LHC föll mot Djurgården i en målrik match

Ett ras i andra perioden från LHC:s sida gjorde att man släppte in mängder av mål och förlorade perioden med 2-5. Slutresultatet skrevs till 5-7, vilket får betraktas som bra med tanke på att LHC låg under med både 1-6 och 2-7. Lagmoralen är mycket stark och man ger aldrig upp. Pelle Eklund och Myran Gustavsson stod för tre respektive fyra poäng.

En fullsatt Stångebrohall lovade gott i lördagens match mot Djurgården. Stämningen var hög redan före match och dagens TIFO gick inte av för hackor. Flaggor, ballonger, megaflaggor och diverse annat i blå-vit-röda färger huserade på norra stå. Det var nästan dags för ett Happy Meal igen... Från början var det ett oerhört tryck från läktarhåll och Cluben hakade på i samma anda. Efter ett mer eller mindre totalt misslyckat power play så tog Brandon Convery saken i egna händer. Från egen kasse åkte han över hela banan, genom djurgårdsförsvaret och hastigt och lustigt var han helt ensam med Naumov. Enkelt sprätte han upp pucken i plockhandskrysset till 1-0. En smakstart för LHC, men det dröjde inte länge förrän det var kvitterat. Sampan trycktes in i egen kasse tillsammans med puck och en utespelare från vardera laget. För mig är situationen ytterst tveksam, känslan är att ett mål inte ska gå till på det där sättet, men tyvärr var det herr Gyllander(en personlig icke-favorit) som för kvällen bestämde sådant. Matchen fortsatte i hyfsad stil, några chanser åt båda håll. Med några minuter kvar av perioden kan dock den nyss utvisade Jan Pardavy tråckla in pucken via en olycklig Sandberg.

Första perioden var väl okej. Inga stora grejer, utan irritationen var den randige deltagaren i matchen. Två skitmål för bortalaget sved också. Publikens inspiration sjönk hastigt vid 1-1-målet, mycket förståeligt, men tilltog efter hand igen.

I andra perioden kom Raset. Raset med stort R. Sampan hade inte direkt någon höjdardag och Fryléns skott från blålinjen efter tre minuter såg inte otagbart ut, men Sampan kanske var skymd. Två utvisningar för LHC gjorde inte publiken gladare. Efter ännu ett skott som gick in från blålinjen fick Sampan nog. Jensen fick hoppa in hastigt och (o)lustigt och stackarn fick ingen rolig start. De två första skotten han fick mot sig resulterade i mål. LHC-försvaret var oerhört passivt i denna veva och det var lekstuga för djurgårdarna. 1-6 efter drygt 7 minuter av andra perioden. Det såg inte direkt lovande, men LHC-fans är vana att inte ge upp. Från läktarhåll hölls det igång väldigt bra och det dök till och med upp "nya" ramsor i nödens stund. Myran lyckades omgående reducera till 2-6 efter att ha tagit till vara på sin egen retur och sett till att pucken smitit in mellan benen på Naumov. Några minuter senare inträffade matchens konstigaste situation. En långpuck från djurgårdsförsvarare gick upp mot, och förbi(?!), en djurgårdsforward. Pucken gled ner till, vad alla trodde, en icing. Tydligen ansåg våra randiga vänner att någon var på pucken. Longstaff tog pucken och frispelade Micke Johansson som satte dit 2-7. Det var vid denna tidpunkt uppror både på isen och på läktaren. Myran var fly förbannad och han var inte direkt ensam om det. Herr Gyllander hade åter igen visat sig från sin(förhoppningsvis) sämsta sida, även om det så klart är linjemännen som var huvudpersoner i detta fall. För mig såg det ut som en solklar icing, men det skulle vara intressant att se bra repriser av det hela. Under resten av matchen utbröt stort jubel varje gång en icingavblåsning inträffade... Trots detta mycket speciella läge då allt gick emot laget, så böjde inte LHC ner sig, tvärtom. Laget besitter en oerhörd lagmoral och kämpaanda. Det är oerhört viktigt och värdefullt! Efter 14:15 sitter så nästa reducering från LHC. Målskytt denna gång var Andreas Kreü, i öppen kasse. Ja, öppen kasse. Sergei Naumov var nere bakom egen kasse och fumlade med pucken, då Eklund och Myran jobbade den till sig och kunde servera Kreü läget. Trots några fler chanser så slutade perioden med 2-5 i mål. Djurgården satte fem av tio skott, men flera av målen får betraktas som "billiga".

