Första trepoängaren på hemmaplan
Kvällens match mot Leksand resulterade i att LHC tog sin första trepoängare för säsongen i Stångebro ishall. Segersiffrorna skrevs till 3-2, men det blev onödigt jämnt i en match där LHC var det bättre laget.
Härliga siffror i Stångebro.
OBS! Denna rapport är en kortversion av rapporten på LHCFans.com!
För första gången den här säsongen så var Stångebro ishall helt fullsatt. Det var inte direkt oväntat, med tanke på att Leksand alltid drar mycket folk och att LHC vann sin förra match på ett övertygande vis. Det brukar alltid vara bra drag när leksandssupportrarna är på plats, men denna kväll var det dåligt på den fronten. Lite trumbonkande då och då och någon ramsa när Leksand stundtals spelade bra. Mer var det inte. Har månne "Hela Sveriges lag" många medgångssupportrar? Det brukar vara mycket bättre drag när Leksand är på besök, oavsett resultat, men i kväll var det dåligt.
LHC ägde första
Sin vana trogen startade LHC i ett högt tempo och tryckte på direkt. Man gick, liksom i matchen mot Brynäs, runt på tre femmor redan från start, vilket visade sig värdefullt. Backlund i gästernas kasse fick tidigt känna på pucken, men visade upp viss osäkerhet. Han växte dock ju längre matchen led.
Första leksandschansen kom efter ca tre minuter då Robert Nilsson visade prov på sin teknik och tog sig förbi ett par LHC:are på vänsterkanten, men chansen rann iväg för "Mini-Magic". Strax efteråt snappade Johan Bülow upp pucken vid vänstra sargen i egen zon och skickade iväg matchens passning till Martin Knold som ångade fram fritt på högerkanten. Han närmade sig Johan Backlund och fick på sig en leksandsback. Målkungen(!) Knold passade då i stället iskallt till Tim Eriksson, som hängt med upp och bara hade att styra in pucken i tom kasse. 1-0 efter drygt fyra minuter var rättvist och en bra start på matchen.
Tarvainen sköt i powerplay, men utan resultat.
Matchens första utvisning kom för Leksand efter elva minuter. LHC:s powerplay blir allt bättre, men den här gången var Peltola och Tarvainen lite väl kåta på att passa pucken mellan varandra så att Jussi kunde skjuta. Nästa mål kom i stället i spel fem mot fem, när Leksand slarvat i egen sarghörna så att Peltola kunde snappa åt sig pucken. Mikko agerade Peter Forsberg när han åkte bakom kassen och vid exakt rätt tillfälle (när Backlund vände på huvudet) spelade in pucken framför kassen till Felsner som sprätte upp pucken i nättaket vid första stolpen.
2-0 efter första perioden var klart rättvist, då LHC hade ägt matchen i stort och vunnit skotten med 13-4. Leksands farligaste chans kom med minuten kvar, då Norrena tvingades lämna en retur på ett klurigt skott, men han redde ut situationen.
Dominansen fortsatte
Andra perioden fortsatte i liknande stil som den första, Peltola hade ett avslut från nära håll efter blott tio sekunder av perioden. LHC trampade vidare och matchade efter hand in fjärdefemman med Karlsson, von der Geest och Lindström. De gjorde inte direkt bort sig, men fick ändå inte så mycket speltid.
Andra perioden innehöll många utvisningar. Den i första perioden duktige domare Rönnmark började blåsa mer och mer och matchen blev allt fulare. Leksandskäftarna gick varma, Lodin & Co hade ett antal pratstunder med Rönnmark. Niklas Persson tappade balansen i samband med en tackling och det såg ut att göra ont när han flög in i sargen, men utvisning var det definitivt inte, trots vilda protester från gästerna. Tobias Holm och Henrik Nordfeldt utmärkte sig negativt med sina dåliga humör och sitt fula spel. De fem sista minuterna av perioden var rejäl skithockey, precis vad Leksand ville i det läget, att få en förändring i matchen, som höll på att glida dem ur händerna.
LHC borde ha gjort 3-0 på något av de många lägen som gavs, men Backlund spikade igen. I stället var det Leksand som i fyra mot fyra med en halv minut kvar reducerade till 2-1. Tirkkonen skänkte bort en passning i egen zon i uppbyggnadsfasen, helt oacceptabelt. Jääskeläinen hade dröjt kvar och jagade mot den lösa pucken, samtidigt som Norrena tvekade om han skulle ut och ta den eller stå kvar i kassen. Det blev ett mellanting och Jääskeläinen fintade bort Norrena och satte pucken i nät.
Onödigt spännande i tredje
Första halvan av sista perioden var väldigt avvaktande från båda lagen. Mycket sarg ut-spel och försiktigt agerande av spelarna. Gästerna hade en tendens att vilja mest, men kom ingen vart. På läktaren däremot var det bra drag när hemmaklacken höll låda konstant under hela tredje perioden. Det lär inte ha bidragit negativt till LHC:s spel åtminstone.
Tarvainen borde nog ha skjutit här i powerplay.
Trots vettigt powerplayspel efter nio minuter kom ingen utdelning på chanserna. LHC fick chansen att spela powerplay igen bara minuten efter Nordfeldts utvisning var klar, då Pettersson åkte på en billig, och väldigt klantig, utvisning i anfallszonen. I detta läge av matchen kom årets straffläge. LHC-spelare bröt igenom Leksandsförsvaret och var helt fri från blå, men drogs ner bakifrån av Lars Jonsson. Solklar straff. Solklar. Inget snack. Men vad gör Rönnmark? Visar tecken för hakning, vidare kommentarer överflödiga.
Fem mot tre en liten stund, med ett par farliga lägen. I fem mot fyra (efter att Pettersson kommit in igen) kontrade(!) LHC när Tirkkonen slog en lång passning från egen zon till offensiva blå, där Pelle Eklund stormade fram på högerkanten. Läget var ganska likt Erikssons 1-0, och mycket riktigt fanns även nu en spelare framför mål. Emvall fick pucken av Eklund och stötte till direkt, pucken gick förbi Backlund och 3-1 var ett faktum.
Emvall sätter matchavgörande 3-1.
Tvåmålsledning med knappt fem minuter kvar, nu var det väl ändå avgjort? Det såg så ut, i en och en halv minut. Då trädde offensiva Norrena in i handlingen, på fel sätt. Han gick ut och stoppade pucken några meter utanför kassen, men skänkte bort den till Pettersson, som direkt skickade in pucken framför kassen till Rosén som slängde sig och styrde in reduceringen till 3-2 i tom kasse.
Leksand tog ut målvakten, men lyckades inte kvittera.
Leksand tog ut Backlund och påbörjade tokjakt kring LHC-kassen. Ett farligt läge skapades när i princip alla leksingar gav sig på mål och skickade in pucken, men uppoffrande försvarsspel gav LHC segern med 3-2.
Bra insats gav seger
Jämfört med matcherna mot MIF och Modo var det här ett stort steg framåt. LHC höll spelet bättre hela matchen, även om Norrenas tavla höll på att ställa till det.
Hos gästerna imponerade Backlund. I övrigt var det ganska tamt, främst framåt, men Nilsson och Persson glänste till ibland. Christer Olsson var den mest framträdande backen, som jag ser det, och gjorde en okej insats. Men, det syntes alltför väl att Leksand saknar forwards i form av Nielsen och Westlund, dessutom är hålet efter Karlberg mycket, mycket stort.
