Djurgården greppade sista halmstrået
Luleå åkte ner till Stockholm med förhoppningen att avsluta kvartsfinalserien mot Djurgården genom att ta sin fjärde seger. Hardy Nilsson och hans manskap hade dock andra planer. Djurgården gör sin bästa match så här långt i slutspelet och har marginalerna på sin sida.
Luleå inledde matchen piggt och skapade redan i inledningen ett par lägen. Redan efter två minuter tog man också ledningen efter att Chris Abbott frispelat brorsan Cam som läckert drog ner Mark Owuya och placerade in pucken mitt i målet. En riktig drömstart för Luleå som borde ha stärkts av målet. Motsatsen blev snarare den motsatta, Luleåspelarna blev passiva i sin press och släppte in Djurgården i matchen. Trots att man la sig på försvar tidigt så skapade Djurgården inga riktigt heta lägen i första perioden.
Andra perioden såg ännu värre ut för Luleås del, de vanligtvis så frenetiskt kämpande Luleåspelarna såg trötta och sega ut. Djurgården är för första gången under kvartsfinalerna det spelförande laget och Luleå får jaga puck. Efter halva matchen får Djurgårdens Ottosson pucken i slottet och avlossar ett hårt handledsskott i krysset bakom Anders Nilsson. Efter kvitteringsmålet så dör matchen ut litegrann och det känns som att båda lagen spelar av perioden även om det är Djurgården som har mer puck.
I sista perioden så tänder matchen till, Luleå börjar åka mer skridskor och skapar ett par bra lägen. Joonas Vihko är pigg och håller sig framme framför slottet, hela kedjan med Vihko och Abbott bröderna gör en bra tredje period där de hela tiden oroar i Djurgårds zonen. Det är dock Djurgården som får bästa starten i andra perioden, efter ett dåligt Luleåbyte så får Daniel Widing fri gata fram till målet och målskytten Widing gör inget misstag utan han sätter pucken mellan plockhandsken och benskyddet på en frustrerad Anders Nilsson. Efter det målet så kliver Luleå upp ytterligare ett snäpp i intensitet och tar över spelet, man lyckas också kedjan med Abbotts och Vihko etablerar bra tryck i offensiv zon. Cam Abbott blir slashad i ansiktet och vi har en avvaktande Djurgårdsutvisning, Nilsson lämnar målet och Fabricius kommer in. Luleå biter sig fast i zonen och efter att Enterfeldt lagt in en puck mot mål så trycker Karl Fabricius in kvitteringen på returen.
Efter det så skapar både Djurgården och Luleå flertalet lägen att sätta ett tredje mål. I den trettonde minuten transporterar Janna Niinimaa pucken genom mittzonen när han blir trippad av en Djurgårdare, alla i Luleålägret förväntar sig en utvisning och spel i power play men domarna släpper den situationen, i sekvensen efter så ramlar David Printz i en sargduell med Konstantin Komarek som på något underligt sätt blir utvisad för just tripping i den situationen. Varken Luleåspelarna, kommentatorerna i Canal + eller jag förstår hur det gick till men istället för power play så spelar Luleå alltså boxplay. Bara sekunder in i det numerära underläget så går Fredrik Styrman bort sig i markeringen i slottet och Mathias Tjärnqvist kan vispa in pucken i nättaket bakom Nilsson. Riktigt snöpligt mål för Luleå.
Luleå pressar på skapligt under matchavslutningen och skapar ett par riktigt bra lägen, närmast är Cam Abbott med ett handledsskott i ribban. Luleå tar ut målvakten i slutet men lyckas inte bita sig fast i offensiv zon utan Djurgården får lyfta in 4-2 i tom kasse.
Sett till spelet så vinner Djurgården rättvist, däremot så är Luleå riktigt nära att ta hem det här trots att man inte alls spelar bra. Det här avgörs med största sannorlikhet på onsdag i Coop Arena.
Man ska väl egentligen inte klaga på domarna, Luleå förlorade främst för att man inte hade nog bra fart under skridskorna under de två första perioderna men hur gick det till när domarna missade fasthållningen på Jonas Berglund framför Mark Owuya? Hur gick det till när bara Cam Abbott åkte ut efter att Staffan Kronwall slashat honom och sedan slagit honom i huvudet? Men framförallt hur fan kunde de ta ut Konstantin Komarek då de släppte årets klaraste tripping bara sekunder tidigare? Den sistnämnda situationen blev ju dessutom helt avgörande då Luleå släppte in 3-2 i box play när de egentligen skulle ha spelat power play. Nåja, nya tag på onsdag inför ett förhoppningsvis fullsatt Coop Arena.
Bäst i ett ganska blekt Luleå var Topi Jaakola som jobbar och sliter i varje situation, han ligger oftast rätt i positionerna och vinner många lösa puckar.
