Kanada försvarade OS-guldet
Ett skadeskjutet och segt Sverige hängde inte med Sidney Crosby & Co.
Ett sent skadebesked inför finalen kom att kosta Sverige mycket. Nicklas Bäckström tvingades stå över av medicinska skäl, vilket visade sig vara att han testat positivt vid det dopingtest inför matchen för en allergimedicin. Det märktes tydligt att svenskarna var numret mindre än sina kanadensiska motståndare.
Inledningsvis hängde Tre Kronor bra med, mycket tack vare att man höll nere tempot och hittade bra uppspel med mycket fart, vilket gjorde att man kunde pressa Kanada. Närmast var Gustav Nyquist som bröt in och avslutade, men Carey Price hade millimetrarna på sin sida och kunde knipa pucken efter att den tagit i stolpen.
Kanada tog över och efter ett eget stolpskott höll sig Jonathan Toews framme och styrde in 1-0 mellan benen på Henrik Lundqvist. Efter målet var det i princip spel mot ett mål sedan luften gått ur ett decimerat Tre Kronor.
Om det inte varit för att Henrik Lundqvist storspelade hela den andra hade det blivit betydligt fler insläppta. Däremot lyckades Sidney Crosby göra sitt första i turneringen då han snodde pucken av Jonathan Ericsson, kom fri och lirkade in pucken till 2-0.
I den tredje försökte Tre Kronor hitta något som liknade press i offensiv zon, men det fanns vare sig energi eller glöd för att det skulle göra någon större skillnad. Chris Kunitz stack upp och stänkte in 3-0 via ribban förbi en chanslös Lundqvist halvvägs in i tredje – ridån var nere för Pär Mårts mannar.
Mycket av förhandssnacket handlade annars om att en av de två utvalda huvuddomarna var kanadensare, Kelly Sutherland. Dessutom var båda linjedomarna kanadensare. Men de svenska spelarna hade inga problem med det, då de ansåg att det var de bästa domarna som skulle, och nu fick, döma OS-finalen. Farhågorna besannades inte heller. Domarna skötte sig riktigt bra och höll en hög och konsekvent nivå matchen igenom.
Tyvärr lyckades inte Tre Kronor bjuda upp till dans, Kanada försvarade mycket välförtjänt OS-guldet från Vancouver 2010. Istället får man ta med sig semifinal-segern mot Finland som Tre Kronors stora insats i denna turnering.
De utmärkte sig:
Henrik Lundqvist, Sverige
Utan tvekan Sveriges bäste spelare i finalen, höll länge kvar laget med ett antal storartade räddningar. Förtjänar mer än en silverpeng.
Daniel Sedin, Sverige
Dagens negativa överraskning. Såg vilsen, loj och omotiverad ut hela matchen. Det var tydligt att han och Loui Eriksson saknade Nicklas Bäckström som center i denna match.
Jonathan Toews, Kanada
Inledde målskyttet och var ständigt ett hot i den svenska zonen. Jobbade även hem föredömligt och bröt flera svenska försök till uppspel.
Matchfakta
Sverige – Kanada 0-3 (0-1, 0-1, 0-1)
Period 1
0-1 (12.55) Jonathan Toews (Jeff Carter, Shea Weber)
Period 2
0-2 (35.43) Sidney Crosby (utan assist)
Period 3
0-3 (49.04) Chris Kunitz (utan assist)
Skott: 24-36 (11-12, 9-11, 4-13)
Utvisningar: SVE 3x2, KAN 2x2.
Domare: Brad Meier (USA), Kelly Sutherland (Kanada).