Dags för årets upphämtning? Tyvärr inte, men det varinte långt ifrån. LHC spelade bra och likaså Jensen i hemmakassen. I sista perioden var han riktigt bra, tog bland annat ett friläge. Skönt för Jensen att få visa upp sig inför hemmapubliken och till slut få visa vad han går för! "Jensen, du är så, yeah yeah, wow wow"! Efter knappt halva perioden gjorde Kreü sitt andra mål för dagen, åter igen i öppen kasse, mycket elegant assisterad av Myran i ett två mot ett-läge. Myran laddade för ett slagskott, men i stället för att avlossa det så passade han diagonalt till Kreü, som enkelt kunde pricka in 4-7. 5-7 kom efter 11:09 i ett powerplay. Målskytt för andra matchen i rad var Joakim Nordstrand, medelst ett slagskott från blålinjen. Han var allmänt bra denna dag, över hela banan. Mycket skoj att se att han visar sig vara så bra! Skottet går ju inte direkt av för hackor heller... LHC fortsatte att skapa bra chanser och 6-7 var oerhört nära efter ca 17 minuters spel, då Mike Helber var nära att peta in pucken bakom en malplacerad Naumov. Tyvärr lyckades Mike inte med detta. Med två minuter kvar åkte LHC på en utvisning, i mina ögon mycket tveksam, och matchen var definitivt avgjord. Norgren fick en interference-utvisning, men djurgårdaren stod ivägen för Norgren, som inte heller var puckförare, så det skulle lika gärna kunna ha varit en tvåminutare åt andra hållet. När dessutom Bjarne också fick en utvisning i den sista matchminuten var det garanterat kört. LHC redde dock ut 3 mot 5-underläget och kunde hålla siffrorna nere.

Djurgården vann rättvist. Jag är mycket imponerad av deras förmåga att snurra i anfallszon och det finns en oerhörd spelskicklighet i laget. Som sagt är dock den stora svagheten målvaktsspelet. Tråkigt nog fick DIF inte chansen att vinna för egen maskin, det såg våra randiga vänner till. Nåväl, det är domaren som dömer och målen som räknas. En tvåmålsförlust mot Djurgården är inte fy skam, men det är sättet det skedde på som är så oerhört irriterande. Stundtals var LHC:s backspel under all kritik, speciellt från vissa håll. Jag tänker inte nämna några namn denna gång pga risken att bli tjatig... Jensen vaknade till liv och efter att ha släppt in tre av de fyra första skotten så spikade han igen kassen helt. Myran-Kreü-Eklund var väldigt produktiva framåt, men Myran är inte bra med puck i egen zon. Flertalet gånger gjorde han bort sig. Eklund ligger nu trea i elitseriens poängliga och Myran ligger nu på 21:a plats. Ganska bra nyförvärv... Pelle är en härlig spelare.

Nu väntar en och en halv veckas uppehåll och LHC ligger fortfarande på slutspelsplats. Det är över all förväntan och jag ser positivt på framtiden. Uppehållet kommer lägligt för Cluben, som har sett lite sega ut på sistone. Nu får man en chans att ladda om batterierna. Det får även vi på läktarna chansen till. Nästa tisdag väntar Färjestad i Karlstad. Det ska bli spännande att se "kaffehallen"...

Tobias Josefsson2001-11-04 17:17:31

Fler artiklar om Linköping

Femte raka förlusten för LHC
LHC nollade i sjunde raka hemmaförlusten