Solig sommardag och första isträningen
Det var en skön, avslappnad stämning när LHC en solig sommardag beträdde isen för första gången den här säsongen inför runt 1500 vittnen. Nyförvärven visade upp sig.
Många föräldrar, barn och ungdomar hade samlats för att beskåda Linköpings stolthet ta sina första skär för säsongen. Runt 1500 åskådare bytte en solig måndagskväll och varmt väder emot den kalla atmosfären inne i Stångebro Ishall. Mottagandet LHC möttes av var allt annat än kyligt, även om vissa belackare hävdar att det var bättre förr.
Först ut på isen var Fredrik Norrena. Kanske i egenskap av målvakt och därmed styrd av presentationen, men den som alltid brukar vara först saknades. Johan Bülow, som snart styr kosan till Italien, fanns inte på isen. Han som har varit med så länge, så länge. Det tar nog ett tag för fansen att smälta det.
Störst jubel frambringade Uffe "O´boy" Söderström som dock fick se sig besegrad av Magnus Johansson. Backklippan fick även ta emot en utmärkelse av supporterklubben White Lions efter att ha blivit framröstad till fjolårets bästa spelare. Johan Lindström fick även ett varmt mottagande med ramsan "Johan Lindström, liket från Tranås".
Laget var indelade i två grupper, blått och vitt. Träningen inleddes med 2 mot 1och 3 mot 1 övningar för att sedan gå över till skott mot de båda målvakterna. Sedan var det dags för skills competition där det gick ut på att träffa något av kryssen eller något av hörnen, men ingen träffade mer än två upphängda plastatrapper. Sami Torkki ville väldigt gärna men missade alla sina fyra skott. Då åkte han fram till målet och petade till högra krysset och sträckte armarna i luften, till publikens jubel.
Sedan var det dags för straffar och i mål för de blå stod Fredrik Norrena, för de vita Jonas Fransson. Roligaste inslaget stod Mikael Holmqvist för som slängde sig ner i isen och gled mot Norrena, liggandes försökte han slå in pucken. Tyvärr för Holmqvist var det han själv som hamnade i nätet istället.
Att åka skridskor är viktigt för en hockeyspelare och vad vore skills competition utan några snabbhetstävlingar? Jonas Soling inledde mot Sami Torkki och vann trots att den nye finländaren kastade sig i hopp om att korsa mållinjen först.
Nyblivne A-lagsmannen Albin Lorentzon utmanade Andreas Pihl och många undrade om det var ett skämt. Det visade sig att Lorentzon stapplade runt ungefär lika kvickt som Pihl på isen men gammal är äldst. Pihl satsade allt och avslutade med att passera mållinjen åkandes baklänges. Kaxigt och inte minst en smocka som hette duga från den gamle till den unge.
Sedan möttes Patrick Blomdahl och Christoffer Norgren där återvändande Nyköpingslånet hade den snabbaste farten.
Tvåmål måste ju en träning innehålla och det blåa laget mönstrade på följande sätt:
Blått:
Norrena
M Johansson - Pihl
Emvall - Söderström - Håkanson
Norgren - T Johansson
Tarvainen - Peltola - Torkki
Vitt:
Fransson
Välivaara - Luoma
Soling - M Holmqvist - Mårtensson
Lorentzon - A Holmqvist
Blomdahl - Andersson - Lindström
Blått vann med de förkrossande siffrorna 5-1. Vitt skapade många chanser men Fredrik Norrena var svårflörtad. Sami Torkki smällde in ett hårt dragskott i krysset bakom stackars Fransson. Magnus Johansson visade att han är en klasspelare. Jonas Soling hade fart under rören och Patric Blomdahl gav prov på sitt hårda slagskott. De som ville se lite tacklingar behövde inte bli besvikna. Andreas Pihl brottade ner Mikael Holmqvist och fick applåder. Det var många leenden på isen och spelarna bjöd till.
Målen:
1-0 Emvall, 2-0 Torkki, 3-0 Peltola, 4-0 Håkanson, 5-0 Söderström, 5-1 Mårtensson.
Nyförvärven var många sugna på att kolla in lite närmare och fick se en längre och tyngre Andreas Holmqvist med samma snabbhet på grillorna som senast.
Storebrorsan Mikael Holmqvist kan fortfarande försvinna till Chicago Blackhawks, men visade att om han stannar kommer han tillföra rapp skridskoåkning, tyngd och ett bra skott.
Jonas Soling visade sig vara en riktig biff och stämmer väl in på LHC:s filosofi med tunga, checkande forwards. Ett hårt handledsskott visade han också upp.
Den nya finländaren Sami Torkki verkar vara en Håkanson-typ med sinne för mål.
Mikko Luoma följde med i anfallen många gånger och såg stabil ut. En Andreas Pihl-typ i defensiven.
Jonas Fransson fick kapitulera fem gånger men många mål kom efter returer, vilket gör honom svårbedömd än så länge.
Totalt sett en avslappnad, skön stämning under den första isträningen där spelare och ledare verkade att trivas. TV4 och SVT var på plats förutom oss och Roger Melin verkade inte ha något emot uppmärksamheten. Nu är säsongen igång.
