Krönika: Ständigt denne Huselius
"Husse" leder poängligan och har övertygat. Men, är hans betydelse för LHC:s förmåga att vinna överskattad?
Linköpings HC har, åtminstone under en del av, denna säsong begåvats med en av de mest sevärda spelarna på marknaden. Den forne poängkungen har återvänt till Elitserien som en ännu bättre spelare, en ännu mer sevärd artist.
Jag talar givetvis om Kristian "Husse" Huselius och ingen annan. Efter tio omgångar, en femtedel, av serien, leder han poängligan med sina 14 poäng, fördelade på åtta mål och sex assist. Givetvis imponerande siffror, med tanke på att han på grund av skada spelat två matcher mindre än tvåan i poängligan.
Just skadan tänker jag fokusera på i denna krönika. Vare sig man tycker att Christian Berglunds ihopåkning med Huselius var en olyckshändelse eller inte så var följden en skada för Husse, en "lindrig ledbandsskada". Vi avvaktar fortfarande närmare besked om hur allvarlig skadan är, men antagligen blir Husse borta i åtminstone några veckor till.
I kölvattnet av denna skada har LHC nu två raka förluster. Media, LHC-supportrar och motståndarlags supportrar fokuserar på, beklagar sig över eller gottar sig åt hur beroende LHC är av Huselius för att vinna. Utan Huselius har LHC två raka förluster, något som verkar uppröra.
Enligt mig är detta ett väldigt trångsynt sätt att se på saken. Visst har NHL-kedjan, med Morrison och Huselius i spetsen, varit enormt sevärd och producerat poäng. Men, ändå finns det ett lag bakom denna kedja, som också är en förutsättning för att vinna matcher. Det krävs både och.
Linköping har förvisso förlorat två raka matcher. So what? Två bortamatcher, mot två mycket svårspelade lag som befinner sig topp-fyra i tabellen. Är det något konstigt, eller något att skämmas för? Knappast. Beror det på att Huselius är borta? Delvis ja, men knappast så mycket som det påstås. Ingen verkar reflektera över att LHC redan tidigare under säsongen haft två raka bortaförluster, närmare bestämt de allra två första bortamatcherna. Båda dessa förluster kom mot Frölunda, också ett topplag.
I båda dessa matcher spelade Huselius. Ringer det en klocka? LHC kan förlora både med och utan Huselius. Någon som är förvånad? Tydligen, eftersom så pass många fokuserar på just Huselius. För min del är det mer naturligt att fokusera på att de andra formationerna har fungerat så pass dåligt. Därför var det glädjande att få rapporter om att LHC trots förlusten mot Luleå spelat bra, och att dessutom Uffe Söderström äntligen fick göra mål! Förstå mig rätt, visst är Huselius en väldigt kompetent spelare och härlig att se på isen, men en enskild spelare gör inte ett lag.
Som avslutning för denna gång kan jag bara konstatera att alltför många är alltför fokuserade på i sammanhanget små förklaringsfaktorer och att alltför många lyssnar alltför mycket på media. Tänk själva!
