Oturen grinade LHC i ansiktet

Att påstå att LHC inte hade marginalerna på sin sida i kvällens möte med HV 71 är inte att överdriva. Gästerna vann dock inte helt oförtjänt med 3-2 efter en hel del spänning i slutminuterna.

En stundtals dålig och konstig match fick vi besökare se denna måndagkväll i Cloetta Center. Inte blev matchen bättre av att kvällens fåntratt skämde ut både LHC och den sponsor personen skulle representera när denne skulle imitera Peter Harrysson, Per Gessle och Mr Bean före match och under pauserna. Pinsamt, för att inte säga katastrofalt. Skulle personen vara rolig? Det slutade med att denne blev utbuad när denne visade sig. En dålig sångare med falsk, brölig Harrysson-röst som sjunger nationalsången? Jag skämdes ögonen ur mig, och jag vet att många andra gjorde likadant. Låt oss slippa idiotin framöver, tack! Var var Louise?!


0-1, signerat Cheechoo.

Nåväl, själva matchen inleddes dåligt från LHC:s sida. Tafatt, fumligt och utan självförtroende. Morrison saknades i förstaformationen, där Söderström inte alls kunde axla manteln. Redan efter en och en halv minut fick vi se Peter Casparsson agera rundningskon när Cheechoo vackert åkte slalom mellan honom och Sperrle varefter 0-1 satt i halvöppen kasse.


Knubles skott gick i burens utsida och upp i luften.

Linköpings spel blev inte mycket bättre under den första perioden, men ett par individuella framgångar ledde till ett par målchanser. Knuble och Franzén kunde med lite flyt fått in åtminstone en kvittering, men å andra sidan hade även HV ett par farliga chanser ytterligare. 0-1 efter första perioden kändes i underkant för gästerna.


Backhand från Tjärnqvist som sånär ger 0-2.

Bättre LHC-takter i andra


Tarvainen är på väg att sätta 1-1 bakom(!) Liv.

Mittperioden inleddes med att hemmalaget vaknade till liv och bosatte sig i anfallszonen. Till slut fick en storspelande Liv som bland annat räddat Mårtenssons öppna läge kapitulera. Efter bra tryck fick Thomas Johansson bra läge och sköt på Liv, varefter pucken studsade fram bakom HV-målvakten till Tarvainen som i öppen bur stötte in 1-1. Rättvist i det läget.

Efter hand tog dock HV över initiativet i matchen igen. Efter ett briljant powerplay med Davidsson och Määttänen i spetsen och ett missat jätteläge av "Loppan" Hellkvist kunde Ola Svanberg göra sitt livs första elitseriemål genom en lyftning från blå. Sperrle, för tillfället utan klubba, var helt skymd på grund av trafiken framför kassen och kan inte lastas för målet. Ett vackert powerplaymål, helt enkelt.

Franzén skadad - spänning mot slutet


Johan Franzén skadades i en närkamp och fick utgå.

I mitten av tredje perioden, mitt i LHC:s kvitteringsjakt, tvingades Johan Franzén avbryta matchen på grund av skada. Han åkte vidare till sjukhus för undersökning, SVT talade om en nyckelbensskada. Olyckligt, inte minst med tanke på att Franzén varit riktigt bra på sistone.


Tjärnqvist åter igen farligt framme, men Sperrle räddar.

LHC jagade vidare mot kvittering och var inte alls långt ifrån att lyckas, flera gånger om. Puckarna ven kring Livs mål, men det gjorde de även stundtals kring Sperrles. Ett LHC-powerplay med tre och en halv minut kvar av perioden gav ett gyllene läge. I slutet av detta läge, sex mot fyra, mäktade Linköping med ett stolpskott, men givetvis studsade pucken ut till Huusko som kunde ge nyligen utvisade Gustafsson ett läge att prickskjuta in 1-3 i tom kasse med 1:12 kvar av matchen. Oflyt.


Tarvainens 2-3-reducering var inte tillräckligt tydlig för domartrion.

LHC gav ändå inte upp. Med 45 sekunder kvar utnyttjade Jussi Tarvainen ett misstag från Cheechoo och satte med ett skott i nättaket sitt andra mål för kvällen. Dock lyckades domartrion med konststycket att missa att pucken var inne i målet. LHC-spelarna jublade, men spelet fortgick i 15 sekunder innan avblåsning kom. Domare Thomas Andersson, som dittills varit snudd på felfri, gjorde helt rätt och konsulterade videodomaren.


Kort och gott: mål.

Videodomaren gjorde sitt jobb, talade om att pucken var inne och Andersson dömde mål. Bravo, jag såg själv från en position längst upp på övre etaget att pucken var inne... Visst kan man missa en sådan sak, men att Linköping i och med detta blev bestulna på 15 dyrbara sekunder i jakten på kvittering är för mig obegripligt.

Mig veteligen skall klockan ställas tillbaka till tidpunkten för målet. Tyvärr hittar jag dock ingenting i SIF:s regelböcker om videogranskning och kan därför inte få det bekräftat. Men det rimliga är väl ändå att ställa tillbaka klockan? Det gjordes hur som helst inte, och matchen fortsattes under visselorkan mot domare Andersson.

LHC jagade med sex man mot fem och med tio sekunder kvar kom en icing från HV. Sista chansen för LHC - tekning, skott, stolpträff. Oflyt, igen.

Förlust - men så nära...
Sett till hela matchen så kan man nog påstå att HV 71 gjort sig förtjänta av segern, men sett till avslutningen så hade det inte varit helt ologiskt med en pinne för hemmalaget. Den tillresta bortaklacken lät mycket matchen igenom, men jag förväntar mig att ett par personer blir permanent avstängda från Cloetta Center sedan dessa brutit mot eldningsförbudet som råder. Likaså syntes åter igen en bannad tröja (som för övrigt luktar mindervärdeskomplex) på bortastå, det slipper vi gärna i fortsättningen.

Två bra 1:or
Stefan Liv i HV-kassen var mycket bra och överglänste sin motståndare Daniel Sperrle, men den senare gjorde inte heller bort sig. Dock bör Daniel inse sina begränsningar i spelet runt kassen och inte försöka leka "Norrena" så mycket som han gör. Men totalt sett klart godkänt för Sperrle.

I LHC saknas Morrison, och om nu Franzén också blir borta ett tag är de två bästa centrarna skadade, vilket inte alls är bra. Tur dock att Johan Andersson har visat sig fungera bra även i Elitserien. Nåväl, nu blickar vi framåt mot ännu en publikfest på torsdag då Frölunda kommer på besök till Linköping. Tredje raka trepoängaren på hemmais mot Frölunda då?

Tobias Josefsson / LHCFans2005-01-24 23:44:08

Fler artiklar om Linköping

Femte raka förlusten för LHC
LHC nollade i sjunde raka hemmaförlusten