Landslagsförbannelsen
Tekarn bloggar om Luleåspelarnas skadebenägenhet i landslagssammanhang.
Nu är jag f-n trött på det här.
Ser att Lökken skadade sig i en landskamp med Norge, så till den milda grad att han verkar bli borta åtdetmindstone under samma period som Styrman spelar JVM, vilket innebär att vi står med endast 6 backar, varav framförallt Pierre Johnsson och Janne Niinimaa känns som två högriskobjekt.
Om en generell elitseriespelare var lika skadebenägen i landslagssammanhang som Luleå Hockeys dito, ja, då skulle snart alla landslagsturneringar under säsong ställas in pga att elitserien skulle bli så publik och spelarfattig.
För det skulle försvinna en 10-15 elitserieprofiler ett par veckor efter varje turnering.
Efter förra uppehållet, (Karjala), fick Luleå Hockey tre spelare som "gick in i väggen" på olika sätt i Arlbrandt, Olausson och Fälth.
Nu slapp Luleå, (tack gud!), få några svenska spelare uttagna i Tre Kronor, men däremot då Lökken via norska landlaget till skadelistan.
Topi Jaakola ser ut, *peppar-peppar-ta-i-trä*, att klara att kombinera elitseriespel med landslagsspel.
Men han är också den enda Luleåspelare på år och dar som jag kan komma ihåg som fixar det.
Vad beror denna extrema otur för Luleå Hockey på?
Någonting måste det ju vara, för landslagsskadorna drabbar oss för ofta för att det ska vara en slump.
