt snegla vidare på fotbollens massiva VM-fester men även längta tills nästa OS, då vi svenskar kanske kan få åka ut mot något bra lag för omväxlingens skull.
Viste ni förresten att vår landslagschef heter Claes-Göran Wallin? Nej, jag tänkte väl det.
