Kommentar: Nya tag på onsdag
3-4-förlusten mot Skellefteå i går känns fortfarande blytung, men det finns inte utrymme att ägna kraft åt den då nästa match i Kvalserien spelas redan på onsdag kväll. Då möter Malmö Leksand på bortais och helst bör nog Skånelaget sno med sig något eller några poäng för att hamna på rätt spår igen.
Vissa motståndare kommer man bara inte åt. Tyvärr, för Malmös del, är Skellefteå ett sådant lag. Trots den starka första perioden var min känsla inte riktigt tillfredsställande i paus. Dels var ledningen inte tillräckligt stor sett till spelet och antalet chanser, dels fanns det tendenser hos Malmölaget att det inte var riktigt lika fokuserat på egen planhalva som det exempelvis var mot Rögle i kvalpremiären. Mycket riktigt visade det sig att Skellefteå utan en jättestark uppryckning enkelt kunde vända på matchen. Stora syndabockar i Malmö för kvällen var Juha Riihijärvi med sitt agerande på Skellefteås 2-1-reducering och onödiga utvisning i mittperioden samt Lubomir Sekeras som gick bort sig vid 3-3 och ställde till det ihop med Johan Björk vid situationen då det blev straffslag och således 3-4. Jag är framförallt riktigt besviken på Sekeras, som inte alls motsvarat förväntningarna i Kvalserien hittills. Det har varit tal om svagt försvarsspel trots att slovaken inte på något sätt varit märkvärdig offensivt.
I övrigt kan man notera att Alexander Semjonovs bjöd på ännu en ytterst svag insats och frågan är när Lars ”Osten” Bergström ska börja lufta Johan Forsberg i stället. En spelare som man vet kommer offra sig i varje byte. Malmö har helt enkelt inte råd att ägna tid åt en föredetting i Semjonovs. En någorlunda tempostark spelare på ”Semlans” plats hade garanterat haft två riktigt giftiga målchanser i går mot Skellefteå, men den förre Arbogaspelaren hann helt enkelt inte fram för att ta emot puckarna som André Savage och Jan Öberg arbetade fram. Ett litet frågetecken också för David Moravec, som gått poänglös av isen två matcher på raken nu och i går var ganska blek. Moravec är värvad för att producera och måste så också göra i, i stort sett, varje match.
Publiksiffran har det talats om lite grann här och var, bland annat nämnde Sydsvenskans fotbollskrönikör Åke Stolt det återigen i sin abc-text om ishockey. Problemet är att ingen verkar kunna sätta in det i sitt sammanhang. Malmö har nu mött Skellefteå tre gånger på lika många år i Kvalserien. Gårdagens publiknotering, 3885, är faktiskt den klart bästa. 2005 var det 3064 personer i Isstadion och 2004 3053 åskådare mot Norrlandslaget. Då ska man även ha klart för sig att biljettpriserna i år är klart dyrare. Hittills är publiksnittet på en högre nivå än tidigare år och då finns fortfarande bland annat den förväntade publikmagnetsmatchen mot Leksand kvar.
På tal om Leksand så är det i nästa omgång dags för att ta sig an Dalalaget uppe i nya Ejendals Arena. LIF inledde med att besegra Skellefteå på hemmais, men har sedan kammat noll i dubbel bemärkelse i två raka bortamatcher. Två 4-0-förluster har det blivit tal om mot Rögle respektive Södertälje och det är onekligen så att Curt Lundmarks mannar behöver ta tre poäng på onsdagskvällen mot Malmö. Om Skånelaget kan hämta sig från Skellefteåchocken så bör man ha goda möjligheter till att ta poäng uppe i Dalarna. Desperationen i Lundmarks uttalanden är påtaglig och han har nu två matcher i rad sågat sitt lag längs fotknölarna. Det känns som att ”Curre” fortfarande är kvar i sin expertkommentatorsroll, han är knappast ett med laget. Det visar sig inte minst då lagkaptenen Niklas Persson i lokalmedia för en dialog om att han inte håller med sin tränare i kritiken om att vissa spelare inte skulle bry sig hur det går för LIF i kvalet. Jag är dock precis lika övertygad som Lundmark att flertalet Leksandsspelare redan har kontrakt klara med andra klubbar. Så var det för Malmö förra säsongen och så har det varit för andra klubbar genom åren också.
