Tredje raka segern
Luleå tappar spelare till skadelistan i princip efter varje period just nu, men det spelar ingen roll. Inte med det flyt som laget är inne i nu och inte då man möter ett Malmö utan engagemang och vilja. Luleå fick till slut en ganska enkel resa mot en 4-1 seger, mot ett lag som stabilt trummar på mot en plats under alla möjliga streck.
Till den tidigare skadelistan bestående av Petter Nilsson, Tuukka Mäntylä, Roger Åkerström och Karl Fabricius, kunde man idag lägga till Stefan Nilsson före matchen och efter två spelade perioder även Pavel Skrbek. Under Ulf Taavolas tid i Luleå hade det inneburit obegränsat med istid för den idag blixtinkallade Torbjörn Lindberg, en spelare vars elitseriekarriär tog slut för tre säsonger sedan. Men Jens Hellgren och Mikael Andersson väljer hellre unga spelare och istället fick Johan Fransson rejält med istid, vilket förstås var rätt beslut av tränarna, då Lindberg inte längre kan tillföra ett elitserielag något. Ett byte i slutet fick dock 33-åringen göra, då matchen sedan länge var avgjord.
Annars hade det kunnat bli en mardrömsstart för Luleå i den första perioden, då Frans Nielsen och Toivo Suursoo skjuter pucken över i varsitt friläge efter sömnigt LHF-spel. Allt detta redan i de inledande minuterna. Men det var inte bara i avsluten Malmö spelade okoncentrerat, utan konsekvent nog gjorde man det över hela banan. Man saknade helt fantasi och tempo, vilket ledde till att Luleå, utan att vara direkt bra själv, utan problem kunde ta över matchen.
En del chanser skapas också, bland annat när Jonas Andersson-Junkka gjorde en av sin bästa aktioner någonsin i en LHF-tröja och ger Emil Lundberg och Hans Huczkowski ett två mot en-läge efter en snabb och precis passning. Lundberg spelar sedan över till Huczkowski som direktskjuter, men MIF-målvakten Andreas Hadelöv gjorde sin bästa prestation i matchen då han gör en reflexräddning med benskyddet.
Utvisningar och slagsmål
Luleå gör sitt och matchens första mål i powerplay i slutet av den första perioden, något som knappast förvånade någon. Dels uppträdde inte Malmö elitseriemässigt i den första perioden och dels hade Jonas Rönnqvist tidigare under perioden visat att han är på spelhumör och styr nu Luleås powerplay på ett bra sätt. Rönnqvist spelar bakåt till en direktskjutande Janne Sandström och framför mål kan Magnus Nilsson styra in 1-0.
Den andra perioden skulle bli sönderryckt med utvisningar, främst från Luleås sida. Jonas Nordquist, Kamil Brabenec och Pavel Skrbek tar samtliga tre riktigt onödiga vändor till utvisningsbåset, där Skrbeks tar priset då han tappar humöret och helt enkelt levererar en käftsmäll på Niklas Sundblad efter en sargduell. Men då var ställningen redan 1-1, sedan MIF-backen David Petrasek fått på ett bra slagskott från blålinjen under Nordquists utvisning, ett skott otagbart för alla målvakter. Trist nog för Petrasek får han bara på högst ett sådant skott per säsong.
Sedan kulminerar den smågriniga och utvisningsfyllda mittperioden i ett rejält slagsmål mellan Per Ledin och Magnus Österby, som förstås slutar i matchstraff får de båda inblandade. Spel- och chansmässigt hände däremot faktiskt inget alls av värde i den andra perioden.
Avgörande flyt
Precis som mot Linköping i söndags, skulle Luleå vinna även den här matchen på flyt i avgörande lägen. Då matchen står och väger i den tredje periodens inledning, gör nämligen Luleå två snabba mål, varav åtminstone det första ur ingenting. Magnus Nilsson lägger på chans ned en puck mot Andreas Hadelöv, samtidigt som Malmö gör ett byte. Bytet lämnar Jonas Hägerbäck ensam framför mål och han kan enkelt slå den retur som Hadelöv lämnar. Klantigt agerat av Hadelöv och ett lika klantigt byte av Malmö. En sekvens som skulle visa sig matchavgörande.
Minuten senare svarar Luleå för matchens bästa anfall då man vänder spelet snabbt. Jonas Rönnqvist tar upp pucken, spelar till Tomas Berglund som ser en fri Jonas Johansson störta mot mål. Johansson får passningen exakt rätt, kommer ensam mot Hadelöv och gör sitt första elitseriemål då han sprättar upp 3-1 i nättaket.
Uppgivet Malmö
Efter Luleå tredje mål är matchen avgjord, trots arton minuter kvar att spel. Malmö uppträdde aldrig som ett lag i den här matchen och antalet individuella misstag var pinsamt högt. Bland annat så visade 38-årige Peter Andersson i den tredje perioden varför han borde ha slutat spelat ishockey för ett antal år sedan, då han rakt av ger bort pucken till Hans Huczkowski på egen blålinje. Huczkowski hade dock allt annat än en stor kväll själv, och lyckades halka bort läget.
Men drygt två minuter kvar fastställer Linus Fagemo slutresultatet då Jonas Rönnqvist lägger pucken sarg ut i egen zon, och ger Fagemo ett friläge som han förvaltar utan större problem.
Flyt och hårt jobb segerreceptet igen
Återigen vann Luleå tack vare tur i rätt lägen och ett hårt jobb av samtliga spelare. Någon stor hockey presterade man inte, men det räckte alldeles utmärkt ändå, då Malmö som sagt var sämre på samtliga punkter. MIF borde ändå kunna bättre, på isen ikväll hade man klart mer individuell talang än LHF i form av spelare som Juha Riihijärvi, Daniel Rydmark, Toivo Suursoo och Jesper Mattsson. Men dessa spelare var helt enkelt aldrig intresserade. Riihijärvi försökte dribbla sig igenom några gånger, likaså Rydmark men i stort verkade man inte alls brydda i vad man höll på med.
Brydd var däremot Jonas Rönnqvist, som spelade det spel han ska spela ikväll. Höll i pucken utmärkt, vann närkamper och hade bra fart. Även Tomas Berglund tog ansvar och spelade snyggt fram till det tredje målet. Bra betyg i övrigt till Johan Fransson och målgöraren Johansson. Mindre bra till Hans Huczkowski, som inte lyckades med något alls ikväll och hade stor felprocent i allt han företog sig.
Minst obrydda i MIF var unge Frans Nielsen och Marcus Magnertoft.
