Slutspelsbloggen: "Frölunda har gått rakt in i fällan"
En kväll där Frölunda gick rakt in i fällan och ”Gunnar” stod på huvudet. En kväll där Micke fixade en superthriller. Och en kväll där Färjestad tog ett steg mot ett mirakel.
Anfall är bästa försvar brukar det låta, not säger jag, ett bra anfall vinner matcher men ett bättre försvarsspel vinner mästerskap. Malmö ser ut att har lyckats, Frölunda har gått rakt in i fällan.
Men det var Frölunda som kom ut piggast och satte in ett väldigt tempo. Det var sådär som att man hade druckit flera liter av sockerdricka. Ryan Lasch var välbehövligt tillbaka i laget efter smällen från Malmös Mylläri. Och han såg så spelsugen ut i inledningen, ungefär lite likt en trollkarl som vill visa sina nya tricks. Men hade ju sin egen tegelvägg som burväktare i Jonas Gunnarsson. Han som skulle bli ”Gunnar” ikväll. Det spelade ingen roll om pucken gick högt, lågt, hoppade eller wobblade. ”Gunnar” var där med reflexerna, listig som en räv. Flitig som ett bi. Jonas Gunnarsson visade klass ikväll. Han var tegelväggen som inte gick att rubba.
Och sedan högg hela Malmö som en kobra när chanserna uppkom. Klockan stod på 18:24 när Frölundas Sigalet misslyckades totalt med ett uppspel och Lukas Haudum kunde raka in en retur från Johan Gustavsson. Och man brukar ju kalla det ketchup effekt. 24 sekunder senare var det dags igen när Donovan misslyckades i egen zon med ett uppspel. Och då kände Kim Rosendahl en doft av ketchup. Han stångandes fram mellan två Frölundabackar och fick pucken till Storm som bara kunde lägga in 0-2.
Efter det var butiken stängd, låst och nyckeln nedkastad i kanalen. Frölundas sockerkick gick ner fullkomligt. Man hade brakat in i en stående mur. Man hade gått rakt in i fällan. De ledande spelarna så som Olofsson, Lundqvist, Mursak var på tok för osynliga. Det såg mest frustrerat ut, spelglädjen såg ut att saknas. De enda som visade något var Ehn och Rosseli Olsen som hade ett driv. Rosseli Olsen blev också skogstokig i den tredje perioden efter inte fått med sig en utvisning. Det blev ett antal slag mot Bohus skylten i båset så pass att Bohus VD nog ringer ett samtal i morgon. Men jag gillar att Olsen visar att han spelar med bröderna jävlar och annama. Det borde de ledande spelarna också göra. Börja göra grovjobbet, ta sig in framför mål, vinna fler dueller. Det behöver inte se ut som någon ticki tacka, det handlar om att visa viljan för att vinna. Fler måste visa vägen ut från labyrinten. Göra det klassiska skitjobbet.
Malmö har blivit en lagmaskin där alla kämpar för varandra, poängspelare så som Rakshani offrar sig och täcker skott, kämpar i varje byte. Han är lagets egen kompass som visar vägen. Och man måste berömma Peter Andersson, han har varit frispråkig och sågat nästan allt och alla, han har lyckats fått ihop en försvarsmur som inte verkar gå att få hål på. Man brukar ju säga att ett bra anfallsspel vinner matcher men att ett bra försvarsspel vinner mästerskap. Peter har fått Frölunda att gå rakt in i fällan, fått dem att tappa spelglädjen och frenesin. Precis som man gjorde mot Växjö ifjol. Nu har man en matchboll som jag med stor chans tror att man servar hem under torsdagen. Man har fått Frölunda att gå in i en labyrint.
I solstaden Karlstad håller hockeylaget på att göra ett mirakel. Man såg ut att vara totalt bortblåsta efter underläge 3-0 i matcher. Man var totalt utskåpade där det mesta gick totalt åt fanders. Nu har laget hittat någon slags mirakelmedicin med två urstarka segrar. Vinden har totalt vänt efter Joakim Lindströms frispel. Nu är laget en match från en kvittering. Skellefteå håller på att tappa greppet. Och tillbaka har man ”Super Micke” som ikväll bjöd på en bejublad comeback på scenen igen. En strut och en assist. Laget har saknat sin lead singer. Färjestad är på väg mot något omöjligt. Fortsättningen kommer att bli en thriller i Oscarsklass. Var så säker.